Kvinnorna som tagit över Sveriges offentliga kultur är emot män, i synnerhet pappor, menar skribenten. De är istället internationella, frigjorda och kämpar mot ”manlig hybris”. Skärmavbild: Skånska Dagbladet

Kultkvinnsen äger kulturen – dags att dra in apanaget

Kulturdebatt.
Kulturarbetare i Sverige är numera kvinnor, merendels. Det är speciella kvinnor, som i mycket stor utsträckning jobbar ideologiskt och helst på engelska, om de får, och de har i praktiken gjort ett ställningstagande i politiken, mot sina svenska landsmän och för USA och dess globala vänsterliberala överherravälde. Det är inte så konstigt att svenska män tänder av på den ”finkultur” som erbjuds oss; det finns inget uppbyggligt i den att hämta för vår del. Tvärtom. Vi bör skyndsamt ställa oss frågan om vi verkligen ska godta och vara med och bekosta skräpet.

Urvalet är helt tillfälligt. Och just därför signifikant. Gamla mor har stuckit åt mig en bunt gamla tidningar. Mest Norra Skåne. I bunten finns en kultursida i NSk daterad lördagen den 24 april 2021. Jo, i en ensam och ödslig spalt har Jan Olsson fått yttra några tårdränkta ord om salig Bengt Hallberg, den berömde jazzmusikern, frid över hans minne. Men det är också allt.

För övrigt är uppslaget fullt med kvinnor och vänsterliberalistisk ideologi. Och det där är typiskt för förhållandena i Sverige i dag. En och annan invandrarpojke kan för all del få dyka upp och säga könsord och sen försvinna igen. Rappare, vet ni. De är artister. På riktigt. ”Jag svär på min mamma”. Annars är det i regel bara några enstaka grabbar i 40-talistgenerationen som får vara med och leka; särskilt sådana som står och harvar i ett vilset och vanmäktigt gråtprojekt av något slag. För övrigt ägs kulturen i det offentliga Sverige just nu av kvinnor.

Utan att skämmas

Maria Zandihn har en vindlande lång intervju på samma uppslag. Texten handlar om musikern och producenten Angelica Björnsson. Ni vet, Angelica. Inte? Inte jag heller. Och inte vet jag om hon är något bra. Maria Zandihn upplyser att sagda Angelica Björnsson älskar musik. Men det verkligt intressanta med henne är tydligen framför allt att hon gör ton och text åt Sharleen Spiteri. Ja, och så att hon jobbar ”både här hemma i Kävlinge och i London”. Vem tusan är Sharleen Spiteri, kan man ju fråga sig. Och svaret är, att det är en sångerska i ett band som kallar sig ”Texas”; en vid det här laget rätt bedagad föredetting i engelsk popindustri.

Ska vi verkligen hålla till godo med en kultur som utgörs av skräp och gift och som används emot oss?

Du vet troligtvis inte vilka Texas är, fast du nog har hört dem ett par tusen gånger i skvalradion sedan 1980-talets slut. Och det är ingen förlust för din del. Texas är en nullitet som man inte behöver veta något om för sin egen själs frälsnings skull. Hon är så obetydlig som kulturell företeelse att hon måste ta hjälp med sin konst av en nörd i Kävlinge. Och betala för det.

Angelica Björnsson stortrivs med globaliseringen. Hon är en riktig lyckans ost som får vara i både Kävlinge och London och därför får ”det bästa av båda världar”, tycker hon. Hon ”lever sin dröm”, som det numera kal­las, på amerikansk svenska. Detta gör Angelica i spillrorna av den med USA-skräp nästan sönderbombade svenska kulturen. Och hon gör det utan att hon skäms det minsta.

På skattebetalarnas bekostnad

Elin Swedenmark jobbar på TT och får säkert en väldig spridning för sina alster. Här på uppslaget i NSk skriver hon om ett romanpris, som har tillfallit en ung kvinna. Ja, vem annars? Pristagaren heter Hanna Nordenhök. Nordenhök har skrivit en historisk roman, får vi veta. Ja, och så långt är väl allt gott och väl. Jag har förstås inget att invända mot att kvinnor skriver romaner. Men vad handlar den där historiska romanen om? Vilken tid? Vilka människor? Ja, det ska vi bara skita i, tydligen. Här är det något annat än historia som är angeläget och som tvunget måste fram och ut. Samtidigt som romanen alltså ska föreställa historisk.

Redan i ingressen får vi veta att Nordenhök ägnar sin skildring åt ”manlig hybris” och ”kvinnlig utsatthet”. Ja, ni fattar. Det är det vanliga ideologiska testuggeriet. Och tror ni inte att de har lyckats att klämma in ”metoo” här också! Även det i ingressen.

Nordenhöks tvivelaktiga historiska roman har alltså belönats med ett pris. Det är utdelat av Sveriges Radio. ”Sveriges Radios romanpris”. Det betyder till råga på eländet att det är du och jag som betalar för priset. Vi betalar för den politiskt motiverade upphöjelsen av den här politiskt motiverade romanen, skriven och utgiven i offentligheten till vårt förfång, över skatter och avgifter.

Dags att dra in apanaget

Det här är förvisso bara två ynka exempel på samtida svensk kultur och kulturjournalistik. Men jag kan försäkra er att de är typiska för hela tidsskedet. Om ni alltså inte redan har gjort den iakttagelsen själva. Slå annars upp vilken svensk dagstidning som helst, vilken dag som helst, och se. Innan jag stöter på mina båda specimen här ovan har jag hunnit bläddra mig förbi en miljard alldeles snarlika exempel. Särskilt under det senaste decenniet.

Min ovetenskapliga slutsats står lika klart synlig i luften framför mig som klottret på alla tåg som rusar förbi mig ute i pendlingstrafiken: Kvinnor har tagit över i kulturen. Och nu leder de oss in i ett kulturellt och politiskt förfall. De talar och skriver och ”skapar” ideologiskt, inte personligt, om de inte rent av arbetar propagandistiskt. Dessa kvinnors kultur är helt och hållet anglosaxisk, ofta bärgad ur amerikanska kloaker någonstans. De är för abort och tvångsvaccinering och andra statliga övergrepp mot en befolkning – och de är det i stort sett bara därför att deras idoler i USA är det. De är mot Vår Herre, fosterlandet och familjen. Och de har inget annat att sätta istället än ”frigörelse”, det ohämmade sysslandet med egna emotioner och eget sex och den skuld och den projicering av skuld på andra som alltid oundvikligen blir följden. Alltså bråk. Gräl. Ett evigt uppslitande grälande. De är också mot män. Eller kanske mera exakt: de är mot dem av oss som försöker att uppträda som fäder. De är för det fria sexandet och mot pappor.

De här kvinnorna har objektivt sett, alltså oberoende av vad de själva tycker och tänker och fattar, gått med på att bli kollaboratörer åt det vänsterliberala imperiet USA. Deras skövling av kulturen är ett vapen använt mot oss andra.

Det är inte så underligt att svenska män avskyr kulturen. Det finns ingenting uppbyggligt för oss att hämta i romaner och på scener och på utställningar och på dagstidningarnas kultursidor. Och frågan för vår del blir då: Ska vi verkligen hålla till godo med en kultur som utgörs av skräp och gift och som används emot oss? Svaret är rätt enkelt, tycks det mig. Svaret är ”Nej!” och ”Lägg ner!”. Och det ska inte vara någon större praktisk svårighet att komma en sådan nedläggning åstad. Det är som med mångkulturen: det är egentligen bara att dra in bidraget. Utan understöd från staten får kultkvinnsen sammanbrott, storknar och tystnar.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

WEF uppdaterar profil med ny ledare

WEF uppdaterar profil med ny ledare

🟠 Klaus Schwab tvingas avgå World Economic Forums grundare och förgrundsgestalt Klaus Schwab har tvingats avgå, efter att ha blivit påkommen med så mycket pengamygel att det blev för mycket till och med för den organisation som han grundat.

Läs även:

Åsle Tå

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Banankontakt i otakt

Banankontakt i otakt

🟠 KULTUR Jämställdhet är jätteviktigt att gilla, men fobier är minst lika viktiga. Att utrota, alltså. Annars blir det inte jämställt. Men så har vi det här med bananerna.

Pietà

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Det kristna dopet

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

🟠 BOKRECENSION De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Ralph och Kobran

🟠 HISTORIA Ericofonen – eller Kobran, som den kom att kallas – var en banbrytande uppfinning inom telefonin av anledningen att den var första telefonen som var designad och konstruerad i ett enda stycke. Uppfinnaren bakom Kobran var den svenske formgivaren Ralph Lysell.

Ansgar – Nordens apostel

🟠 HISTORIA De flesta har hört talas om Ansgar. Han är en viktig person i vår historia. Ofta sägs det att Sverige kristnades genom Ansgars verksamhet, men så var det inte riktigt. Sveriges kristnande var en lång process, men man kan säga att Ansgar lade en viktig grundsten eftersom han var den förste kände missionären i vårt land. Han var också den förste främmande besökaren i Sverige som vi vet namnet på.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.