Sveriges roll i det nya Europa – 17 skäl till Svexit och internationell nystart, av Mark Brolin, är lätt att läsa och ger goda argument som alla kan ta till sig oavsett övrig politisk bakgrund. Brolin är nationalekonom från Handelshögskolan i Stockholm och omvärldsstrateg, i dag bosatt i Storbritannien. Foto: Realia förlag

Därför bör Sverige lämna EU

Valet till EU-parlamentet är passerat och den politiska maktordningen består, även om också rösterna som utmanar Bryssels maktanspråk har vuxit. Mark Brolin kom lägligt inför valet ut med en bok vars argumentation sträcker sig långt bortom dagspolitiken och bland annat förklarar varför det är svårt att ändra EU inifrån. Boken kan köpas här.

Mark Brolin, nationalekonom från Handelshögskolan i Stockholm och omvärldsstrateg, är bosatt i Storbritannien och är en aktiv författare och debattör som inte minst har stor erfarenhet av Brexitdebatten, både före och efter folkomröstningen. Nu har han applicerat sin kunskap på den svenska situationen.

Brolin argumenterar i boken Sveriges roll i det nya Europa, 17 skäl till Svexit och internationell nystart utifrån en pragmatisk och väsentligen liberal utgångspunkt. Han kal­lar sig ”internationell” men inte ”internationalist”.

Framväxten av nationalistiska och ”populistiska” partier i många EU-länder ser han som en oundviklig folklig reaktion, inte just som genuina alternativ. Det gör att man tryggt kan sticka boken i händerna på varje samhälls­intresserad person oavsett dennes övriga ideologiska böjelse. Alla kan få ut något av den.

En baksida av detta är att Brolin inte gör någon djupare analys av motiven bakom unionens bildande och tillväxt eller av till exempel migrationspolitikens syfte och resultat. Boken, som är på 175 sidor, kan så klart inte omfatta allt, men är lättläst och författaren går pedagogiskt igenom argument för argument. Totalt 17 stycken, som titeln antyder.

Koncensuskultur

Ett återkommande tema i boken är den konformism som utvecklas kring en hegemonisk ideologi och som kväver de flesta försök till saklig politisk diskussion. Det vi kal­lar ”politisk korrekthet” är ingalunda något exklusivt svenskt fenomen.

Kring ett sådant starkt maktcentrum, som EU-administrationen utvecklats till, uppstår ett ”formidabelt ekosystem” av politiker, journalister och rätt­troende akademiker som är mer eller mindre direkt ekonomiskt beroende av EU-apparaten.

Brolin urskiljer flera ”intressearméer”. Först direktoraten och byråernas anställda. Direkta bidragstagare inom jordbruk, kultur med mera. En intressearmé utgörs av lobbyister. Det handlar inte sällan om företag vars hela affärsidé är att influera beslutsprocesser. Dessutom finns en lång rad ickestatliga organisationer, som inte sällan är indirekt betalda av själva EU-systemet.

En annan intressearmé utgörs av nationella politiker med brinnande EU-entusiasm, till exempel svenska Liberalerna. Kompromissernas dynamik ger lätt sådana partier i mittfältet ett oproportionerligt stort inflytande. Den mest betydelsefulla intressearmén utgörs av ledande politiker och tjänstemän i varje medlemsland. Brolin menar att den sista kategorin är farligast eftersom det är de som borde agera motvikt och försvara nationella intressen.

Från samhällsvetenskaplig forskning eller från kultursektorn kommer inte heller några korrigerande röster.

”I alla tider har alltså den akademiska sektorn typiskt använts för att skänka den existerande maktstrukturen (ett sken av) vetenskaplig legitimitet. Lika typiskt har kultursektorn använts för att skänka samma maktstruktur (ett sken av) moralisk legitimitet.” (Argument 6)

Men är då inte kulturens roll att ”utmana” rådande föreställningar? Nej, svarar Brolin, det som ”utmanas” är marginella åsikter eller tankegods som redan är förlegat, men som framställs som mäktigt bakom kulisserna.

”Nu som alltid lyser kritiken av samtidens dominerande ism med sin frånvaro. Som alltid stämplas kritiker av den egna tidens förhärskande sanning som råbarkade och populistiska.” (Argument 6)

Ekonomin

Mark Brolins tyngsta praktiska argument (Argument 2) är att EU-projektet inte ens är ekonomiskt lönsamt. Under Kol- och stålunionens och Europeiska gemenskapens tid, handlade samarbetet om frihandel. Det ledde då till hälsosam specialisering och effektivisering av Europas ekonomier, menar Brolin. Den tiden är sedan länge förbi.

I och med bildandet av Europeiska unionen växte ambitionerna i alla riktningar. Åtaganden och administration växte lavinartat, likaså medlemsavgifterna. Östutvidgningen har resulterat i betydande ojämnhet mellan medlemsländernas insats och utbyte. Resurstransfereringar från EU:s bäst fungerande ekonomier till de sämst fungerande leder till negativa incitament. Det ”skänker i praktiken strukturellt stöd åt oansvarig politik på medlemskapsnivå”, menar Brolin.

Fredsprojektet

Ett uttalat mål redan med Kol- och stålunionen var att förhindra krig genom att göra länderna ekonomiskt beroende av varandra, och genom att nationerna i internationalistisk anda nedrustar och låter en överstatlig myndighet agera skiljedomare vid tvister. Efter Sovjetunionens kollaps och kal­la krigets slut har retoriken för sådan ”fredsutopism” blommat även för EU:s agerande på den internationella scenen.

Tanken bakom ”fredsutopismen” är att ett starkt försvar kan upplevas som hotfullt av konkurrerande makter och sporrar dem till upprustning eller i värsta fall krig i förebyggande syfte. Nedrustning signalerar däremot fredliga avsikter. Freden ska i teorin säkras av allt mer sammanflätade handelsförbindelser. Därtill kommer en, enligt Brolin naiv, tilltro att kvarstående politiska konflikter kan lösas genom förnuftig internationell dialog mellan experter snarare än kamp mellan ideologier.

Brolin menar att den internationalistiska retoriken är ”ett lapptäcke av naivism, egenintressen och korridoruppgörelser dolda bakom tvivelaktigt blomsterspråk samt allmänhetens brist på insyn” med syfte att rättfärdiga åsidosättandet av ”snäva nationella egenintressen”, det vill säga tvinga på nationernas majoritetsbefolkningar politik som de aldrig frivilligt skulle välja.

EU-ledningen tror inte ens själva på sin egen fredsretorik, menar Brolin. Det senaste stora EU-fördraget, Lissabonfördraget, som bland annat syftar till en gemensam säkerhets- och försvarspolitik är, enligt Brolin, ett steg på väg mot en ”supernationalistisk” hållning gentemot omvärlden (Argument 4-5).

Går det att reformera EU inifrån?

Det är frestande även för en EU-kritiker att förespråka att vara med i alla församlingar och verka för nedbantning och kontroll av besten. Det är en villfarelse, menar Brolin, som grundar sig i en naiv förståelse av hur en byråkrati fungerar (Argument 14). Den som lyfter ett problemområde måste först helgardera sin argumentation genom att ha utredningar bakom sig.

Innan utredningen är klar är ofta frågan i praktiken avgjord, eller så har man beslutat att ”lösa” problemet genom fler regleringar, som kräver ännu mer administration och ansvar från centralt håll. Byråkratier lever ett eget tillväxtliv.

Lösningen till varje problem är nästan alltid att det behövs större anslag och utvidgat mandat. I den privata sektorn finns alltid motkrafter, ägare som förlorar pengar vid resursslöseri. I statliga och överstatliga organisationer får anonyma skattebetalare dela på notan.

Boken kan köpas här.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Personer med utländsk bakgrund mer utsatta för brott än svenskar?

Personer med utländsk bakgrund mer utsatta för brott än svenskar?

🟠 INRIKES Personer med utländsk bakgrund uppger högre nivåer av självrapporterad utsatthet för brott, och känner oftare otrygghet och oro för att utsättas för brott, jämfört med personer med svensk bakgrund, rapporterar Brå. Utsattheten och oron skiljer sig dessutom mycket utifrån vilken del av världen man har sin bakgrund i, på samma sätt som utlänningars brottslighet skiljer sig åt beroende på ursprung.

Den mångtydiga huvudbonaden

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Läs även:

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Är Hasse Alfredson passé?

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Jan Guillou sätts under lupp

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.