Under 16 år hann Eva Bergqvist vara aktiv som invandringskritiker, under elva år var hon redaktör för Fri Information.

Eva Bergqvist – ett medborgerligt föredöme

Läkaren Eva Bergqvist, redaktör för tidskriften Fri Information, förtjänar en plats i historien för oss invandringskritiker och Sverigevänner. Jan Milld, som inspirerats av Evas osjälviska arbete och därefter genom åren själv drivit flera tidningar, informationssidor på internet och omfattande upplysningskampanjer, tecknar här en bild av denna stridbara och orädda frihetskämpe.

Det var 1992 som Eva Bergqvist startade tidskriften, som från början hade det längre namnet Fri information om invandringen, förkortat FIIN. Hon fortsatte utgivningen fram till sin alltför tidiga död vid 64 års ålder år 2003. FIIN hann utkomma med 68 nummer.

Så här formulerades målsättningen för FIIN 1992:

Fri information om invandringen (FIIN) vill verka för att kunskap sprids om invandringens orsaker och konsekvenser för att på så vis skydda Sverige från följderna av vår tids folkvandringar. Vi vill främja en verklig debatt i dessa frågor. En debatt präglad av saklighet, realism och analys. Framförallt kräver vi att de långsiktiga och oåterkalleliga följderna av dagens politik öppet redovisas för allmänheten och blir föremål för debatt.

Svensk invandringspolitik ska i första hand tillvarata det svenska folkets intressen i en värld som hotas av folkvandringar, oro och konflikter. Den ska värna vår rätt att leva i fred och att utveckla vårt samhälle i enlighet med våra egna önskemål och värderingar.

När jag, möjligen 1994, fick möjligheten att läsa ett första exemplar av FIIN blev det som en mental kick. Stora massmedia gav inom detta tabubelagda område inte plats för det mest elementära sunda förnuft. Ett sammansvetsat kulturellt och politiskt etablissemang vände här verkligheten ryggen. För första gången kunde jag med FIIN ta del av texter som bekräftade mina egna tankar och känslor i denna viktiga fråga. Det var inte jag som var galen!

Eva Bergqvist var som medborgare ett föredöme. Med sin familj bodde hon i Kolbäck i Västmanland. Där drev hon sedan 1974 en privatläkarpraktik. Politiskt var hon aktiv i Moderaterna och engagerade sig i kommunala frågor och i sjukvårdspolitik. Hon skrev debattartiklar och böcker. I Hallstahammars kommunfullmäktige var hon den som lämnade in överlägset flest motioner och interpellationer. I valet 2002 var hon den som fick flest personkryss på den kommunala M-valsedeln.

Senare det året blev hon dock utesluten ur Moderaterna. Bakgrunden till detta var hennes engagemang i invandringspolitiken.

Detta började med ett påtvingat och chockartat uppvaknande, kan man väl säga. 1988 fick familjen en flyktingförläggning placerad på samma gata, där hela trafiken kom att passera deras hus. Här används begreppet ”flyktingförläggning”, då detta är så vedertaget. Själv talade Eva Bergqvist mer om ”asylkrävare”.

Från början hade Eva samma föreställning som de flesta svenskar, att det rörde sig om utlänningar i behov av skydd. Samtidigt hade de farhågor om att det kunde bli störande med förläggningen, vilket snart bekräftades:

”Det var ungefär som om man fått ett campingläger eller en golfbana mittemot”, kommenterade Eva Bergqvist i en intervju för Blågula frågor (BGF) 1997:

– När jag var 48 år, då vaknade jag plötsligt. Då upptäckte jag att allt det som jag trodde att jag visste om Sverige, svenskarna och det svenska samhället … det stämde inte längre.

– Då blev jag nämligen tvångsvis granne med en flyktingförläggning. Och upptäckte vilket skådespel det hela var … hur det var precis tvärtemot vad som sades. Här ömmade man offentligt för ”stackars flyktingar”, samtidigt blev det snart uppenbart att det inte var flyktingar, som det rörde sig om.

– Det var en sådan kontrast när man märkte hur myndighetspersoner och politiker, både moderater och socialdemokrater, som man trodde ändå oftast talade utifrån en egen övertygelse … Det var en så otrolig skillnad på vad de sa i enrum och vad de sa offentligt!

Våren 1990 blossade en debatt upp utifrån planer från Statens Invandrarverk (SIV) att placera en flyktingförläggning i Kimstad i Östergötland. Eva Bergqvist skrev då ned sina erfarenheter från Kolbäck, som en varning till andra. Det blev den lilla skriften Granne med SIV.

Omdömet från Gunnar Fredriksson på Aftonbladet blev inte nådigt:

”Jag fick i min hand ett dokument som är så obehagligt att jag har svårt för att citera det.”

Under rubriken ”Hjärtlösheten, okänsligheten är det värsta” skrev AB-redaktören:

En privatläkare i Kolbäck har fått ihop en skrift som innehåller de flesta av de grovheter som i Sverige drabbar människor som flytt undan krig, tortyr, fängelse och skräck. Det är en text om ”snusk och nedskräpning”, ”stölder”, ”klädstölder”, ”cykelstölder”, ”tjuvringning”, ”narkotika”, ”bileländet”, ”hotellverksamhet”, ”allmänna störningar och trakasserier” osv.

Men det är inte sant, att ”flyktingar”, ”invandrare”, ”utlänningar” i dessa avseenden skulle vara sämre människor än svenskar, i varje fall inte i motsvarande sociala nödläge.

Eva Bergqvist hade skrivit utifrån sina egna erfarenheter, men för Gunnar Fredriksson var terrängen underordnad kartan, verkligheten av sekundär betydelse.

Några citat ur Evas Bergqvist skrift förtjänar att återges:

Om kunskap och okunskap

Det påstås alltid i den offentliga versionen att svenska folkets motstånd mot den okontrollerade strömmen asylkrävande beror på bristande information, okunskap, rädsla inför det okända. Så fort svenskarna lär känna invandrare, ändrar de uppfattning. Jag påstår det motsatta. Jag har 43 nationaliteter som patienter, invandrare som kommit till Sverige från slutet av trettiotalet till slutet av sjuttiotalet. Jag har alltid varit positivt inställd till dessa invandrare, som tillfört Sverige mycket genom sitt arbete och sin kultur. Det var en chock för mig att inse att många av dagens asylkrävande är en helt annan kategori av människor.

Jag har kommit till insikt om att ett mycket stort antal av de asylkrävande, som kommit till Sverige under 1987-1990, saknar alla avsikter att anpassa sig till svenska lagar och normer.
Begrepp som hänsyn till och respekt för andra tycks vara okända. … Vi vanliga grannar har inte möjligheter att ge oss iväg.

Om uppassning och service

Sedan början av april 1990 har förläggningen städats någorlunda efter det att invandrarverket fått flera vitesförelägganden av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Man anlitar nu fastighetsarbetare från HSB, som plockar sopor bland sysslolösa asylkrävande. Invandrarverket påstår nämligen att man inte kan tvinga asylkrävande att själva hålla rent – svensk flyktingpolitik i ett nötskal.

Om lägre vinst för Konsumbutiken, trots högre omsättning

Vinsten går ned därför att affärerna tvingas regelbundet anlita butikskontrollanter, därför att snatterier och organiserade stölder tilltar.

Om förläggningens funktion som hotell för utomstående

Mer avlägsna besökande från Norge, Västtyskland, Sydsverige, västkusten, norra Sverige bor på förläggningen dagar eller veckor i sträck. Invandrarverket har ingen kontroll över vilka som är placerade på förläggningen och vilka som vistas där som hotellgäster.

Sammanfattningsvis

Politikers, myndigheters och massmedias förnekande och förfalskande av verkligheten kommer att inom några år skapa enorma sociala problem i Sverige.

Också i intervjun med Blågula frågor kritiserade Eva SIV-personalens ovilja att ta ansvar. De vägrade att vara på plats efter kontorstid. När det var bråk vågade de inte gå in i lägenheterna:
”Personalen var alltså skiträdd för flyktingarna, framförallt vissa kategorier. Och så förväntades det att vi grannar … vi skulle finna oss i det där.”

Förläggningen i Kolbäck fanns kvar under tre år. Under den tiden hann det passera tre kategorier av asylanter:

1. Först kom chilenare, med vilka Eva kunde kommunicera, då hon talade spanska.

2. Sedan kom araber och kurder

3. Sist kom afrikaner

På gatan hade Eva kommit inom höravstånd till några afrikaner, som talade engelska med varandra:

– Jag blev otroligt förvånad, för vad de gick och diskuterade sin första dag i Kolbäck, det var hur man skulle ta sig in på närmaste diskotek.

Carl Bildt i Aktuellt-studion 1990.
Carl Bildt i Aktuellt-studion 1990.

Det här är ju för journalistöron orena tankar.

I BGF-intervjun konstaterades hur journalisterna klassar ut vissa människor, delar in folk i två kategorier – de anständiga och de icke-anständiga. Eva instämde:

– Tag de här pratprogrammen i TV. Det spelar ingen roll om man intervjuar Kenneth Sandberg i TV2:s morgon eller TV4:s morgon, bara journalisternas kroppsspråk … de sätter på sig någon extra gudsnådelig översåtlig min då. Det är plötsligt något alldeles vidrigt, som har kommit in i studion. Det är en attityd som de aldrig skulle sätta upp mot en mångmördare eller en storhandlare i narkotika.

Denna moraliserande översittarattityd finns många exempel på. Ett var alltså Aftonbladets Gunnar Fredriksson.

Ett annat exempel gav SVT-journalisterna Lars Adaktusson och Hans Larsson prov på 1990, när de i Aktuellt intervjuade Moderaternas dåvarande partiledare Carl Bildt:

LA: Carl Bildt, är det bekymmersamt för dig som partiledare, att ditt parti innehåller den här typen av invandrarfientliga strömningar?

CB: Nu vet jag inte om du ska beskriva Eva Bergqvist så, … låt det stå för dig. Nej, vi är en mycket bred kyrka i den här frågan också … Det spänner från ungdomsförbundet, som vill ha den totalt fria invandringen, riva alla hinder för att människor ska kunna komma till Sverige … Till Eva Bergqvist, som ju står för en tredjedel av alla de här motionerna till stämman, som har en mängd kritiska synpunkter på det sätt på vilket vår flyktingpolitik fungerar.

LA: Anser du att Eva Bergqvist och andra med hennes åsikter underblåser flyktingfientliga strömningar?

CB: Inte i det hon sa här, det tyckte jag inte alls. Det måste vara legitimt att diskutera invandrarpolitiken!

LA: Håller du till och med med om de här åsikterna och synpunkterna som hon framför?

CB: Jag försvarar Eva Bergqvists rätt till sina åsikter!

Hans Larsson: Det här är inte första gången som moderata uttalanden underblåser flyktingfientliga strömningar, vi ska lyssna till vad din företrädare …

CB: Får jag lov att fråga, vad var det som underblåser ”flyktingfientliga strömningar”?

HL: Mängden av motioner, med de krav som Eva Bergqvist och andra framför.

CB: Varför får man inte ha synpunkter på detaljer i svensk flyktingpolitik? Jag tycker ni företräder en något antiintellektuell och antirationell inställning.

LA: Vi företräder ingen inställning, vi ställer frågor till dig.

CB: Åjo, åjo!

Så här var alltså det kulturella klimatet redan i början av 90-talet. Det ”hörde till” att misstänkliggöra envar som inte helt dansade efter journalisternas pipa. Den som förespråkade en mer restriktiv linje i invandrings- och flyktingpolitik stämplades med epitet, försågs med en uppsättning negativa etiketter.

Eva berättade i BGF-intervjun att när hon klagade på flyktingförläggningen – vilket hon gjorde i lokalpressen – fick hon hela tiden höra dessa tillmälen:

– Jag har högar av tidningsklipp och man passerade genom pressen som ”flyktingfientlig” och ”rasist”. När man inte har upplevt detta förut, då … nu rör det mig inte i ryggen, men då gjorde det det.

– Det har jag ju kommit i kontakt med så många gånger sedan dess, hur människor blir sårade, upprörda och alldeles förtvivlade, när de blir utpekade som rasister, som dom inte alls känner sig för att vara.

Eva noterade en dubbelmoral hos ansvariga makthavare:

– När man gick på vederbörande, låt oss säga ett kommunalråd, och frågade ”Vad i helvete menar du med att säga så här?” Då svarar de ”Det vet du ju hur journalister är – man måste säga så där, det är klart du har rätt, jag håller ju med dig. Det är ett pack, men det kan vi inte säga utåt”.

Eva Bergqvist bedrev sitt arbete på sin fritid, raktigenom ideellt. Tryckningen av Fri Information bekostades helt med frivilliga bidrag och arbetsinsatser – några bidrag var då inte att tänka på.

Under 16 år hann Eva Bergqvist vara aktiv som invandringskritiker, under elva år var hon redaktör för Fri Information. Hennes arbetskapacitet var stor och ambitionerna höga att hela tiden hinna med mycket. Konsekvent bevakade hon aktuella utredningar och bokutgivningar på temat mångkultur och invandring. Det rörde sig om en i bästa bemärkelse grävande journalistik, presenterad på ett lättfattligt sätt. Som skribent var hon vass och slagkraftig i sin argumentering.

Låt mig avslutningsvis citera ur en intervju med Eva Bergqvist av Richard Jomshof i SD-Kuriren 2003:

– I dag är många rädda att stöta sig med sina överordnade. Den rädslan upplevde jag inte då.

Det som skrämmer i dag är inställningen att det är tillåtet att förtiga sanningen. Det totala fördömandet från etablissemangets sida är något nytt som saknades tidigare. … det enda sättet att förändra situationen är att tillräckligt många träder fram och protesterar.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Koldioxidmasken fångar upp utandningsluftens koldioxid och lättar därmed den klimatångest som många ur Greta-generationen känner. Foto: BreathLess

Koldioxidmask ska lindra klimatångest

🟠 KLIMAT Nu kan den som är orolig för sitt klimatavtryck nästan helt eliminera sina privata koldioxidutsläpp genom en enkel mask. Den revolutionerande konstruktionen är en startup som sponsras av World Economic Forum men räknas snart vara tillgänglig för den breda allmänheten.

Lyfte fakta om IQ skillnader – frias i HD

Lyfte fakta om IQ skillnader – frias i HD

🟠 BROTT OCH STRAFF Efter att den tidigare SD-politikern Bertil Malmberg, 83, dömts i både tingsrätt och hovrätt för hets mot folkgrupp efter att han tagit upp sydsudanesers låga genomsnittliga intelligens var målet klart för Riksåklagaren – nu skulle det skapas prejudikat för att göra det olagligt att talat om vetenskapligt understödda fakta om skillnader i IQ. Men HD gör en annan bedömning och väljer att fria Malmberg från hets mot folkgrupp.

Läs även:

Tapetmakerskan som skyddade krutet

Tapetmakerskan som skyddade krutet

🟠 Uppfinnerskan Maria Christina Bruhn. I början av sin regeringstid utlyste Gustav III en tävling. Den som kunde utveckla krutkarduser som motstod fukt och brand skulle belönas med 6000 daler kopparmynt. En som skickade in karduser till denna tävling var tapetmakerskan Maria Christina Bruhn. Hon vann dock inte och en annan person tog senare åt sig äran för hennes uppfinning, men hon fick till sist det erkännande hon förtjänade.

Strange World – kan det blir mer PK?

Strange World – kan det blir mer PK?

🟠 I november förra året släppte Disney en animerad film, Strange World (En annorlunda värld), som kombinerar element ur Jules Vernes fantastiska teknikskapelser och en fantasivärld som påminner om Avatar. En nästan identisk värld har faktiskt redan visats i ett avsnitt om stenåldersfamiljen Croods.

Märta Måås-Fjetterström

Märta Måås-Fjetterström

🟠 Textilkonstnärinnan från Östergötland som erövrade världen. Den 21 juni år 1873 såg en liten flicka dagens ljus. Hon skulle komma att kal­las Märta Måås-Fjetterström och bli en av Sveriges främsta textilkonstnärer. Hennes mattor finns över hela världen. De pryder slott, museer, offentliga byggnader och privata hem.

Nyhetsdygnet

Hur är det att driva ett mikroparti?

🟠 Bokrecension. Centerpartiet anses allmänt ha svikit landsbygden, en turkisk muslim som partiledare utan erfarenhet av svensk landsbygd utgör definitivt spiken i kistan. Ett alternativ för vissa tidigare sympatisörer skulle kunna vara det lilla partiet Landsbygdspartiet oberoende (LPo). Stefan Torssell har skrivit en ny bok om sin korta och stormiga tid som partiledare för LPo. Den ger en inblick i hur det kan vara att verka i ett mikroparti, men säger också något mer allmänt om hur partier fungerar. Även Norrlandsfrågan får en genomlysning.

Houellebecq letar efter hopp i en mörk värld

🟠 Bokrecension. Det här är en roman som man kan ha lite olika åsikter rörande vad den handlar om. Fransmannen Michel Houellebecq är ju en bred samtidsskildrare, alltsedan han romandebuterade med Elementarpartiklarna 1998. Han hyllades tidigt av de franska kritikerna, och har fortsatt vara relevant. I bokens avslutande ”Tack” antyds att detta kanske är hans sista roman.

Tapetmakerskan som skyddade krutet

🟠 Uppfinnerskan Maria Christina Bruhn. I början av sin regeringstid utlyste Gustav III en tävling. Den som kunde utveckla krutkarduser som motstod fukt och brand skulle belönas med 6000 daler kopparmynt. En som skickade in karduser till denna tävling var tapetmakerskan Maria Christina Bruhn. Hon vann dock inte och en annan person tog senare åt sig äran för hennes uppfinning, men hon fick till sist det erkännande hon förtjänade.

Ovanliga polarsken – en varning

🟠 Jordens magnetfält försvagas i allt snabbare takt. I slutet på februari träffades jorden av solstormar som gav upphov till spektakulära norrsken i ovanliga färger på breddgrader där de sällan ses. Solstormarna var starka, men borde inte ha givit upphov till dessa norrsken. Det är en varning till mänskligheten som forskare och systemmedia tiger om. Vi reder i denna analys ut begreppen som en gång bara intresserade sol- och rymdforskare, men som nu kan vara mycket viktigare att förstå för gemene man än vädret. Solen inte bara styr vårt klimat och väder, utan kan också allvarligt påverka eller helt slå ut vårt högteknologiska samhälle. Jordens magnetfält försvagas alltmer och i allt snabbare takt. Tillsammans med vandrande poler och plötsligt kraftig solaktivitet förebådar det en katastrof av ofattbara proportioner.

Vindkraft till havs hotar Östersjö­tumlaren – riskerar utrotning

🟠 Samtidigt som vindkraften prisas som ”klimatvänlig”, riskerar konsekvenserna för djur och natur att bli ödesdigra. För Östersjöns enda val – tumlaren – är läget särskilt allvarligt. Populationen på 500 individer är sedan länge utrotningshotad, och nu varnar forskare för att de stora vindkraftsparkerna till havs ökar belastningen ytterligare. ”Undervattensbuller kan leda till både hörselskador och död. Tumlarna är helt beroende av att kunna använda sina klickljud för att navigera och hitta mat. När deras hörsel försämras eller försvinner helt riskerar de att svälta ihjäl”, varnar Magnus Danbolt, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar län. I denna del två av Nya Tiders reportageserie om havsbaserad vindkraft granskar vi dess förbisedda miljöeffekter.

Solen styr klimatet

🟠 Motarbetad forskning visar på naturliga orsaker till klimatförändringar. Solen och dess cykliska variationer har en stark effekt på jordens klimat. Det har bekräftats både experimentellt och genom att titta på hur jordens medeltemperatur varierat i takt med solens aktivitet genom årtusendena. Ändå är solen inte ens en parameter i de officiella klimatmodellerna som i stället pekar ut människan som ansvarig. Astrofysikern Henrik Svensmark, som forskat i decennier om solen och klimatet, säger till Nya Tider att det finns ett mycket stort motstånd mot all forskning som motbevisar internationella klimatpanelens antropogena klimatteori.

Frun på Årsta

🟠 HISTORIA Märta Helena Reenstierna levde på Årsta gård tillsammans med sin make, Christian Henrik von Schnell. Här skrev hon de dagboksanteckningar som bland historiker kommit att bli mer kända än hon själv. I dessa anteckningar skildrade hon vardagen på Årsta samt noterade samtida händelser.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.