Stockholm under Christina Juliana Wargentins samtid. Målning av Elias Martin (1739-1818), daterad mellan 1780-1782. Wikimedia Commons

En annorlunda dagbok

HISTORIA
Vanligtvis ger en människas dagbok läsaren en uppfattning av vem personen som skrivit anteckningarna är. I det avseendet är dagboken som skrevs av Christina Juliana Wargentin från år 1771 till år 1825 annorlunda då det enda hennes dagbok avslöjar om henne är att hon intresserade sig mycket för sin omgivning och stora händelser. Inte en enda av hennes innersta tankar avslöjas, vilket gör henne till en gåtfull dagboksförfattare.

Christina Juliana Wargentins dagbok är inte allmänt känd, men hon själv tycks vara ännu mindre känd. Hon föddes i Stockholm den 14 november år 1757. Hon var äldsta dotter till astronomen Pehr Wargentin och Christina Magdalena Raab.

När Christina Juliana var tretton på det fjortonde började hon skriva dagbok. Hon skrev dagboksanteckningar fram till sin död år 1825. Hon var ogift.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

När tuppar sprang i slottets sal…

När tuppar sprang i slottets sal…

🟠 HISTORIA Gustaf III:s yngre bror, hertig Carl, fick ett liv fullt av överraskningar under sina första år som äkta make. Hans unga hustru, Hedvig Elisabeth Charlotta, tyckte nämligen att det svenska hovet var för tråkigt och såg det som sin plikt att vända upp och ned på tillvaron med olika hyss.

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Läs även:

Frejas kärva motpol

Frejas kärva motpol

🟠 HISTORIA Inom den nordiska mytologin förekommer olika gudar och jättar och andra väsen. En av dessa är jättedottern Skade, som fungerade som en motpol till Freja. Det finns en hypotes om att namnet Skandinavien har sin grund i Skades namn.

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam

150 år med metern

🟠 HISTORIA Den 20 maj 1875 var Sverige bland de första länderna att ratificera meterkonventionen i Paris. Tre år senare infördes metersystemet officiellt i vårt land.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.