Humanitär konvoj.
Humanitär konvoj.

Humanitär konvoj början på en intervention?

Ryssland samlar trupper vid gränsen mot Ukraina på ett sätt som man inte gjort tidigare. Är man beredd att gå in för att skydda den humanitära konvojen? Är det rentav ett av syftena med den humanitära insatsen?

En rysk konvoj med förnödenheter är på väg till Donbas i östra Ukraina, 262 fordon med totalt 1 800 ton last. Befolkningen i regionen saknar el, många områden är avskurna så att förnödenheter inte kan komma fram. Den ryska konvojen kan dock även ha andra syften än att leverera mat.

Humanitär konvoj.
Humanitär konvoj.

Den humanitära konvojen kan mycket väl vara tänkt att ge Ryssland ett skäl att skicka in fredsbevarande styrkor för att skydda konvojen, ungefär samma metod som västmakterna använt vid tidigare tillfällen. En del militärfordon som Ryssland sedan några dagar samlat vid gränsen är märkta som fredsbevarande styrkor, vars ryska förkortning är ”MC”. Misstankarna stärks av att Moskva kräver ett omedelbart eld upphör för att konvojen säkert ska kunna ta sig in i östra Ukraina. Min gissning är att det i så fall blir en mycket begränsad ”fredsoperation” i tid och rum, som sedan med diverse skäl kommer att expandera och ändra sin form.

Rysslands president Vladimir Putins position och starka image undergrävs av Kremlins hittills svaga agerande i denna fråga. Allt fler börjar nu påtala detta, liksom risken den innebär för Ryssland långsiktigt. Det gör att Putin kommer att pressas hårdare internt för att agera i östra Ukraina. Det är tveksamt om han har råd att förbli så inaktiv som tidigare.

Rysk industri är nära sammanflätad med den i Donbas och kommer att ta en hård smäll om regionen går förlorad till Kiev. Mäktiga ryska företagsledare börjar knorra på ett sätt som påminner om det i Tyskland, vilket för övrigt är skälet till att Tysklands förbundskansler Angela Merkel hela tiden vill undvika fler sanktioner mot Ryssland.

Snart kommer dessutom hösten och den ukrainska stäppens ökända lervälling som gör det nästan omöjligt med större förflyttningar utanför vägnätet (vilka är nödvändiga vid en intervention), så tiden krymper för var dag.

De eskalerande civila förlusterna och militära motgångarna i Donetsk den sista veckan kan heller inte ignoreras av flera inflytelserika grupperingar i Moskva.

Några av den mycket stora mängd ryska militärfordon som nu färdas mot ukrainska gränsen kör till och med jämsides med hjälpkonvojen. Bilden är tagen på torsdagen på motorvägen till Rostov (i Ryssland), dit de då ännu inte nått fram.

Humanitära och militära konvojer kör sida vid sida mot gränsen till Ukraina.
Humanitära och militära konvojer kör sida vid sida mot gränsen till Ukraina.

Den visuellt imponerande jättekonvojen på nästan 300 stora lastbilar ”inspekterades” i dag på morgonen av västerländska journalister som inte hittade något att anmärka på. Den var då framme vid gränsen. Personligen förvånas jag av att bilderna i flera fall visar inte ens halvfulla fordon, vilket jag bara kan tolka som att någon har prioriterat ett stort antal vitmålade militärlastbilar framför kostnadseffektivtet. Detta stärker misstankarna om att konvojen har fler än ett syfte.

Det betyder inte nödvändigtvis att en intervention kommer ske, det vet bara några få beslutsfattare i Kreml, bara att allt är upplagt för det. Vi kanske får svar på detta redan i helgen.

Halvtomma jättelastbilar.
Halvtomma jättelastbilar.

Rapporter finns om att den första ryska militära styrkan ska ha gått över gränsen, vilket ska ha skett torsdag kväll lokal tid. Jag kan inte tolka det på annat sätt, eftersom flera av fordonen (last- och tankbilarna) för första gången hade ryska militära registreringsskyltar. Så har inte varit fallet tidigare när alla de olika fordonskonvojerna, oftast betydligt mindre än denna, gått över gränsen. Det har då handlat om frivilliga styrkor – betalda eller obetalda.De som nu korsat gränsen har heller inte tagit sig in i Ukraina utanför de större vägarna. Flera oberoende vittnen inklusive journalister bekräftar detta.

Styrkan, vars förbandstillhörighet och uppdrag är okänt, inkluderade ett större antal välbeväpnade soldater i trupptransportfordonen. Jag skulle inte bli förvånad om det rörde sig om Spetznaz-soldater, liknande den nedan.

Spetznazsoldat.
Spetznazsoldat.

De militära fordonen anlände till gränsen på kvällen och avvaktade en bit in på ryska sidan innan de en knapp halvtimme senare, strax före kl.22 lokal tid på torsdagen, via grusvägar och i skydd av fallande mörker, togs sig in i östra Ukraina genom uppklippt taggtråd. Konvojen bestod av 23 pansarfordon och ett antal logistiska fordon, bestående av tankbilar och kanvasöverdragna lastbilar.

Ett av pansarfordonen i den rysk militärkonvoj som tog sig in i Ukraina den 14 augusti.
Ett av pansarfordonen i den rysk militärkonvoj som tog sig in i Ukraina den 14 augusti.

Detta är precis en av de saker som kan förväntas före en mer öppen intervention med till exempel en ”fredsbevarande styrka” för att skydda den humanitära konvojen.

Utlovat flygskydd skulle också fungera bra som ett embryo till en flygförbudszon i östra Ukraina. Västmakterna har agerat på liknande sätt i bland annat Libyen, där Kadhaffi beskylldes ”skjuta på det egna folket”, vilket man kan säga nu sker i Ukraina. När den humanitära på fredagskvällen närmade sig ryska Donetsk, belägen bara en kilometer från ukrainska gränsen, eskorterades lastbilarna av militärhelikoptrar.

Den humanitära konvojen eskorteras av ryska militärhelikoptar på låg höjd.
Den humanitära konvojen eskorteras av ryska militärhelikoptar på låg höjd.

Mycket uppgifter florerar kring detta men det är svårt att med säkerhet säga vilka som stämmer. Det står klart att minst en mekaniserad infanterikolonn är vid ukrainska gränsen, det syns på vägskyltar och årstiden stämmer, men det betyder inte att det är i dag.

Bild som sägs förställa en av de ryska armékolonner som den 15 augusti samlats vid den ukrainska gränsen i väntan på marschorder. Dagen kan stämma, men skyltarna i bakgrunden tyder på att de är många kilometer från gränsen.
Bild som sägs förställa en av de ryska armékolonner som den 15 augusti samlats vid den ukrainska gränsen i väntan på marschorder. Dagen kan stämma, men skyltarna i bakgrunden tyder på att de är många kilometer från gränsen.

Jag tvivlar på att Ryssland skulle agera så. Det överensstämmer med västs gammalmodiga militärdoktrin, men inte med modern rysk som förordar djupanfall från egna baser och kraftsamling i målområdet istället för på eget territorium (eftersom det bland annat avslöjar ens egna intentioner). Man tillämpade det i Georgien 2008 och även om det gick lite knaggligt (man har nog lärt sig en del från det), så var det nyckeln till de stora och snabba ryska militära framgångarna.

 

Truppkoncentrationen kan också handla om att man vill tvinga Kiev till eldupphör genom att visa militära muskler och understryka situationens allvar. Ett annat alternativ (som några nämnt) är att Moskva helt enkelt inte tycker sig behöva dölja sina planer för Kiev, som i förhållande är svaga militärt. Det vore i så fall att bryta mot en av Sun Tzus grundregler, att aldrig underskatta fienden, något jag inte tror att ryssarna skulle göra.

Några argument till varför situationen skulle kunna explodera:

  1. Rådgivaren till Kievs inrikesminister Anton Gerashchenko sade på fredagen att Kiev kommer utplåna(!) konvojen om den korsar gränsen.
  2. Putin sade samma dag att Ryssland snart ska stoppa blodsutgjutelsen i Ukraina. Han sa dock inte hur.
  3. Enligt ryska myndigheter finns nu runt en miljon ukrainska flyktingar i Ryssland och hundratusentals fler väntas. De påpekar att situationen är beklaglig och ohållbar.

 

Säkerhetspolitisk analys och rapportering

Artiklar publicerade i denna sektion består av dagsaktuell rapportering från konflikthärdar runt om i världen samt kommentarer och bedömningar kring detta av Nya Tiders geopolitiske expert Christer Ericsson. Ericsson har en unik inblick i händelserna tack vare ett väl utbyggt nätverk av källor som finns direkt på fältet och som kan lämna förstahandsrapporter.

Eftersom uppgifterna ofta är hämtade direkt från händelsernas centrum kan de av naturliga orsaker inte vara fullt ut kontrollerade och bekräftade, och vi ber läsarna att ta detta i beaktande. I de fall det handlar om rykten, slutsatser eller gissningar så anger vi detta.

I pappersupplagan lägger vi fortsatt stor möda på att använda den frist som tidsförskjutningen erbjuder till att göra just sådana kontroller och få de uppgifter vi publicerar bekräftade. Detta är extra viktigt för oss, då vi inte sällan är ensamma om att publicera unik information.

Christer Ericsson erbjuder i denna sektion även sina analyser av händelserna samt kan tack vare sin militära bakgrund och främst sin mångåriga erfarenhet av utrikespolitik sätta utvecklingen i sitt historiska och geopolitiska sammanhang.
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

MED i Järfälla om valframgången: ”Vi har gjort saker på riktigt och inte bara pratat”

MED i Järfälla om valframgången: ”Vi har gjort saker på riktigt och inte bara pratat”

🟠 Det liberalkonservativa partiet Medborgerlig samling (MED) ökade inte i riksdagsvalet, men på kommunal nivå gick det framåt, främst i Stockholmsområdet och i Sydsverige. En av kommunerna där MED gick framåt är Järfälla nordväst om Stockholm. Den lokale ordföranden för MED, Fredrik Grufman, säger till Nya Tider att han tror att en viktig orsak till framgången är att man i partiavdelningen i många år varit engagerade medborgare som Järfällaborna successivt byggt upp ett förtroende för.

Är intelligenta mer värda än andra?

Är intelligenta mer värda än andra?

🟠 Man kan inte tolka riksåklagarens yttrande angående Bertil Malmberg på annat sätt. När Malmberg citerar forskning angående olika nationers genomsnittliga IQ, menar vice riksåklagaren att en folkgrupp med låg IQ är ”lägre stående”.

Läs även:

Kristen kvinna greps av polis misstänkt för ”transfobiska” kommentarer

Kristen kvinna greps av polis misstänkt för ”transfobiska” kommentarer

🟠 UTRIKES En kristen kvinna, Caroline Farrow, prästfru och fembarnsmamma, har varit utsatt för långa polisutredningar i Storbritannien och trakasserier på nätet efter att hon påstås ha skrivit inlägg som polisen menar har ”skadligt innehåll” och som ”trakasserat” andra användare. Detta eftersom hon kritiserar transrörelsens mål och metoder och kallat en biologisk man för man.

Facebookimperiets snabba fall

Facebookimperiets snabba fall

🟠 UTRIKES Utmanövrerad av konkurrenterna, angripen av antitrustmyndigheterna, sanktionerad för sina integritetsöverträdelser – det tidigare Silicon Valley-stjärnskottet inger inte längre förtroende. Inte hos sina användare, inte hos dess kunder och inte heller på börsen. Kommer företaget att lyckas förnya sig själv?

Nationalisten Giorgia Meloni storsegrare i italienska valet

Nationalisten Giorgia Meloni storsegrare i italienska valet

🟠 För första gången får Italien en kvinnlig premiärminister – vänsterliberalerna ändå missnöjda. Alla är överens om att Italien behöver en stark regering. Opinionsbildare på vänsterkanten brukar också vara glada när ett land får en kvinnlig regeringschef. Men när Italien nu får en stark regering under sin första kvinnliga premiärminister någonsin reagerar man med bestörtning – Giorgia Meloni är nämligen konservativ, nationalist och kal­la­de i sin ungdom Benito Mussolini ”en bra politiker som gjorde allt för Italien”.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

”Metoo” och burop i Bayreuth

🟠 KULTUR Under arbetet inför årets Bayreuthfestspel blev flera kvinnor antastade sexuellt, även Katharina Wagner själv drabbades, men ”löste problemet”. Internationella media försökte öppna ett Metoo-drev med sökarljuset på sexism hos dirigenter. Men när den europeiska eliten samlats till sin årliga musikfest reagerade de istället mot en modernistisk produktion med burop. Bayreuther Festspiele presenterade en hel del nyheter och avslutades den första september.

Storbritannien går med i rymdkapplöpningen igen – fast bara genom privata initiativ

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Det amerikanska företaget Virgin Orbit, grundat av den brittiske miljardären Richard Branson, kommer att skjuta upp satelliter från Storbritannien för första gången, vilket skulle ge satellituppskjutningsförmåga inom Europa. ESA, den europeiska rymdstyrelsen, har som bekant sin stora uppskjutningsbas i Franska Guyana, i Sydamerika.

NASA:s Mars-rover gör ”fantastiskt” fynd i sin jakt på tecken på liv

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Sedan juli har Perseverance (Percy för sina vänner) borrat och samlat in fyra smala kärnor av sedimentärt berg, bildat i det som en gång var en sjö på Mars. De är de första proverna av denna typ av mineral som samlats in på en annan värld – och forskare är glada eftersom minst två av kärnorna förmodligen innehåller organiska föreningar.

JP Morgans chefsbankir: Finansiell orkan är att vänta

🟠 Multinationella storbanker driver på Agenda 2030. Flera mäktiga bankchefer på några av världens största multinationella banker har den senaste tiden varnat för en nära förestående världsekonomisk kollaps. Tidigare löften om att den skenande inflationen var ”temporär” är nu som bortblåsta. Samtidigt är dessa banker djupt involverade i globalisternas långtgående klimatåtgärder och omställningsplaner, som de genom omfattande finansiering och investeringar i mångbiljonklassen möjliggör. En enda bank satsar nästan 300 miljarder på att diskriminera vita, som en del av en ”hållbar samhälls­utveckling”.

Mord i Östervåla

🟠 HISTORIA Den 19 februari 1896 hittades postmästaren och klockaren Johan Åkerlund svårt skadad i huvudet på postkontoret i Östervåla. Han avled några timmar senare. Undersökningen tydde på att han blivit huggen med en yxa. Brottet bedömdes vara ett rånmord trots att mördaren inte rört värdepapperna som legat framme, fullt synliga. Detta är första delen om Östervålamordet som är både ett olöst brott och en komplex gåta.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Läs allt om Jalla Casino bonus här – vi har all info om sidan och guidar dig igenom alla steg så du kan motta din bonus.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.