Byggd av en kung och plundrad av en armé – Om slottet Karlstein i Tjeckien

På ett klipputsprång på södra sidan av Kněží Hora (sv. Prästberget) tornar det gotiska slottet Karlstein (tjeck. Hrad Karlštejn) upp sig över den pittoreska köpstaden med samma namn, som ligger sydväst om Prag. Detta slott, som byggdes mellan 1348 och 1365, var en gång i tiden hemvisten för tysk-romerska rikets kejserliga skatter och heliga reliker. Här har våldsamma strider utkämpats och i dag är det ett av de mest besökta slotten i Tjeckien.

Det är gråmulet, småkyligt och regnigt, men vädret har inte avskräckt turisterna alls. Trots regnet och åskmullret i fjärran är det fullt med besökare på borggården som antingen tar bilder eller väntar tålmodigt i kön för att få köpa biljetter till någon av de guidade visningarna som hålls denna dag på slottet Karlstein. Flera ställer sig vid bröstvärnet för att beundra utsikten över de grönskande, böhmiska skogarna.

Borgen Karlstein är ett populärt besöksmål i Tjeckien som lockar många besökare, inte minst till de guidade turerna under vilka guiderna berättar om slottet och dess historia.

 

Karl IV – stadsbyggare och slottsbyggare

Bronsstatyn av Karl IV vid Karlsbron i Gamla Staden, i Prag. Foto: Wikipedia
Bronsstatyn av Karl IV vid Karlsbron i Gamla Staden, i Prag. Foto: Wikipedia

Vid Karlsbron, i Gamla Staden (Staré Město) i Prag, står en bronsstaty av den böhmiske kungen och tysk-romerske kejsaren Karl IV (1316-78). Den restes år 1848 till 500-årsminnet av grundandet av Karlsuniversitetet, som är ett av de äldsta universiteten i Europa och grundades på initiativ av Karl IV. Horder av turister passerar denna staty på vägen mot Karlsbron, som denne kung lade grunden för 1357, för sedan att vandra över den från Gamla Stan till Nya Staden (Nové Město) – just den stadsdel som Karl lät bygga till.

Karl IV är således i hög grad ännu närvarande i Prag.

Han efterträdde sin far, Johan den blinde, som kung av Böhmen (det område som i dag utgörs av västra Tjeckien) efter dennes död 1346. 1355 blev han även kejsare av det Tysk-romerska riket, som var ett mycket stort centraleuropeiskt rike som grundades år 800 och som Böhmen utgjorde en del av.

Karl var mycket intresserad av konst och arkitektur och redan under sina första regeringsår som kung av Böhmen påbörjade han omfattande byggnadsprojekt. Han lade grunden för Nya Staden 1348 utifrån tanken på att göra Prag till Europas andra Rom. Samma år lade han även grunden för slottet Karlstein.

Slottet byggdes i gotisk stil med spetsiga torn och spetsvalvbågar som ger det uppåtsträvande intryck som är så typiskt för just den stilen. En modell av slottet som det såg ut på Karl IV:s tid, som finns att beskåda på Karlstein i dag, visar även att detta slotts innertak då hade slagna valv, som också är ett vanligt inslag inom gotiken.

 

En av modellerna av Karl IV:s Karlstein. Just den här visar kapellet där kungens regalier, krona och heliga reliker en gång i tiden förvarades. I genomskärningen på denna modell ser man hur kraftfulla murarna var. Foto: Nya Tider
En av modellerna av Karl IV:s Karlstein. Just den här visar kapellet där kungens regalier, krona och heliga reliker en gång i tiden förvarades. I genomskärningen på denna modell ser man hur kraftfulla murarna var. Foto: Nya Tider
Det ostadiga vädret har inte avskräckt turisterna från att bege sig till borgen. Foto: Nya Tider
Det ostadiga vädret har inte avskräckt turisterna från att bege sig till borgen. Foto: Nya Tider

 

Detta slott byggdes främst för att fungera som en slags skattkammare. Här förvarade Karl nämligen heliga reliker, de böhmiska kronjuvelerna och de kejserliga regalierna samt Sankt Wencels krona, som gjorts speciellt till Karl IV:s kröning. Relikerna, kronan och regalierna förvarades i Det Heliga Korsets Kapell. Detta kapell, som var färdigbyggt 1365, ska ha varit den vackraste delen av slottet med sina dekorationer i guld och ädelstenar i väggarna.

Detta kapell ska ha utgjort den vackraste delen av Karl IV:s slott. Ludvík Kohls målning Chapel of the Holy Cross at Karlštejn, daterad 1820.
Detta kapell ska ha utgjort den vackraste delen av Karl IV:s slott. Ludvík Kohls målning Chapel of the Holy Cross at Karlštejn, daterad 1820.

 

Karlstein kom på så vis att få en representativ funktion för Karl IV och hans ätt. På kapellets väggar hänger en komplett samling porträtt från 1300-talet av Böhmens kungar. Även de kungliga arkiven förvarades på det här slottet fram till att trettioåriga kriget (1618-48) utbröt. Arkivhandlingarna fördes då till Prag, tillsammans med kronjuvelerna.

De kejserliga regalierna finns inte heller kvar i kapellet i dag av anledningen att år 1421, då slottet belägrades under husitkrigen som utkämpades 1419-34 mellan husiter (reformatorn Jan Hus anhängare) och katoliker, fraktades dessa regalier till Nürnberg och de böhmiska kronjuvelerna placerades i kapellet istället.

Slottet byggdes även om vid mer än ett tillfälle. Först i sengotisk stil på 1480-talet och i renässansstil i slutet av 1500-talet. Sengotiken är snarlik höggotiken. Skillnaderna är att vid bygget av en sengotisk byggnad läggs mer fokus på den konstruktiva principerna och mer realistiska detaljer i dekorationerna. Renässansarkitekturen är mer symmetrisk och geometrisk. Halvcirkelformade bågar, nischer och kolonner är vanliga inslag inom denna arkitektoniska stil.

Omgivet av de grönskande, böhmiska skogarna ligger slottet. Foto: Nya Tider
Omgivet av de grönskande, böhmiska skogarna ligger slottet. Foto: Nya Tider

 

Det stora tornet fick även byggas upp på nytt efter en eldsvåda 1487 och vid trettioåriga krigets slutskede blev slottet platsen för en våldsam offensiv.

 

Svensk plundring och återuppbyggnad

Under visningen frågar guiden om det finns några svenskar i gruppen. När han får veta att det är så, säger han: ”Ni var inte så snälla på 1600-talet. Ni tog alla skatter.”

I juli 1648 hade svenska armén, ledd av fältmarskalklöjtnanten Hans Christopher von Königsmarck (1600-63), anfallit Prag och intagit Nya Staden. De ska även ha försökt inta Gamla Staden, men hindrats mitt på Karlsbron av tjeckernas motstånd. Pragborgen och alla palats fanns dock i Nya Staden och man plundrade dem på ovärderliga skatter. Vagnslaster av böcker, konstskatter, Silverbibeln, Djävulsbibeln och till och med ett lejon kom att utgöra svenskarnas krigsbyte. Men de plundrade inte bara Prag. Även Karlstein anfölls och intogs av svenskarna som plundrade det. De ska till och med ha brutit sig in genom en av slottets väggar för att komma åt skatterna.

Karl IV avbildad inne på Karlstein. Foto: Nya Tider
Karl IV avbildad inne på Karlstein. Foto: Nya Tider

 

Efter det anfallet förföll Karlstein fram till 1887 då arkitekten Josef Mocker (1835-99) påbörjade en omfattande rekonstruktion av slottet och byggde upp det på nytt i nygotisk stil. Nygotiken, som började växa fram i Storbritannien på 1700-talet och nådde sin höjdpunkt i Europa på 1800-talet, innebar en renässans för den gotiska stilen. Många byggnader, som Westministerpalatset i London, byggdes i gotisk stil med de typiska spetsiga tornen och spetsvalvbågarna.

Så återfick slottet Karlstein sitt ursprungliga, gotiska utseende och efter tolv års byggnadsarbete stod detta slott färdigt. Samtidigt som den här rekonstruktionen genomfördes lades grunden för den pittoreska köpstaden som också har namnet Karlstein och än i dag lockar horder av turister till staden såväl som till slottet.

Det var även genom Mockers rekonstruktion som Karlstein fick sitt nuvarande utseende och av modellerna på slottet att döma, är dagens slott i stort sett identiskt med det som Karl IV lät bygga på 1300-talet.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

No Content Available
Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Psalmer, dikter och Lina Sandell

🟠 Lina Sandell skrev sina första dikter efter en svår sjukdom. Dessa blev de första av väldigt många verk. Hon kom nämligen att skriva resten av sitt liv och blev även redaktör. Kanske framför allt hennes psalmer är än idag kända och älskade.

Reuterholms fall

🟠 Hösten 1794 hade den Armfeltska affären avslutats och domarna fallit. Dock kom Gustaf Adolf Reuterholm att bli denna affärs stora förlorare och hans sista tid vid makten var följaktligen inte lätt. Bakom kulisserna bidade dessutom Gustaf IV Adolf sin tid.

Karl XV som konstnär och samlare

Karl XV som konstnär och samlare

🟠 En del kungligheter i Sverige har varit konstnärligt intresserade och några har till och med tecknat och målat. En av de mer kända av Sveriges kungliga konstnärer är Karl XV som både samlade på konst och var en mycket hängiven målare med landskapsmotiv som specialitet.

Den mystiske mannen från Bocksten

🟠 På Varbergs fästning kan man se kvarlevorna efter en man som dött och blivit pålspetsad under medeltiden. Kvarlevorna hittades i Bockstens mosse på midsommaraftonen 1936 och därför har den döde fått namnet Bockstensmannen. Han är internationellt känd och fortfarande ett mysterium trots många undersökningar. Den 22 juni i år öppnade en ny utställning om honom på Varbergs fästning.

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Personlig analys av ett Sverige i kris

🟠 Professor Karl-Olov Arnstberg har utkommit med boken Godhetstyranniet, där han på ett nyktert och pedagogiskt sätt analyserar de dogmer som styr dagens samhälle, och hur ”de goda” rättfärdigar sig själva och det skräckvälde de påtvingar sin omgivning. Underrubriken lyder ”Om makt och vanmakt i Sveriges offentlighet”.

Jihadistarmén landstiger i Göteborg

🟠 Recension av böckerna Perfekt storm och Landet som ingen ägde av Arne Weinz Många uppskattar romaner med textlig lättillgänglighet inklusive eventuellt förekommande undertoner, psykologiska dimensioner och mångfacetterade orsakssamband. Alla författare har inte förmågan att skriva med dessa kvaliteter men det har Arne Weinz. När jag började läsa Perfekt storm visste jag inte särskilt mycket om författaren men blev glatt överraskad och imponerad.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Reuterholms fall

🟠 Hösten 1794 hade den Armfeltska affären avslutats och domarna fallit. Dock kom Gustaf Adolf Reuterholm att bli denna affärs stora förlorare och hans sista tid vid makten var följaktligen inte lätt. Bakom kulisserna bidade dessutom Gustaf IV Adolf sin tid.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.