Sveriges roll i det nya Europa – 17 skäl till Svexit och internationell nystart, av Mark Brolin, är lätt att läsa och ger goda argument som alla kan ta till sig oavsett övrig politisk bakgrund. Brolin är nationalekonom från Handelshögskolan i Stockholm och omvärldsstrateg, i dag bosatt i Storbritannien. Foto: Realia förlag

Därför bör Sverige lämna EU

Valet till EU-parlamentet är passerat och den politiska maktordningen består, även om också rösterna som utmanar Bryssels maktanspråk har vuxit. Mark Brolin kom lägligt inför valet ut med en bok vars argumentation sträcker sig långt bortom dagspolitiken och bland annat förklarar varför det är svårt att ändra EU inifrån. Boken kan köpas här.

Mark Brolin, nationalekonom från Handelshögskolan i Stockholm och omvärldsstrateg, är bosatt i Storbritannien och är en aktiv författare och debattör som inte minst har stor erfarenhet av Brexitdebatten, både före och efter folkomröstningen. Nu har han applicerat sin kunskap på den svenska situationen.

Brolin argumenterar i boken Sveriges roll i det nya Europa, 17 skäl till Svexit och internationell nystart utifrån en pragmatisk och väsentligen liberal utgångspunkt. Han kal­lar sig ”internationell” men inte ”internationalist”.

Framväxten av nationalistiska och ”populistiska” partier i många EU-länder ser han som en oundviklig folklig reaktion, inte just som genuina alternativ. Det gör att man tryggt kan sticka boken i händerna på varje samhälls­intresserad person oavsett dennes övriga ideologiska böjelse. Alla kan få ut något av den.

En baksida av detta är att Brolin inte gör någon djupare analys av motiven bakom unionens bildande och tillväxt eller av till exempel migrationspolitikens syfte och resultat. Boken, som är på 175 sidor, kan så klart inte omfatta allt, men är lättläst och författaren går pedagogiskt igenom argument för argument. Totalt 17 stycken, som titeln antyder.

Koncensuskultur

Ett återkommande tema i boken är den konformism som utvecklas kring en hegemonisk ideologi och som kväver de flesta försök till saklig politisk diskussion. Det vi kal­lar ”politisk korrekthet” är ingalunda något exklusivt svenskt fenomen.

Kring ett sådant starkt maktcentrum, som EU-administrationen utvecklats till, uppstår ett ”formidabelt ekosystem” av politiker, journalister och rätt­troende akademiker som är mer eller mindre direkt ekonomiskt beroende av EU-apparaten.

Brolin urskiljer flera ”intressearméer”. Först direktoraten och byråernas anställda. Direkta bidragstagare inom jordbruk, kultur med mera. En intressearmé utgörs av lobbyister. Det handlar inte sällan om företag vars hela affärsidé är att influera beslutsprocesser. Dessutom finns en lång rad ickestatliga organisationer, som inte sällan är indirekt betalda av själva EU-systemet.

En annan intressearmé utgörs av nationella politiker med brinnande EU-entusiasm, till exempel svenska Liberalerna. Kompromissernas dynamik ger lätt sådana partier i mittfältet ett oproportionerligt stort inflytande. Den mest betydelsefulla intressearmén utgörs av ledande politiker och tjänstemän i varje medlemsland. Brolin menar att den sista kategorin är farligast eftersom det är de som borde agera motvikt och försvara nationella intressen.

Från samhällsvetenskaplig forskning eller från kultursektorn kommer inte heller några korrigerande röster.

”I alla tider har alltså den akademiska sektorn typiskt använts för att skänka den existerande maktstrukturen (ett sken av) vetenskaplig legitimitet. Lika typiskt har kultursektorn använts för att skänka samma maktstruktur (ett sken av) moralisk legitimitet.” (Argument 6)

Men är då inte kulturens roll att ”utmana” rådande föreställningar? Nej, svarar Brolin, det som ”utmanas” är marginella åsikter eller tankegods som redan är förlegat, men som framställs som mäktigt bakom kulisserna.

”Nu som alltid lyser kritiken av samtidens dominerande ism med sin frånvaro. Som alltid stämplas kritiker av den egna tidens förhärskande sanning som råbarkade och populistiska.” (Argument 6)

Ekonomin

Mark Brolins tyngsta praktiska argument (Argument 2) är att EU-projektet inte ens är ekonomiskt lönsamt. Under Kol- och stålunionens och Europeiska gemenskapens tid, handlade samarbetet om frihandel. Det ledde då till hälsosam specialisering och effektivisering av Europas ekonomier, menar Brolin. Den tiden är sedan länge förbi.

I och med bildandet av Europeiska unionen växte ambitionerna i alla riktningar. Åtaganden och administration växte lavinartat, likaså medlemsavgifterna. Östutvidgningen har resulterat i betydande ojämnhet mellan medlemsländernas insats och utbyte. Resurstransfereringar från EU:s bäst fungerande ekonomier till de sämst fungerande leder till negativa incitament. Det ”skänker i praktiken strukturellt stöd åt oansvarig politik på medlemskapsnivå”, menar Brolin.

Fredsprojektet

Ett uttalat mål redan med Kol- och stålunionen var att förhindra krig genom att göra länderna ekonomiskt beroende av varandra, och genom att nationerna i internationalistisk anda nedrustar och låter en överstatlig myndighet agera skiljedomare vid tvister. Efter Sovjetunionens kollaps och kal­la krigets slut har retoriken för sådan ”fredsutopism” blommat även för EU:s agerande på den internationella scenen.

Tanken bakom ”fredsutopismen” är att ett starkt försvar kan upplevas som hotfullt av konkurrerande makter och sporrar dem till upprustning eller i värsta fall krig i förebyggande syfte. Nedrustning signalerar däremot fredliga avsikter. Freden ska i teorin säkras av allt mer sammanflätade handelsförbindelser. Därtill kommer en, enligt Brolin naiv, tilltro att kvarstående politiska konflikter kan lösas genom förnuftig internationell dialog mellan experter snarare än kamp mellan ideologier.

Brolin menar att den internationalistiska retoriken är ”ett lapptäcke av naivism, egenintressen och korridoruppgörelser dolda bakom tvivelaktigt blomsterspråk samt allmänhetens brist på insyn” med syfte att rättfärdiga åsidosättandet av ”snäva nationella egenintressen”, det vill säga tvinga på nationernas majoritetsbefolkningar politik som de aldrig frivilligt skulle välja.

EU-ledningen tror inte ens själva på sin egen fredsretorik, menar Brolin. Det senaste stora EU-fördraget, Lissabonfördraget, som bland annat syftar till en gemensam säkerhets- och försvarspolitik är, enligt Brolin, ett steg på väg mot en ”supernationalistisk” hållning gentemot omvärlden (Argument 4-5).

Går det att reformera EU inifrån?

Det är frestande även för en EU-kritiker att förespråka att vara med i alla församlingar och verka för nedbantning och kontroll av besten. Det är en villfarelse, menar Brolin, som grundar sig i en naiv förståelse av hur en byråkrati fungerar (Argument 14). Den som lyfter ett problemområde måste först helgardera sin argumentation genom att ha utredningar bakom sig.

Innan utredningen är klar är ofta frågan i praktiken avgjord, eller så har man beslutat att ”lösa” problemet genom fler regleringar, som kräver ännu mer administration och ansvar från centralt håll. Byråkratier lever ett eget tillväxtliv.

Lösningen till varje problem är nästan alltid att det behövs större anslag och utvidgat mandat. I den privata sektorn finns alltid motkrafter, ägare som förlorar pengar vid resursslöseri. I statliga och överstatliga organisationer får anonyma skattebetalare dela på notan.

Boken kan köpas här.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

🟠 BOKRECENSION De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Maffian har infiltrerat hela samhället

Maffian har infiltrerat hela samhället

🟠 BOKRECENSION I slutet av 2024 kom denna bok om hur den kriminella upplösningen av Sverige går till, hur den organiserade brottsligheten infiltrerar överallt och bygger sin makt. Den är skriven av Lasse Wierup, som har ungefär trettio års erfarenhet av kriminaljournalistik. I inledningen skriver Wierup: ”Det finns en samhällssektor som är på stark frammarsch. En sektor som omsätter uppemot 150 miljarder årligen och hittills har involverat 62 000 personer.” Sedan tas vi med på en resa genom dagens Sverige, med typfall från varje samhällssektor. Ibland tror man att det är ett manus för en film om maffian i New York eller Neapel. Men det är det inte, det är svensk vardag han skildrar.

Ett folkrättsbrott att gå vilse i

Ett folkrättsbrott att gå vilse i

🟠 BOKRECENSION Gunnar Sandelin är journalist med bakgrund på Sveriges televisions nyhetsprogram Rapport och Aktuellt. Han har på nära håll fått se hur allmänheten duperats, en påtvingad politisk korrekthet som till slut gjorde att han inte ville arbeta kvar. Nu är han aktuell med boken Den stora omvandlingen, där han tar ett brett grepp över Sveriges utveckling till mångkulturellt u-land och möjliga framtidsutsikter. Det syns att han kan det journalistiska hantverket: historiska dokument blandas med myndigheternas statistik och intervjuer från de som var med.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

🟠 BOKRECENSION De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.