Skip to Content

Konsten att överleva svenska kyrkan är författad av Helena Edlund och tryckt på HEED Publishing år 2018. Boken är på 360 sidor.
BOKRECENSION

Mobbare med en mysig godhetsfasad

PappersupplaganNya Tider v. 45

Helena Edlund är en präst som starkt engagerat sig för sina medmänniskor och tjänstgjorde bland annat i Kosovo där hon menar att hon verkligen fick stifta bekantskap med riktig ondska. Erfarenheterna från hennes egen kyrka i Sverige står dock inte långt efter, då hon möttes av självutnämnt ”goda” vänsterkristna, som försökte krossa henne för att hon var ”homofob” och ”rasist”. Hennes bok är ett vittnesmål om hur Svenska kyrkan gått från att vara ”Fädernas kyrka i Sveriges land” till en skenhelig politiskt korrekt lekstuga.

Publicerad: 8 november, 2018, 15:36

  • Svenska

Läs även

Titeln Konsten att överleva Svenska kyrkan skall inte förstås som att Helena Edlund med sin bok ger tips och råd för den som vill stanna kvar och leva i Svenska kyrkan, trots kyrkans alla brister. Den som söker efter sådant bör nog leta någon annanstans. Helena Edlunds bok är snarare en personlig och smärtsam uppgörelse med en skenhelig organisation, genomsyrad av politiserad intolerant ”tolerans”, där den som avviker från den politiskt korrekta ordningen blir utfryst och bannlyst av det alltmer inkvisitoriskt präglade svenskkyrkliga etablissemanget.

I sin bok beskriver Edlund sin relation till Svenska kyrkan allt från konfirmationstiden, besöken hos (då svenskkyrkliga) nunnor i Vadstena, det framväxande prästkallet, den första tiden som präst. Lyckliga drömmar om att få tjäna Gud som snart blir rena mardrömmen.

Denna ”Golgatavandring bakom kyrkans fina fasader”, som hennes resa beskrivs i bokens innerpärm, är en historia präglad av mobbning, mediedrev, svek och lögner som leder till utmattningssyndrom, självmordstankar och risken att förlora tak över huvudet och vårdnaden av sina yngsta barn.

Utan att förneka att det finns ljuspunkter i mörkret och sammanhang i Svenska kyrkan där kyrkan fortfarande är kyrka, vittnar Edlund om ett trossamfund som tappat sin egentliga identitet, en dysfunktionell organisation där människor far illa – både i en världslig och andlig mening.

Framför allt lyfter Edlund fram Svenska kyrkans politisering: där kyrkan har gått från att vara en religiös institution med människors Gudsrelation och frälsning som första prioritet, till att totalt präglas av socialdemokratisk (och aldrig definierad) ”värdegrund” och marxism klädd i kristna kläder.

Edlund pekar på hur ett kompisgäng med marxistisk bakgrund gick sin marsch genom institutionerna och formligen tog över Svenska kyrkan och stöpte om den till en slags kampanjorganisation för socialistisk samhällsomvandling – något som kröntes med K.G. Hammars utnämning till ärkebiskop vid slutet av 1990-talet.

Plötsligt relativiserades sanningen totalt, helvetet försvann, HBTQ och obegränsad invandring blev nya kärnfrågor, och ett korrupt kyrkokansli i Uppsala med över 450 anställda kuppades igenom som Svenska kyrkans ”ansikte utåt” – utan något som helst stöd i den kyrkliga lagstiftningen (Kyrkoordningen), där det snarare tydligt framgår att Svenska kyrkan främst är dess församlingar och stift.

Berättelsen är mycket rörande. Beskrivningarna av hur Edlund fick möta riktig ondska i samband med utlandstjänstgöring i Kosovo och Afghanistan är extremt smärtsamma. Edlund beskriver att det var just där och då som hon förstod att den kristna föreställningen om Djävulen var en konkret verklighet.

Helena Edlund gjorde sin radiodebut som präst i kapellet på Camp Victoria i Kosovo år 2008. Foto: Försvarsmakten, Anna Norén

Att då få vara präst i en kyrka som betonar kärlek och människovärde vore kanske en tröst, en trygg kristen famn att få falla tillbaka i vid återkomsten till Sverige? Nej, snarare kom just dessa konkreta erfarenheter av ondskan att bli stötestenar i den trygga svenskkyrkliga verkligheten.

Det var just Edlunds församlingsföreläsningar om tiden i Afghanistan som gjorde att hon fick ett alltmer negativt rykte i de svenskkyrkliga kretsarna: hennes vittnesmål om utbredd pedofilkultur, kvinnor som hellre sitter i fängelse än är fångar i sina egna familjer, mammor som drogar sina barn med opium och inte tycker det är någon idé att ta sjuka barn till läkare eftersom ”man ju ändå kan få nya”, är exempel på vittnesmål som ledde till att Edlund fick rykte om sig att vara det värsta man kan vara i Svenska kyrkan – utöver ”kvinnoprästmotståndare” och ”homofob” – nämligen så kallad ”rasist”.

Denna rasiststämpel cementerades på allvar när Edlund lät skriva en debattartikel i Kyrkans Tidning om att Svenska kyrkan hellre bör fundera på sin kristna identitet än att mysa med islam, något som vänsterdebattören och prästen Helle Klein inte var sen att haka upp sig på. Sedan började drevet.

Ett drev som i förlängningen ledde till att Helena Edlund av svepskäl förlorat ett antal anställningar och som slutligen innebar att hon kände sig tvungen att se sig om efter annat. Och det är denna process som utgör den största delen av boken, detaljerat beskriven med noggranna källhänvisningar till mejlkorrespondens, messengermeddelanden och artiklar i pressen och på nätet.

Edlund pekar återkommande på den stora dubbelmoralen hos de självutnämnt ”goda” vänsterkristna. Om kollegorna som slutar hälsa och byter sida på gatan för att slippa möta henne, men som samtidigt predikar om ”gränslös förlåtelse”, ”kärlek”, ”nya chanser”. Människor som trots sin mysiga godhetsfasad inte drar sig för att driva bort oönskade kollegor från både försörjning och social trygghet.

Vill man uppleva en insyn i hur Svenska kyrkan har gått från att vara ”Fädernas kyrka i Sveriges land” till att bli en skenhelig politiskt korrekt lekstuga är Helena Edlunds bok en utmärkt verklighetsskildring. För de av oss som själva har sett detta inifrån och kanske själva upplevt liknande situationer är Edlunds berättelse fylld av skildringar som är lätta att känna igen sig i. De av oss som har en kristen tro kan inte annat än att ropa: ”Herre förbarma dig över Svenska kyrkan”.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Jag tackar Helena och artikelförfattaren för ett viktigt vittnesbörd. Jag har lämnat kyrkan. Jag är kristen, men skriver under på allt i artikeln. Jag har trott på Gud sedan jag var mycket liten, trots att min familj var sekulär. På 60-talet fick jag plugga hårt inför en gammeldags läspräst. Senare blev det lite teologi och avgörelse. Chocken var när helvetet försvann, och det fanns ingen jungfrufödsel. Andra konstigheter störde också. En religion börjar med andliga giganter. sedan tar prästerna över och i slutfasen härskar teologerna. Där är vi idag och kyrkan behöver förnyelse.

    Har Herren en mening med kyrkornas förfall? Det är svårt att hitta fram till Honom nu. Snart gör Han allting nytt. Situationen är förfärlig på alla fronter.

  • appy

    Kristendomen och kyrkan infiltrerades tidigt av onda krafter. “One-eye”-symbolism tycks vara ett ganska vanligt fenomen på kyrkor i Sverige. Det är ju minst sagt förundransvärt.. eller som många andra skulle säga “Illuminati confirmed”

Japan planerar landa sond på asteroid

VETENSKAPEfter tre års rymdfärd nådde den japanska rymdsonden Hayabusa 2 i juni förra året fram till sitt mål, asteroiden 162173 Ryugu. Sedan dess har sonden cirkulerat kring asteroiden för att hitta en lämplig landningsplats. Men asteroidens yta visade sig bestå av klippor och stenblock, och den japanska rymdorganisationen JAXA tvingades skjuta upp landningen som från början var planerad till oktober i fjol, men som nu schemalagts till februari. Två minilandare hoppar dock redan glatt runt på asteroidens yta.

Förvaltningskrisen slår igenom även hos A-kassorna

ANALYSDen svenska förvaltningskrisen, En stark förvaltningskultur har varit ett signum för den långa positiva utvecklingen av välfärdssamhället Sverige under 1900-talet. Många av dagens problem i det svenska samhället kan kopplas till en sviktande kvalitet och precision i våra myndigheters förvaltningskultur. I en serie artiklar belyser vi därför ett flertal exempel på denna utveckling. Samtidigt pekar vi på angelägna reformer för att komma tillrätta med problemen.

Brott och straff: Fråga juristen del 1

FRÅGA JURISTEN DEL 1Vi får många frågor om brott och straff från våra läsare. Vi har vidarebefordrat några av dessa till Rolf Hillegren, före detta åklagare som i flera år skrivit uppskattade krönikor i Nya Tider. Här kommer första delen, där Rolf svarar på era frågor.

Kina landar på månens baksida

VETENSKAPEn kinesisk rymdfarkost har blivit den första att landa på månens baksida och markerar därmed ett historiskt ögonblick för mänsklig utforskning av rymden. Den framgångsrika landningen hyllas som en enorm teknisk prestation och ses som ett viktigt steg mot Kinas vidare ambitioner i rymden.

Asylsökande vandaliserar boenden för miljonbelopp

INRIKESSvenska asylboenden vandaliseras av de boende över hela Sverige, vilket medför skador som kan uppgå till miljonbelopp för en enskild ägare. Till Nya Tider säger en av dessa företagare att Migrationsverket är den värsta kund han någonsin haft, en bild som delas av fler. Om det inte uttryckligen har reglerats i ett avtal, menar Migrationsverket att de inte har ansvar för avsiktlig skadegörelse, och vägrar ersätta. Den mest kände entreprenören i branschen, Bert Karlsson, säger att han har försökt få politiker att ta itu med Migrationsverket och dess beteende, men inte fått gehör från något parti.

Trump: Muren ska byggas

UTRIKESNär USA:s president Donald Trump höll ett ”Oval office address” (tal till nationen från ovala rummet) i början av januari kritiserade han sina motståndare i Kongressen som inte vill godkänna hans budget och hellre låter statsanställda gå utan lön än att anslå pengar till byggande av muren mot Mexiko. Trump kal­lade situationen vid gränsen ”en humanitär kris”, något som spätt på spekulationerna om att han vill utlysa nationellt kristillstånd och därmed rätten att bygga muren utan Kongressens godkännande.

Ny bok om runor och skriftspråkets uppkomst

KULTURFör den högerorienterade är fransmannen Alain de Benoist en givande bekantskap. Han har kal­lats för den nya högerns ”grand old man” och meritlistan talar om ett metapolitiskt engagemang som sträcker sig över fyra decennier. Med titlar som Indo-Europeans: in Search of the Homeland (Indo-europeérna: sökandet efter hemlandet), View from the Right (Perspektiv från höger) och On the Brink of the Abyss (Vid avgrundens rand), är det lätt att hans verk Runes and the Origins of Writing (Runor och skriftspråkets uppkomst, Arktos, 2017) trillar ned i kundkorgen. Själv fick jag boken i lagom tid till fimbulvinterns årliga mansförkylning. I denna recension går undertecknad igenom verket med sedvanliga Carelliska utsvävningar inom temat ”autentisk hedendom”.

Hot och våld i vården – vårdpersonal fruktar för sin säkerhet

GRANSKNING: DEN SVENSKA SJUKVÅRDENAkutmottagningar och andra vårdinrättningar över hela landet försöker på olika sätt att hantera det eskalerande våld som drabbar personalen. Väktare, överfallslarm, lockdowns och ökad kontakt med polisen är bara några av de åtgärder som redan införts. I Växjö kräver Vårdförbundet säkra flyktvägar för att vårdpersonal inte ska bli inträngda i ett stängt rum när de träffar hotfulla patienter eller anhöriga. Vårdpersonal och fackförbund larmar nu om en ohållbar situation.

Gå till arkivet