Skip to Content

Åsnens nationalpark är en vacker insjöskärgård med hundratals öar, där några varit permanent bebodda, som Bergön. Att Åsnen är en flikig sjö med många uddar och vikar, gör den extra intressant för en båt- eller kanottur.
RESMÅL

Stora sjöriket i Småland

PappersupplaganNya Tider v. 35

Publicerad: 30 augusti, 2019, 16:37

  • Svenska

Läs även

Till Åsnen kommer vatten från bland annat sjön Salen i norr, och i söder sker avrinningen via Mörrumsån mot havet. Över Åsnen från Huseby bruk i norr och järnbruket i Torne gick den så kal­la­de Holländervägen, där lastbåtar fraktade gods till och från bruken och Karlshamn. Kyrkor fanns (och finns) i Skatelöv, Kalvsvik, Jät och Urshult, och dit kunde besökarna åka med rodda kyrkbåtar. Under 1800-talet byggdes flera broar till öarna Sikö, Hössö, Borgö och Vemboö.

I sjön finns 20 fiskarter, som abborre, gädda, sik, gös och brax.

Gammal skog och rik fauna och flora gjorde att det bildats tio naturreservat – Ekefors, Grytö, Agnäs, Torne Bokskog och Långö är några – för att till exempel bevara områden med urskogskaraktär. Några av dessa har nu förts in under den nybildade Åsnens nationalpark.

I Sverige finns 30 nationalparker. År 2018 bildades alltså den senaste, som bara omfattar delar av sjön Åsnen. Åsnens nationalpark har en yta på 1 868 hektar eller 19 kvadratkilometer av sjöns vatten, stränder och öar, mot Åsnens totalt 63 kvadratkilometer. Nationalparken är en blandning av gammal skog, bergknallar och odlingsmark med barrskog, lövskog, blandskog och myrmarker.

Trollberget finns vid den västra entrén. Där finns stora klippblock som bildar grottliknande utrymmen, som särskilt barnen tycker om att utforska.

 

För den som inte har båt eller kanot finns huvudsakligen två infarter eller startpunkter: Trollberget i väster och Sunnabron i nordost. Vid Trollberget finns Sveriges största gran i början på den svårvand­rade leden på 2,5 km. I berget finns stora sprickor och klyftor, som bildar grottliknande utrymmen och kul för barnen att utforska. Myten säger att i Trollberget ska finnas en stor sal full med guld och silver. Den som hittar den kommer enligt sägnen att bli rik. Informationstavlor berättar om parken, men inte var man hittar guldet.

Åsnen består av hundratals stora och små öar, där en del varit bebodda av bönder. På den största ön, Bergön, finns fortfarande en gammal gård öppen för besökare. Där kan man lära sig hur det var att leva av det ön och fisket gav. I historien finns flera dramatiska berättelser om livet på öarna. Getnön är en av dessa, där fornlämningar, som stenrösen, visar att det bodde människor där för 8 000 år sedan. Under bronsåldern (1500 f.kr – 500 e.kr) fanns en bofast bondebefolkning på ön. Under orostider, som vikingatiden, var det bättre skydd att bo på en ö.

Gården på Getnö har sin dramatiska historia. På 1300-talet ägdes den av riddare Håkan Läma. Han hamnade i onåd och dömdes till döden, miste huvudet och gården, som togs över av biskopen i Växjö. Under 1500-talet var gården åter privatägd av Måns Olsson. På Gustav Vasas tid beskylldes Olsson för smuggling över gränsen till Danmark och dömdes också han till döden. Gustav Vasa tog hand om gården, som sedan var frälsegård i 250 år.

Bara den centrala delen av Åsnen ingår i nationalparken. Ska man bada bör man söka sig till sandstränder. Sjön är i övrigt stenig och
så att säga svårbadad.

 

I sjön finns 20 fiskarter, som abborre, gädda, sik, gös och brax. Vid stränderna hittar man allehanda småkryp och ett rikt fågelliv. Man kan se fiskgjusen dyka ner och fånga en fisk och höra storlommens urtida rop rulla över sjön en tidig morgon då dimmorna sveper över den blanka, svarta vattenytan och ger intryck av något trolskt. Havsörn häckar också här.

Värendsleden är en 120 km lång kanotled som går genom sjön från norr till söder eller omvänt. Utmed leden finns iordningställda campingställen, och större campingplatser finns i Torne, Halevik, Getön, Igelön, Bosgård, Blidningsholm och Norraryd. Båtar och kanoter kan hyras på Getön, vid Torne, Norraryd och Urshult.

Den gamla banvallen i väster är nu cykelled. And­ra cykelleder är Åsnen runt, Fjordrundan, Kronobergstrampen och Sydostleden. Övernattning finns i Blidingsholm, Ekhangen, Kobacken, Norraryd, Tofta hult och Urshult. Vid den norra entrén Sunnabron finns på halvön Bjurkärr mera lättvand­rade leder, viket är att rekommendera för den som inte vill hoppa över stock och sten.

Alf Ronnby

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Ulf Lundell – den siste arbetarklasshjälten

KULTURUlf Lundell, 71, är en av Sveriges mest omtyckta och produktiva artister. SVT har nyligen visat en dokumentärfilm om den svenske ikonens liv. I denna krönika reflekterar Karl Mikael Larson över Lundells avtryck på den svenska kulturen.

Volvos dramatiska överlevnad

BOKRECENSIONSaab lades ned, men Volvo överlevde. Detta är känt för alla som hängt med i nyheterna de senaste åren. Detta är svensk bilindustri i ett nötskal, en avgörande aspekt av svensk industriell nutidshistoria. Gemensamt för båda märkena var att man måste söka utländska samarbetspartners samt gå upp i kvalitet, bli ”premiummärken”. Långt om länge lyckades, som vi nu vet, Volvo med det. Men det krävdes en kinesisk entreprenör för att det hela skulle ros i hamn. Nya Tider har läst två böcker om Volvo.

Pat Buchanan skissar hoten mot vår civilisation

BOKRECENSIONI boken Suicide of a Superpower: Will America Survive to 2025? sveper Buchanan med en klarsynt överblick över USA:s utveckling, Europas avsteg från de traditionella värderingarna och den övriga världens förändringar framför allt i fråga om demografi. Att boken kom ut för några år sedan har bara låtit tiden stärka Buchanans teorier om en degradation av den europeiska civilisationen.

Hur såg julfirandet ut på 1800-talet?

JULHISTORIAJULHISTORIA: I dag förknippar kanske inte så många julen med firandet av det nyfödda Jesusbarnet som kom till jorden för att frälsa mänskligheten. Högtiden har blivit mer av en familjefest med god mat, julklappar och Kalle Anka. Det sekulära samhället har mer och mer trängt undan firandet både av Jesu födelse och de lite mer vidskepliga traditioner som var vanliga förr, och som ofta dateras till långt innan det kristna julfirandet var påtänkt. Julen var oerhört viktig förr och man lade stor vikt vid de olika förberedelserna inför julfirandet.

Vikingatidens gudar lever kvar

KULTURVår historia är på något sätt närvarande i bakgrunden för dagens samhälle, kulturen och människorna. För det mesta tänker nog inte gemene man så mycket på det i vardagen. Det är först då frågan ställs om vårt kulturarv, som vi kanske reflekterar över varifrån vi kommer och vad vi har med oss på resan.

Ny bok: förslag för att vända Sveriges tragiska utveckling

BOKRECENSIONReceptbok för svenskt nytänkande tar den tidigare kommunchefen och juristen Tommy Ulmnäs steget vidare, från de samhällsproblem han identifierat i tidigare böcker, till att presentera lösningar på dem. Boken är mer av ett politiskt manifest, än ett antal råd om hur den enskilde medborgaren kan agera. I korta kapitel går Ulmnäs igenom de områden han vill omvandla i grunden, från journalistikens villkor till skolan, med målet att svensken ska återfå sin självständighet.

Legendarisk tidskrift hyllas

KULTURHäpna! Detta, inklusive utropstecken, var namnet på en svensk science fiction-tidskrift. Den utgavs 1954-1965 och hann utkomma i mer än hundra nummer. Den präglade en hel generation svenska sf-läsare och författare. Nu har det utgetts en antologi som samlar noveller från tidskriften samt presenterar den ur olika synvinklar.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Gå till arkivet

Send this to a friend