Anna Kinberg Batra överlämnade sin utredning om betalningssystemet till regeringen den 31 mars i år, efter två års arbete. Trots att syftet vara att klargöra statens roll som stabilisator i betalningssystemet lägger utredningen inget förslag om att betalningar alltid skall kunna göras med kontanter i Sverige. Foto: Erik Olsson, Länsstyrelsen Stockholm

Betalningsutredningen – en tegelsten i utrednings­biblioteket men inte många skarpa förslag

EKONOMI.
Betalningsutredningen lade fram sitt betänkande den 31 mars – efter drygt två års arbete. Utredningens uppdrag var att analysera statens roll på betalningsmarknaden och föreslå en väg framåt för att säkerställa ett fungerande betalningssystem, både i fred och i kristider. Utredaren, Anna Kinberg Batra, överraskar genom att förorda mer privata betallösningar och att Riksbanken inte skall ge ut någon digital ”E-krona” i närtid – för att inte konkurrera med privata banker. Vidare förordas bättre kontroll av bankerna och att de som lever i ”digitalt utanförskap” garanteras en säker betalningsfunktion. Hon vill inte heller att det blir obligatoriskt att ta emot kontanter i handeln, förutom i ”livsnödvändiga” sammanhang.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Aino Bunge, vice riksbankschef, menar att betalsystemet måste fungera för alla och kontanterna spelar en viktig roll till dess att digitala lösningar finns tillgängliga för alla på ett säkert och effektivt sätt. Att framtiden är digital även för betalsystemet framstår som en tydlig inriktning, sade hon i sitt inledningstal vid seminariet. Stillbild: Riksbanken

Riksbanken: Kontanter behöver skyddas på kort sikt, men framtiden är digital

🟠 ”Digitaliseringen skapar väldigt många möjligheter, men den skapar också problem och utmaningar”. Så uttryckte vice riksbankschef Aino Bunge situationen när hon inledde ett seminarium om betalsystemet den 13 november. Bunge menade att staten behöver lagstifta snabbt om att skydda användningen av kontanter för att säkra betalningar på kort sikt. Den mer grundläggande frågeställningen under seminariet var hur man skall kunna säkra framtidens betalsystem med säkra, omedelbara och gränsöverskridande betalningar. Hon menar att digitala centralbankspengar behöver bli en del av den lösningen.

Läs även:

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

🟠 EKONOMI Det blir alltmer tydligt att brottssyndikaten i Sverige på olika sätt arbetar med aktiviteter som dränerar våra välfärdssystem. I Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att man skulle ta ett rejält tag mot den organiserade brottslighetens ekonomiska aktiviteter. En viktig del av detta är att riva hinder mot informationsdelning mellan myndigheter, som idag möjliggör bedrägerier och fusk. Flera lagar hindrar myndigheter att agera mot kriminellt utnyttjande av välfärdssystemen och bidrar till enorma onödiga samhällskostnader.

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

🟠 EKONOMI Den skakiga konjunkturen, ränteläget och den geopolitiska oron gör att den ekonomiska utvecklingen uppfattas som osäker. Olika tendenser och förhoppningar lyfts fram i olika rapporter, men hushållen kämpar för att klara sin vardagsekonomi. Den höga arbetslösheten, främst bland utrikes födda, är ett återkommande orosmoln. Riksbankens senaste företagsundersökning sammanfattar situationen ganska väl, med följande framsidesrubrik: ”Det syns inga gröna skott än”.

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

🟠 EKONOMI Vid en pressträff den 4 mars presenterade partiledarna för de fyra Tidöpartierna en storsatsning på att stötta regionerna. Det var huvudpunkten inför vårändringsbudgeten, som presenteras i sin helhet senare i vår. Sex miljarder kronor i nya tillskott till vården kommer som ett svar på den senaste tidens larmrapporter om omfattande varsel och diskussioner om uppsägningar i flera regioner. Pekpinnar om att fokusera på kärnverksamheten och att effektivisera verksamheterna fanns också med.

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Bergens och gruvornas fru

🟠 HISTORIA I svenska berg och gruvor fanns, enligt folktron, ett nyckfullt väsen som var känt som gruvrået eller bergfrun. Detta väsen var vanligen kvinnligt. Hon kunde vara hjälpsam mot gruvarbetarna, men det hände även att hon ställde till med besvär genom att begära att de skulle låta bli att bryta malm i någon gruva. Ibland kunde hon gå så långt som att ta deras liv.

Fallet Kaspar Hauser

🟠 HISTORIA Kaspar Hauser har varit en gåta sedan han plötsligt dök upp på Nürnbergs gator med två mystiska brev i handen den 26 maj 1828. Ingen vet vilka hans föräldrar var. Man vet inte heller vem det var som höll honom inspärrad under hans första sexton år i livet. Han knivhöggs under mystiska omständigheter 14 december 1833 och avled tre dagar senare.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Klicka här för att utforska vad ett casino utan svensk licens kan erbjuda!
Klicka här för att läsa om Betalrevolution

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.