Humanitär konvoj.
Humanitär konvoj.

Humanitär konvoj början på en intervention?

Ryssland samlar trupper vid gränsen mot Ukraina på ett sätt som man inte gjort tidigare. Är man beredd att gå in för att skydda den humanitära konvojen? Är det rentav ett av syftena med den humanitära insatsen?

En rysk konvoj med förnödenheter är på väg till Donbas i östra Ukraina, 262 fordon med totalt 1 800 ton last. Befolkningen i regionen saknar el, många områden är avskurna så att förnödenheter inte kan komma fram. Den ryska konvojen kan dock även ha andra syften än att leverera mat.

Humanitär konvoj.
Humanitär konvoj.

Den humanitära konvojen kan mycket väl vara tänkt att ge Ryssland ett skäl att skicka in fredsbevarande styrkor för att skydda konvojen, ungefär samma metod som västmakterna använt vid tidigare tillfällen. En del militärfordon som Ryssland sedan några dagar samlat vid gränsen är märkta som fredsbevarande styrkor, vars ryska förkortning är ”MC”. Misstankarna stärks av att Moskva kräver ett omedelbart eld upphör för att konvojen säkert ska kunna ta sig in i östra Ukraina. Min gissning är att det i så fall blir en mycket begränsad ”fredsoperation” i tid och rum, som sedan med diverse skäl kommer att expandera och ändra sin form.

Rysslands president Vladimir Putins position och starka image undergrävs av Kremlins hittills svaga agerande i denna fråga. Allt fler börjar nu påtala detta, liksom risken den innebär för Ryssland långsiktigt. Det gör att Putin kommer att pressas hårdare internt för att agera i östra Ukraina. Det är tveksamt om han har råd att förbli så inaktiv som tidigare.

Rysk industri är nära sammanflätad med den i Donbas och kommer att ta en hård smäll om regionen går förlorad till Kiev. Mäktiga ryska företagsledare börjar knorra på ett sätt som påminner om det i Tyskland, vilket för övrigt är skälet till att Tysklands förbundskansler Angela Merkel hela tiden vill undvika fler sanktioner mot Ryssland.

Snart kommer dessutom hösten och den ukrainska stäppens ökända lervälling som gör det nästan omöjligt med större förflyttningar utanför vägnätet (vilka är nödvändiga vid en intervention), så tiden krymper för var dag.

De eskalerande civila förlusterna och militära motgångarna i Donetsk den sista veckan kan heller inte ignoreras av flera inflytelserika grupperingar i Moskva.

Några av den mycket stora mängd ryska militärfordon som nu färdas mot ukrainska gränsen kör till och med jämsides med hjälpkonvojen. Bilden är tagen på torsdagen på motorvägen till Rostov (i Ryssland), dit de då ännu inte nått fram.

Humanitära och militära konvojer kör sida vid sida mot gränsen till Ukraina.
Humanitära och militära konvojer kör sida vid sida mot gränsen till Ukraina.

Den visuellt imponerande jättekonvojen på nästan 300 stora lastbilar ”inspekterades” i dag på morgonen av västerländska journalister som inte hittade något att anmärka på. Den var då framme vid gränsen. Personligen förvånas jag av att bilderna i flera fall visar inte ens halvfulla fordon, vilket jag bara kan tolka som att någon har prioriterat ett stort antal vitmålade militärlastbilar framför kostnadseffektivtet. Detta stärker misstankarna om att konvojen har fler än ett syfte.

Det betyder inte nödvändigtvis att en intervention kommer ske, det vet bara några få beslutsfattare i Kreml, bara att allt är upplagt för det. Vi kanske får svar på detta redan i helgen.

Halvtomma jättelastbilar.
Halvtomma jättelastbilar.

Rapporter finns om att den första ryska militära styrkan ska ha gått över gränsen, vilket ska ha skett torsdag kväll lokal tid. Jag kan inte tolka det på annat sätt, eftersom flera av fordonen (last- och tankbilarna) för första gången hade ryska militära registreringsskyltar. Så har inte varit fallet tidigare när alla de olika fordonskonvojerna, oftast betydligt mindre än denna, gått över gränsen. Det har då handlat om frivilliga styrkor – betalda eller obetalda.De som nu korsat gränsen har heller inte tagit sig in i Ukraina utanför de större vägarna. Flera oberoende vittnen inklusive journalister bekräftar detta.

Styrkan, vars förbandstillhörighet och uppdrag är okänt, inkluderade ett större antal välbeväpnade soldater i trupptransportfordonen. Jag skulle inte bli förvånad om det rörde sig om Spetznaz-soldater, liknande den nedan.

Spetznazsoldat.
Spetznazsoldat.

De militära fordonen anlände till gränsen på kvällen och avvaktade en bit in på ryska sidan innan de en knapp halvtimme senare, strax före kl.22 lokal tid på torsdagen, via grusvägar och i skydd av fallande mörker, togs sig in i östra Ukraina genom uppklippt taggtråd. Konvojen bestod av 23 pansarfordon och ett antal logistiska fordon, bestående av tankbilar och kanvasöverdragna lastbilar.

Ett av pansarfordonen i den rysk militärkonvoj som tog sig in i Ukraina den 14 augusti.
Ett av pansarfordonen i den rysk militärkonvoj som tog sig in i Ukraina den 14 augusti.

Detta är precis en av de saker som kan förväntas före en mer öppen intervention med till exempel en ”fredsbevarande styrka” för att skydda den humanitära konvojen.

Utlovat flygskydd skulle också fungera bra som ett embryo till en flygförbudszon i östra Ukraina. Västmakterna har agerat på liknande sätt i bland annat Libyen, där Kadhaffi beskylldes ”skjuta på det egna folket”, vilket man kan säga nu sker i Ukraina. När den humanitära på fredagskvällen närmade sig ryska Donetsk, belägen bara en kilometer från ukrainska gränsen, eskorterades lastbilarna av militärhelikoptrar.

Den humanitära konvojen eskorteras av ryska militärhelikoptar på låg höjd.
Den humanitära konvojen eskorteras av ryska militärhelikoptar på låg höjd.

Mycket uppgifter florerar kring detta men det är svårt att med säkerhet säga vilka som stämmer. Det står klart att minst en mekaniserad infanterikolonn är vid ukrainska gränsen, det syns på vägskyltar och årstiden stämmer, men det betyder inte att det är i dag.

Bild som sägs förställa en av de ryska armékolonner som den 15 augusti samlats vid den ukrainska gränsen i väntan på marschorder. Dagen kan stämma, men skyltarna i bakgrunden tyder på att de är många kilometer från gränsen.
Bild som sägs förställa en av de ryska armékolonner som den 15 augusti samlats vid den ukrainska gränsen i väntan på marschorder. Dagen kan stämma, men skyltarna i bakgrunden tyder på att de är många kilometer från gränsen.

Jag tvivlar på att Ryssland skulle agera så. Det överensstämmer med västs gammalmodiga militärdoktrin, men inte med modern rysk som förordar djupanfall från egna baser och kraftsamling i målområdet istället för på eget territorium (eftersom det bland annat avslöjar ens egna intentioner). Man tillämpade det i Georgien 2008 och även om det gick lite knaggligt (man har nog lärt sig en del från det), så var det nyckeln till de stora och snabba ryska militära framgångarna.

 

Truppkoncentrationen kan också handla om att man vill tvinga Kiev till eldupphör genom att visa militära muskler och understryka situationens allvar. Ett annat alternativ (som några nämnt) är att Moskva helt enkelt inte tycker sig behöva dölja sina planer för Kiev, som i förhållande är svaga militärt. Det vore i så fall att bryta mot en av Sun Tzus grundregler, att aldrig underskatta fienden, något jag inte tror att ryssarna skulle göra.

Några argument till varför situationen skulle kunna explodera:

  1. Rådgivaren till Kievs inrikesminister Anton Gerashchenko sade på fredagen att Kiev kommer utplåna(!) konvojen om den korsar gränsen.
  2. Putin sade samma dag att Ryssland snart ska stoppa blodsutgjutelsen i Ukraina. Han sa dock inte hur.
  3. Enligt ryska myndigheter finns nu runt en miljon ukrainska flyktingar i Ryssland och hundratusentals fler väntas. De påpekar att situationen är beklaglig och ohållbar.

 

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

🟠 Exklusivt samtal med Pierre Jovanovic Ett övervakningssamhälle som överträffar George Orwells dystopi i den världskända romanen 1984 håller sakta på att implementeras världen över med hjälp av digitala redskap, såsom digitala ID-handlingar, biometriska pass och identifieringsmetoder som BankID i Sverige samt nya instrument som möjliggör att ens tillgångar fryses med en knapptryckning från ett anonymt kontor någonstans i världen. En av de heligaste rätterna genom alla tider och civilisationer – äganderätten – håller på att avvecklas till förmån för en kleptokrati, som drivs på av maffialiknande och kriminella makthavare på dolda direktiv från globalister. Detta möjliggörs med en befolkning som fördummats av ett skolväsende som främst blivit en megafon för politiskt korrekt propaganda. Dock är framtiden inte så mörk som man skulle kunna tro, eftersom det sker ett uppvaknande likt en flodvåg som sköljer över världen, vilken i sin tur blottlägger all korruption som sker inom politiken och finansvärlden. Nya Tider publicerar här den andra delen av intervjun med den franskserbiske journalisten och författaren Pierre Jovanovic, som ger oss sin syn på det som sker i världen idag.

Läs även:

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

🟠 Exklusivt samtal med Pierre Jovanovic Ett övervakningssamhälle som överträffar George Orwells dystopi i den världskända romanen 1984 håller sakta på att implementeras världen över med hjälp av digitala redskap, såsom digitala ID-handlingar, biometriska pass och identifieringsmetoder som BankID i Sverige samt nya instrument som möjliggör att ens tillgångar fryses med en knapptryckning från ett anonymt kontor någonstans i världen. En av de heligaste rätterna genom alla tider och civilisationer – äganderätten – håller på att avvecklas till förmån för en kleptokrati, som drivs på av maffialiknande och kriminella makthavare på dolda direktiv från globalister. Detta möjliggörs med en befolkning som fördummats av ett skolväsende som främst blivit en megafon för politiskt korrekt propaganda. Dock är framtiden inte så mörk som man skulle kunna tro, eftersom det sker ett uppvaknande likt en flodvåg som sköljer över världen, vilken i sin tur blottlägger all korruption som sker inom politiken och finansvärlden. Nya Tider publicerar här den andra delen av intervjun med den franskserbiske journalisten och författaren Pierre Jovanovic, som ger oss sin syn på det som sker i världen idag.

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

🟠 – Kan svenska politiker försvara vårt rullande kulturarv? EU vill införa en förordning som enligt kritiker riskerar att förstöra den svenska folkrörelsen kring historiska fordon. Enligt Motorhistoriska riksförbundet finns det en bred enighet i regering och riksdag om att försvara det svenska regelsystemet. Frågan är om det räcker för att hindra förslaget, som annars kan gå igenom i höst.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.