Högvakten på stockholms slott. Medan värnpliktiga såg en ära och spänning i att tjänstgöra på Slottet några dagar, tycker dagens anställda att det är ett slit som inte är värt ens en heltidslön om man ska göra samma sak varje dag. Foto: Nya Tider

Högvakten – en dyr historia

Många lumpare minns säkert med stolthet när de fick gå högvakten på Kungliga slottet eller Drottningholm i Stockholm. Traditionen finns kvar, men nu med heltidsavlönade yrkesanställda.

Stockholms slott fick kontinuerlig vakt så tidigt som 1523, året då Gustav Vasa kröntes, en tradition som för hundra år sedan med stolthet övertogs av värnpliktiga. Under sin tjänstgöring fick så gott som varje värnpliktssoldat förmånen att stå vakt några dagar på Stockholms slott eller Drottningholms slott, en ärofull uppgift som bidrog till att stärka försvarsviljan.

I dag, när värnplikten är avskaffad, är det till stor del yrkessoldater som får gå högvakten. Nya Tider har tittat på de kostnader skådespelet innebär för skattebetalarna, men också på hur en uppskattad uppgift som burits med stolthet förvandlats till ett monotont slit som blivit så påfrestande att många högvaktssoldater hotat med att kollektivt säga upp sig.
Försvarsmakten är noga med att påpeka att vakttjänsten fortfarande delas av alla förbanden, inklusive Hemvärnet och andra frivilliga försvarsorganisationer.

– Vi har drygt 5 000 anställda runt om i riket som ska ha lön oavsett vad de gör. Det spelar ingen roll om de är i Afghanistan, på Bodens skjutfält eller i högvakten, sade Olle Strid, överstelöjtnant med ansvar för statsceremonier, till Svenska Dagbladet i september.

Verkligheten är dock lite annorlunda. En bra bit över hälften av alla högvaktsdygn står Livgardets Livbataljon för. Bataljonen är förlagd på gamla Kavallerikasernen på Lidingövägen i Stockholm och består av ett Livkompani och en Livskvadron. Dessa förbands främsta arbetsuppgifter är att gå högvakt respektive utgöra beriden högvakt.
De cirka 50 soldater som dagligen behövs till högvakten kostade under förra året 33,7 miljoner kronor, medräknat övertidsersättning och liknande. 2008, då högvakten fortfarande bestod av värnpliktiga, var prislappen bara 7,1 miljoner kronor.

Nya Tider har jämfört siffrorna med tiden då Försvarsmakten fortfarande utbildade värnpliktiga. Vi tittade på just Livgardet, som 2001 hade 296 yrkesofficerare. Enligt årsredovisningen hade Livgardet det året en personalkostnad på 25 miljoner kronor för officerarna, alltså mindre än dagens högvakt. Visst tillkom det även kostnader för civilanställda, dagtraktamente på 75 kronor för varje värnpliktig, utspisning och utrustning, men regementet utbildade då varje år nya kullar motiverade och dugliga soldater.

Den högre kostnaden för högvakten har inte gjort soldaterna nöjdare, tvärtom. De anser inte att deras lön på dryga 22 000 kronor i månaden står i proportion till det slit som det innebär att stå paradvakt. Rutinerna är fortfarande anpassade efter den gamla värnpliktstiden, då beväringar tillbringade några dagar eller någon vecka på Slottet. Det är ett rullande schema som innebär att man får gå upp mitt i natten och stå stationerad på olika poster runt Slottet. Klagomål har även kommit mot paradskorna, som sägs vara dåliga för fötter och rygg.

Värst är det, enligt de källor Nya Tider varit i kontakt med, inom Livskvadronen. Officerarna får kritik för att de kör med sina underlydande som om de fortfarande varit tonåriga värnpliktiga, en mentalitet som inte hade accepterats på någon annan arbetsplats. Under sommaren gick det så långt att flera av yrkessoldaterna inom den beridna högvakten hotade att säga upp sig. Man har av samma anledning haft svårt att rekrytera till förbandet, något som bland annat tvingade den beridna högvakten att den 3 september paradera till fots. I ett meddelande på sin hemsida skrev man att orsaken var att ”det tillfälligt saknas tillräckligt med ridkunnig personal”.

Trots att man använder anställd personal för högvakten, vilka enligt Olle Strid plockas ur de 5 000 anställda runt om i riket, är det under semestertider svårt att få bemanningen att gå ihop. Sommartid tar man därför hjälp av studenter och andra som vill tjäna extra.

Nya Tider har talat med en student som gått högvakten denna sommar. Han är inte alls så missnöjd med lönen som de fast anställda, eftersom han på dryga två månader, halva juni till halva augusti, fått ihop närmare 92 000 kronor med övertiden inräknad. Trots att han jobbade heltid hade han tid att njuta av sommaren, schemat bestod av jobb åtta dagar (måndag till måndag) och därefter ledighet sex dagar.

Anställningsformen var GSS/T (Gruppbefäl, soldater och sjömän/Tidvis tjänstgörande), en deltidstjänst som Försvarsmakten marknadsfört hårt och som innebär att tjänstgöring i till exempel Afghanistan kan kombineras med en civil karriär. På grund av Försvarsmaktens regler om arbetstid blev den formella anställningen längre än den verkliga tiden i tjänst. Redan i början av maj blev studenten formellt anställd och uppbar lön, trots att han ännu pluggade för fullt. Försvarsmakten uppfyllde på detta sätt reglerna om att en anställd som jobbat ett dygn måste få åtta timmars betald ledighet, samt regler om övertid och liknande. Studenten fick helt enkelt börja med att avverka de lediga dagarna innan tjänsten påbörjades.

Foto: Nya Tider
Foto: Nya Tider

I ett yttrande från Försvarsmakten den 15 augusti menar överstelöjtnant Olle Strid ändå att lönekostnaderna inte ska betraktas som en merkostnad jämfört med ett värnpliktssystem, eftersom ”investeringar i form av utbildning” av personal kan nyttjas i flera år, och ”eftersom statsceremoniell verksamhet är en uppgift som är ålagd Försvarsmakten”.

Enligt den student, som Nya Tider intervjuade, hade han fått tre veckors utbildning som bland annat skyddsvakt inför sin tjänstgöring i högvakten. Han var visserligen redan insatt i hur exercisen på Slottet fungerar, men det är kunskaper han förvärvat genom sin värnplikt.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Nordangård: Världshjärnan och den ultimata planekonomin

Nordangård: Världshjärnan och den ultimata planekonomin

🟠 Strax före jul i fjol släppte Jacob Nordangård sin senaste bok, Den digitala världshjärnan. Där fortsätter han granskningen från sina tidigare böcker, Rockefeller – en klimatsmart historia och Den globala statskuppen, av hur de allra rikaste och mäktigaste, aldrig valda, styr världssamfundet mot ett teknokratiskt elitstyre som de själva kontrollerar. Det hela sker med föregivet goda föresatser att rädda världsbefolkningen från sjukdomar, utrota fattigdom och rädda planetens livsuppehållande natursystem. Metoden är genomgående att övervaka, beräkna och styra allt i detalj med hjälp av artificiella intelligenser.

Läs även:

Ännu en sverigedemokrat åtalad av politisk åklagare

Ännu en sverigedemokrat åtalad av politisk åklagare

🟠 En åklagare har väckt åtal för hets mot folkgrupp mot en sverigedemokratisk företrädare i Karlskrona, samtidigt som hon på Facebook under falskt namn har bedrivit en privat kampanj mot partiet. En särskild enhet inom åklagarmyndigheten ska nu utreda om hon får behålla ärendet, eller om en annan åklagare ska ta över det. Samma åklagare väckte 2014 åtal mot en annan av Karlskronas SD-politiker. Till Nya Tider säger den senast åtalade sverigedemokraten att han fått mycket stöd för sin rätt att bedriva opinionsbildning vad gäller böneutrop.

Mobbare med en mysig godhetsfasad

Mobbare med en mysig godhetsfasad

🟠 Helena Edlund är en präst som starkt engagerat sig för sina medmänniskor och tjänstgjorde bland annat i Kosovo där hon menar att hon verkligen fick stifta bekantskap med riktig ondska. Erfarenheterna från hennes egen kyrka i Sverige står dock inte långt efter, då hon möttes av självutnämnt ”goda” vänsterkristna, som försökte krossa henne för att hon var ”homofob” och ”rasist”. Hennes bok är ett vittnesmål om hur Svenska kyrkan gått från att vara ”Fädernas kyrka i Sveriges land” till en skenhelig politiskt korrekt lekstuga.

Trump sätter in militär vid gränsen

Trump sätter in militär vid gränsen

🟠 Karavanen av invandrare från Honduras och andra centralamerikanska länder har nu tagit sig över Mexikos södra gräns. Det finns i dagsläget ingenting som tyder på att Mexiko kommer att stoppa karavanen från att fortsätta norrut. Nu sätter Donald Trump in militären för att hindra karavanen från att ta sig in i USA. ”Ingen kommer in!” säger presidenten.

Nyhetsdygnet

Nordangård: Världshjärnan och den ultimata planekonomin

🟠 Strax före jul i fjol släppte Jacob Nordangård sin senaste bok, Den digitala världshjärnan. Där fortsätter han granskningen från sina tidigare böcker, Rockefeller – en klimatsmart historia och Den globala statskuppen, av hur de allra rikaste och mäktigaste, aldrig valda, styr världssamfundet mot ett teknokratiskt elitstyre som de själva kontrollerar. Det hela sker med föregivet goda föresatser att rädda världsbefolkningen från sjukdomar, utrota fattigdom och rädda planetens livsuppehållande natursystem. Metoden är genomgående att övervaka, beräkna och styra allt i detalj med hjälp av artificiella intelligenser.

Avatars förtrollande katarsis

🟠 Filmrecension. Avatar: The Way of Water, som hade premiär i december, har dragit stor biopublik, medan mottagandet bland kulturkritikerna varit svalt. En som höjer filmen till skyarna är Jüri Lina, själv filmregissör. I denna recension menar han att Avatar förmedlar avgörande vishet på ett fulländat sätt och jämför med andra storverk ur filmhistorien.

När Sverige faller

🟠 Intervju. Under hösten träffade Nya Tider en av grundarna av författarkollektivet Laegrimal. Namnet är en blinkning till den nordiska gudasagan Hávamál som betyder ”den höges sång”. Men novellerna som återkommande publiceras på kollektivets domän handlar inte om höga gudar, utan om oss – de lägre stående jordvarelserna. Laegrimal blir alltså ”den låges sång”. I det framtida Sverige väntar oss ett blodigt kaos framfött ur decennier av tanklös massinvandring och kulturellt självhat, enligt dessa författare.

Kultkvinnsen äger kulturen – dags att dra in apanaget

🟠 Kulturdebatt. Kulturarbetare i Sverige är numera kvinnor, merendels. Det är speciella kvinnor, som i mycket stor utsträckning jobbar ideologiskt och helst på engelska, om de får, och de har i praktiken gjort ett ställningstagande i politiken, mot sina svenska landsmän och för USA och dess globala vänsterliberala överherravälde. Det är inte så konstigt att svenska män tänder av på den ”finkultur” som erbjuds oss; det finns inget uppbyggligt i den att hämta för vår del. Tvärtom. Vi bör skyndsamt ställa oss frågan om vi verkligen ska godta och vara med och bekosta skräpet.

Dumpen hänger ut pedofiler

🟠 De trålar och konfronterar fula fiskar för att skydda barn. Att hänga ut pedofiler på nätet har blivit Dumpens allmänna kännetecken. Själva ser de sig som barnrättsaktivister och de enda som egentligen arbetar förebyggande. Nya Tider har träffat grundarna Sara Nilsson och Patrik Sjöberg som har många års erfarenhet på området.

En svensk prins i exil

🟠 HISTORIA Gustaf skulle ha blivit kung av Sverige, men efter att hans far, Gustaf IV Adolf, blivit avsatt år 1809 miste han rätten till tronen. Sveriges forna kungafamilj drevs i exil. Gustaf var betydelsefull bland gustavianerna i Sverige och Danmark, men även i Frankrike sågs han som en potentiellt viktig spelbricka.

Två professorer om Sveriges stormaktstid

🟠 Bokrecension. Dick Harrison är aktuell med en bok som tar sig an Sveriges stormaktstid. Historieprofessorn lyckas få med många av de nyanser som nyare forskning kastar över denna period, även om han också tvingas sålla mycket. Tio år tidigare hade finlandssvenske professorn i nordisk historia, Nils Erik Villstrand, givit ut sin version av Sveriges stormaktstid. Båda har sina förtjänster och beskriver delvis olika aspekter av denna för Sverige så intressanta tid.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Senaste numret

NyT05web-thumbnail
Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.