Högvakten på stockholms slott. Medan värnpliktiga såg en ära och spänning i att tjänstgöra på Slottet några dagar, tycker dagens anställda att det är ett slit som inte är värt ens en heltidslön om man ska göra samma sak varje dag. Foto: Nya Tider

Högvakten – en dyr historia

Många lumpare minns säkert med stolthet när de fick gå högvakten på Kungliga slottet eller Drottningholm i Stockholm. Traditionen finns kvar, men nu med heltidsavlönade yrkesanställda.

Stockholms slott fick kontinuerlig vakt så tidigt som 1523, året då Gustav Vasa kröntes, en tradition som för hundra år sedan med stolthet övertogs av värnpliktiga. Under sin tjänstgöring fick så gott som varje värnpliktssoldat förmånen att stå vakt några dagar på Stockholms slott eller Drottningholms slott, en ärofull uppgift som bidrog till att stärka försvarsviljan.

I dag, när värnplikten är avskaffad, är det till stor del yrkessoldater som får gå högvakten. Nya Tider har tittat på de kostnader skådespelet innebär för skattebetalarna, men också på hur en uppskattad uppgift som burits med stolthet förvandlats till ett monotont slit som blivit så påfrestande att många högvaktssoldater hotat med att kollektivt säga upp sig.
Försvarsmakten är noga med att påpeka att vakttjänsten fortfarande delas av alla förbanden, inklusive Hemvärnet och andra frivilliga försvarsorganisationer.

– Vi har drygt 5 000 anställda runt om i riket som ska ha lön oavsett vad de gör. Det spelar ingen roll om de är i Afghanistan, på Bodens skjutfält eller i högvakten, sade Olle Strid, överstelöjtnant med ansvar för statsceremonier, till Svenska Dagbladet i september.

Verkligheten är dock lite annorlunda. En bra bit över hälften av alla högvaktsdygn står Livgardets Livbataljon för. Bataljonen är förlagd på gamla Kavallerikasernen på Lidingövägen i Stockholm och består av ett Livkompani och en Livskvadron. Dessa förbands främsta arbetsuppgifter är att gå högvakt respektive utgöra beriden högvakt.
De cirka 50 soldater som dagligen behövs till högvakten kostade under förra året 33,7 miljoner kronor, medräknat övertidsersättning och liknande. 2008, då högvakten fortfarande bestod av värnpliktiga, var prislappen bara 7,1 miljoner kronor.

Nya Tider har jämfört siffrorna med tiden då Försvarsmakten fortfarande utbildade värnpliktiga. Vi tittade på just Livgardet, som 2001 hade 296 yrkesofficerare. Enligt årsredovisningen hade Livgardet det året en personalkostnad på 25 miljoner kronor för officerarna, alltså mindre än dagens högvakt. Visst tillkom det även kostnader för civilanställda, dagtraktamente på 75 kronor för varje värnpliktig, utspisning och utrustning, men regementet utbildade då varje år nya kullar motiverade och dugliga soldater.

Den högre kostnaden för högvakten har inte gjort soldaterna nöjdare, tvärtom. De anser inte att deras lön på dryga 22 000 kronor i månaden står i proportion till det slit som det innebär att stå paradvakt. Rutinerna är fortfarande anpassade efter den gamla värnpliktstiden, då beväringar tillbringade några dagar eller någon vecka på Slottet. Det är ett rullande schema som innebär att man får gå upp mitt i natten och stå stationerad på olika poster runt Slottet. Klagomål har även kommit mot paradskorna, som sägs vara dåliga för fötter och rygg.

Värst är det, enligt de källor Nya Tider varit i kontakt med, inom Livskvadronen. Officerarna får kritik för att de kör med sina underlydande som om de fortfarande varit tonåriga värnpliktiga, en mentalitet som inte hade accepterats på någon annan arbetsplats. Under sommaren gick det så långt att flera av yrkessoldaterna inom den beridna högvakten hotade att säga upp sig. Man har av samma anledning haft svårt att rekrytera till förbandet, något som bland annat tvingade den beridna högvakten att den 3 september paradera till fots. I ett meddelande på sin hemsida skrev man att orsaken var att ”det tillfälligt saknas tillräckligt med ridkunnig personal”.

Trots att man använder anställd personal för högvakten, vilka enligt Olle Strid plockas ur de 5 000 anställda runt om i riket, är det under semestertider svårt att få bemanningen att gå ihop. Sommartid tar man därför hjälp av studenter och andra som vill tjäna extra.

Nya Tider har talat med en student som gått högvakten denna sommar. Han är inte alls så missnöjd med lönen som de fast anställda, eftersom han på dryga två månader, halva juni till halva augusti, fått ihop närmare 92 000 kronor med övertiden inräknad. Trots att han jobbade heltid hade han tid att njuta av sommaren, schemat bestod av jobb åtta dagar (måndag till måndag) och därefter ledighet sex dagar.

Anställningsformen var GSS/T (Gruppbefäl, soldater och sjömän/Tidvis tjänstgörande), en deltidstjänst som Försvarsmakten marknadsfört hårt och som innebär att tjänstgöring i till exempel Afghanistan kan kombineras med en civil karriär. På grund av Försvarsmaktens regler om arbetstid blev den formella anställningen längre än den verkliga tiden i tjänst. Redan i början av maj blev studenten formellt anställd och uppbar lön, trots att han ännu pluggade för fullt. Försvarsmakten uppfyllde på detta sätt reglerna om att en anställd som jobbat ett dygn måste få åtta timmars betald ledighet, samt regler om övertid och liknande. Studenten fick helt enkelt börja med att avverka de lediga dagarna innan tjänsten påbörjades.

Foto: Nya Tider
Foto: Nya Tider

I ett yttrande från Försvarsmakten den 15 augusti menar överstelöjtnant Olle Strid ändå att lönekostnaderna inte ska betraktas som en merkostnad jämfört med ett värnpliktssystem, eftersom ”investeringar i form av utbildning” av personal kan nyttjas i flera år, och ”eftersom statsceremoniell verksamhet är en uppgift som är ålagd Försvarsmakten”.

Enligt den student, som Nya Tider intervjuade, hade han fått tre veckors utbildning som bland annat skyddsvakt inför sin tjänstgöring i högvakten. Han var visserligen redan insatt i hur exercisen på Slottet fungerar, men det är kunskaper han förvärvat genom sin värnplikt.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Covidvaccinskandalen: Brittisk parlamentsledamot kallar polis till möte efter att ”mycket oroande och allvarliga nya bevis” framkommit

Covidvaccinskandalen: Brittisk parlamentsledamot kallar polis till möte efter att ”mycket oroande och allvarliga nya bevis” framkommit

🟠 Kort efteråt fick han höra att ”han snart kommer att dö …” Den brittiske parlamentsledamoten Andrew Bridgen har skrivit ett öppet brev till Sir Mark Rowley, polischef för Metropolitan Police, och bett om ett brådskande möte med honom och hans utredare för att diskutera ”allvarliga frågeställningar” som framkommit angående covid-19-pandemin och massvaccinationsprogrammet. Nya Tider har tagit del av brevet och återger det i delar här. Anledningen till begäran om ett möte handlar bland annat om att det framkommit att Storbritanniens premiärministern Rishi Sunak privat investerat mångmiljardbelopp i vaccintillverkaren Moderna, som den brittiska regeringen sedan givit olika fördelar samt skrivit lukrativa kontrakt med. Detta samtidigt som alla larm om vaccinskador och överdödlighet ignorerats. Sedan Bridgen började skärskåda överdödligheten och vaccinskadorna har han utsatts för en sällan skådad hatkampanj från etablissemanget och dess media, där han motarbetas och smutskastas på alla sätt samt mobbas och till och med hotas till livet.

Läs även:

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

🟠 Stf. Flygvapenchefen: Nu tar vi nästa steg i vårt samarbete med USA. Historia skrevs i juni då två amerikanska B-1B Lancer strategiska bombflygplan, med kapacitet att bära kärnvapen, för första gången någonsin landade i Sverige. Det skedde inom ramen för den andra flygövningen som genomfördes i norra Sverige bara den senaste månaden. Nya Tider avslöjar flera okända aspekter om B-1B Lancer, inte minst hur det egentligen ligger till med dess kärnvapenkapacitet, samt gör en analys om varför USA och NATO är så intresserade av Sverige och ett flygfält i Norrbotten.

Natoanslutningen har gått på tvärs emot demokratin och folkets självbestämmande

Natoanslutningen har gått på tvärs emot demokratin och folkets självbestämmande

🟠 DEBATT. All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Så lyder definitionen av demokrati enligt den tyngsta av Sveriges grundlagar, Regeringsformen. Om det förhåller sig på detta sätt, ja då är allt frid och fröjd. Vald regeringen har därefter till uppgift att omsätta folkets vilja till politiskt ställningstagande och praktisk handling för att folkstyret, demokratin, ska anses fylla sin grundläggande funktion. Utgick makten från folkets val av politik efter valet 2018 eller fick folk­styret stryka på foten till förmån för etablissemangets lösning som ingen röstat för? Den frågan ställer sig veckans debattör, Curt Linderholm.

Du döda nya värld

Du döda nya värld

🟠 DOKUMENTÄR. I en spektakulära dokumentären Died Suddenly kommer flera yrkesmänniskor till tals som hanterat det som framstår som dödliga biverkningar av vaccinen mot covid-19. Filmen, som nu utsätts för omfattande censur av it-jättarna, aktualiserar frågan om vad en dokumentär egentligen är.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Bergens och gruvornas fru

🟠 HISTORIA I svenska berg och gruvor fanns, enligt folktron, ett nyckfullt väsen som var känt som gruvrået eller bergfrun. Detta väsen var vanligen kvinnligt. Hon kunde vara hjälpsam mot gruvarbetarna, men det hände även att hon ställde till med besvär genom att begära att de skulle låta bli att bryta malm i någon gruva. Ibland kunde hon gå så långt som att ta deras liv.

Fallet Kaspar Hauser

🟠 HISTORIA Kaspar Hauser har varit en gåta sedan han plötsligt dök upp på Nürnbergs gator med två mystiska brev i handen den 26 maj 1828. Ingen vet vilka hans föräldrar var. Man vet inte heller vem det var som höll honom inspärrad under hans första sexton år i livet. Han knivhöggs under mystiska omständigheter 14 december 1833 och avled tre dagar senare.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.