Skip to Content

Konsten att överleva svenska kyrkan är författad av Helena Edlund och tryckt på HEED Publishing år 2018. Boken är på 360 sidor.
BOKRECENSION

Mobbare med en mysig godhetsfasad

PappersupplaganNya Tider v. 45

Helena Edlund är en präst som starkt engagerat sig för sina medmänniskor och tjänstgjorde bland annat i Kosovo där hon menar att hon verkligen fick stifta bekantskap med riktig ondska. Erfarenheterna från hennes egen kyrka i Sverige står dock inte långt efter, då hon möttes av självutnämnt ”goda” vänsterkristna, som försökte krossa henne för att hon var ”homofob” och ”rasist”. Hennes bok är ett vittnesmål om hur Svenska kyrkan gått från att vara ”Fädernas kyrka i Sveriges land” till en skenhelig politiskt korrekt lekstuga.

Publicerad: 8 november, 2018, 15:36

  • Svenska

Läs även

Titeln Konsten att överleva Svenska kyrkan skall inte förstås som att Helena Edlund med sin bok ger tips och råd för den som vill stanna kvar och leva i Svenska kyrkan, trots kyrkans alla brister. Den som söker efter sådant bör nog leta någon annanstans. Helena Edlunds bok är snarare en personlig och smärtsam uppgörelse med en skenhelig organisation, genomsyrad av politiserad intolerant ”tolerans”, där den som avviker från den politiskt korrekta ordningen blir utfryst och bannlyst av det alltmer inkvisitoriskt präglade svenskkyrkliga etablissemanget.

I sin bok beskriver Edlund sin relation till Svenska kyrkan allt från konfirmationstiden, besöken hos (då svenskkyrkliga) nunnor i Vadstena, det framväxande prästkallet, den första tiden som präst. Lyckliga drömmar om att få tjäna Gud som snart blir rena mardrömmen.

Denna ”Golgatavandring bakom kyrkans fina fasader”, som hennes resa beskrivs i bokens innerpärm, är en historia präglad av mobbning, mediedrev, svek och lögner som leder till utmattningssyndrom, självmordstankar och risken att förlora tak över huvudet och vårdnaden av sina yngsta barn.

Utan att förneka att det finns ljuspunkter i mörkret och sammanhang i Svenska kyrkan där kyrkan fortfarande är kyrka, vittnar Edlund om ett trossamfund som tappat sin egentliga identitet, en dysfunktionell organisation där människor far illa – både i en världslig och andlig mening.

Framför allt lyfter Edlund fram Svenska kyrkans politisering: där kyrkan har gått från att vara en religiös institution med människors Gudsrelation och frälsning som första prioritet, till att totalt präglas av socialdemokratisk (och aldrig definierad) ”värdegrund” och marxism klädd i kristna kläder.

Edlund pekar på hur ett kompisgäng med marxistisk bakgrund gick sin marsch genom institutionerna och formligen tog över Svenska kyrkan och stöpte om den till en slags kampanjorganisation för socialistisk samhällsomvandling – något som kröntes med K.G. Hammars utnämning till ärkebiskop vid slutet av 1990-talet.

Plötsligt relativiserades sanningen totalt, helvetet försvann, HBTQ och obegränsad invandring blev nya kärnfrågor, och ett korrupt kyrkokansli i Uppsala med över 450 anställda kuppades igenom som Svenska kyrkans ”ansikte utåt” – utan något som helst stöd i den kyrkliga lagstiftningen (Kyrkoordningen), där det snarare tydligt framgår att Svenska kyrkan främst är dess församlingar och stift.

Berättelsen är mycket rörande. Beskrivningarna av hur Edlund fick möta riktig ondska i samband med utlandstjänstgöring i Kosovo och Afghanistan är extremt smärtsamma. Edlund beskriver att det var just där och då som hon förstod att den kristna föreställningen om Djävulen var en konkret verklighet.

Helena Edlund gjorde sin radiodebut som präst i kapellet på Camp Victoria i Kosovo år 2008. Foto: Försvarsmakten, Anna Norén

Att då få vara präst i en kyrka som betonar kärlek och människovärde vore kanske en tröst, en trygg kristen famn att få falla tillbaka i vid återkomsten till Sverige? Nej, snarare kom just dessa konkreta erfarenheter av ondskan att bli stötestenar i den trygga svenskkyrkliga verkligheten.

Det var just Edlunds församlingsföreläsningar om tiden i Afghanistan som gjorde att hon fick ett alltmer negativt rykte i de svenskkyrkliga kretsarna: hennes vittnesmål om utbredd pedofilkultur, kvinnor som hellre sitter i fängelse än är fångar i sina egna familjer, mammor som drogar sina barn med opium och inte tycker det är någon idé att ta sjuka barn till läkare eftersom ”man ju ändå kan få nya”, är exempel på vittnesmål som ledde till att Edlund fick rykte om sig att vara det värsta man kan vara i Svenska kyrkan – utöver ”kvinnoprästmotståndare” och ”homofob” – nämligen så kallad ”rasist”.

Denna rasiststämpel cementerades på allvar när Edlund lät skriva en debattartikel i Kyrkans Tidning om att Svenska kyrkan hellre bör fundera på sin kristna identitet än att mysa med islam, något som vänsterdebattören och prästen Helle Klein inte var sen att haka upp sig på. Sedan började drevet.

Ett drev som i förlängningen ledde till att Helena Edlund av svepskäl förlorat ett antal anställningar och som slutligen innebar att hon kände sig tvungen att se sig om efter annat. Och det är denna process som utgör den största delen av boken, detaljerat beskriven med noggranna källhänvisningar till mejlkorrespondens, messengermeddelanden och artiklar i pressen och på nätet.

Edlund pekar återkommande på den stora dubbelmoralen hos de självutnämnt ”goda” vänsterkristna. Om kollegorna som slutar hälsa och byter sida på gatan för att slippa möta henne, men som samtidigt predikar om ”gränslös förlåtelse”, ”kärlek”, ”nya chanser”. Människor som trots sin mysiga godhetsfasad inte drar sig för att driva bort oönskade kollegor från både försörjning och social trygghet.

Vill man uppleva en insyn i hur Svenska kyrkan har gått från att vara ”Fädernas kyrka i Sveriges land” till att bli en skenhelig politiskt korrekt lekstuga är Helena Edlunds bok en utmärkt verklighetsskildring. För de av oss som själva har sett detta inifrån och kanske själva upplevt liknande situationer är Edlunds berättelse fylld av skildringar som är lätta att känna igen sig i. De av oss som har en kristen tro kan inte annat än att ropa: ”Herre förbarma dig över Svenska kyrkan”.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Jag tackar Helena och artikelförfattaren för ett viktigt vittnesbörd. Jag har lämnat kyrkan. Jag är kristen, men skriver under på allt i artikeln. Jag har trott på Gud sedan jag var mycket liten, trots att min familj var sekulär. På 60-talet fick jag plugga hårt inför en gammeldags läspräst. Senare blev det lite teologi och avgörelse. Chocken var när helvetet försvann, och det fanns ingen jungfrufödsel. Andra konstigheter störde också. En religion börjar med andliga giganter. sedan tar prästerna över och i slutfasen härskar teologerna. Där är vi idag och kyrkan behöver förnyelse.

    Har Herren en mening med kyrkornas förfall? Det är svårt att hitta fram till Honom nu. Snart gör Han allting nytt. Situationen är förfärlig på alla fronter.

  • appy

    Kristendomen och kyrkan infiltrerades tidigt av onda krafter. “One-eye”-symbolism tycks vara ett ganska vanligt fenomen på kyrkor i Sverige. Det är ju minst sagt förundransvärt.. eller som många andra skulle säga “Illuminati confirmed”

Terrorns rike – en våldsam sekt från öknen

UTRIKESÅr 2017 gav Carl Schiötz Wibye ut boken Terrorens rike (på norska), och 2018 kom också pocketupplagan. Författaren Carl Schiötz Wibye var Norges ambassadör i Saudiarabien 2009-2014 och dessförinnan var han ambassadör fem år i Makedonien. Han har även arbetat i Egypten och Iran, vilket sammantaget ger honom god kännedom om hans ämne. Han beskriver med inlevelse och stor kunnighet ”Hvordan en voldelig sekt fra den arabiske örken radikaliserte islam” (Hur en våldsam sekt från den arabiska öknen radikaliserade islam), som också är underrubrik för boken.

Demokratins historia i låtsashistorikers ögon

BOKRECENSIONHistorieskribenten Henrik Arnstad är återigen aktuell, denna gång med en bok om de inkluderande rörelsernas historia. Boken har namnet Hatade demokrati (2018), vilket man onekligen kan betrakta som en fortsättning på den sedan tidigare utgivna Älskade fascism (2013). Tesen är att demokratin genom sina krav på inkludering gör sig själv kontroversiell, rentav hatad, av grupper som av olika anledningar vill upprätthålla en gränsdragning gällande vilka som ska tillåtas att delta och inte. Arnstad ställer således upp en modell för vad han kallar ”demokratisk ideologi” där hjärtlandet är inkludering, och inte folkstyre eller majoritetsbeslut – om någon nu trodde det.

Donald Trump behåller makten över senaten

UTRIKESDet amerikanska mellanårsvalet hölls tisdag den 6 november och har betraktats som ett exceptionellt spännande val. Republikanerna stärker sin majoritet i senaten, som normalt sett betraktas som den mäktigare av kongressens två kammare. Republikanerna förlorar emellertid majoriteten i den andra kammaren, representanthuset, vilket innebär att kongressens makt delas mellan republikaner och demokrater.

Mediala lögner om tältande nyanlända i Solna

INRIKESSystemmedier har tillsammans målat upp en bild av nyanlända asylinvandrare som blir utkastade ur lägenheter och tvingas bo i tält. Beskrivningen föll snabbt ihop i takt med att alternativmedier besökte platsen, granskade fotografierna och ifrågasatte hela historien.

Att möta döden och hantera livet

Det sjunde inseglet. Jungfrukällan. Fanny och Alexander. De flesta svenskar har antingen sett eller hört talas om någon av dessa filmer. Dessa välspelade och välregisserade filmer har fascinerat svenska folket sedan sina respektive premiärer och har även haft stora framgångar utomlands. I år är det hundra år sedan regissören till dessa filmer, Ingmar Bergman, föddes. Med återkommande teman som livet, döden och Gud fängslade han filmtittare i flera år.

Målade kyrktak med rik historia dokumenterade

UTRIKESMånga innertak i kyrkor i Göteborgs stift är prydda med stora oljemålningar från slutet av 1600-talet och 1700-talet. De kal­las ”himlingar” eftersom de inte sällan gestaltar kristna föreställningar om himlen. I tre år har Göteborgs stift tillsammans med Västarvet kartlagt målningarna, och resultatet har nu presenterats i form av en bok.

Europeiska institutioner går till nya attacker mot yttrandefriheten

UTRIKESEU-parlamentet har nu antagit en resolution om att medlemsländerna ska fördöma och förbjuda yttranden och organisationer som av socialistiska och liberala krafter kan ses som ”nyfascistiska” eller helt enkelt ”främlingsfientliga”. Samtidigt slår Europadomstolen fast att islamkritik inte faller inom yttrandefriheten.

Man försökte ha sex med hund – fick könsorganet uppätet

En man i Skottland hittades av polisen, svårt sargad, liggandes i en pöl av blod. Mannen misstänkts ha försökt få hunden att tillfredsställa honom sexuellt, men istället skall hunden ha bitit av och sedan ätit upp mannens könsorgan.

Gå till arkivet