De gånger jag fått kalla kårar av hur etablerade kulturprofiler öppet krävt censur och begränsat tankeutbyte i Sverige är rätt många. Men det är inte det kusligaste. Det är att de varje gång säger sig försvara det motsatta – den fria tanken och den konstnärliga friheten.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
