Kvinnorna som tagit över Sveriges offentliga kultur är emot män, i synnerhet pappor, menar skribenten. De är istället internationella, frigjorda och kämpar mot ”manlig hybris”. Skärmavbild: Skånska Dagbladet

Kultkvinnsen äger kulturen – dags att dra in apanaget

Kulturdebatt.
Kulturarbetare i Sverige är numera kvinnor, merendels. Det är speciella kvinnor, som i mycket stor utsträckning jobbar ideologiskt och helst på engelska, om de får, och de har i praktiken gjort ett ställningstagande i politiken, mot sina svenska landsmän och för USA och dess globala vänsterliberala överherravälde. Det är inte så konstigt att svenska män tänder av på den ”finkultur” som erbjuds oss; det finns inget uppbyggligt i den att hämta för vår del. Tvärtom. Vi bör skyndsamt ställa oss frågan om vi verkligen ska godta och vara med och bekosta skräpet.

Urvalet är helt tillfälligt. Och just därför signifikant. Gamla mor har stuckit åt mig en bunt gamla tidningar. Mest Norra Skåne. I bunten finns en kultursida i NSk daterad lördagen den 24 april 2021. Jo, i en ensam och ödslig spalt har Jan Olsson fått yttra några tårdränkta ord om salig Bengt Hallberg, den berömde jazzmusikern, frid över hans minne. Men det är också allt.

För övrigt är uppslaget fullt med kvinnor och vänsterliberalistisk ideologi. Och det där är typiskt för förhållandena i Sverige i dag. En och annan invandrarpojke kan för all del få dyka upp och säga könsord och sen försvinna igen. Rappare, vet ni. De är artister. På riktigt. ”Jag svär på min mamma”. Annars är det i regel bara några enstaka grabbar i 40-talistgenerationen som får vara med och leka; särskilt sådana som står och harvar i ett vilset och vanmäktigt gråtprojekt av något slag. För övrigt ägs kulturen i det offentliga Sverige just nu av kvinnor.

Utan att skämmas

Maria Zandihn har en vindlande lång intervju på samma uppslag. Texten handlar om musikern och producenten Angelica Björnsson. Ni vet, Angelica. Inte? Inte jag heller. Och inte vet jag om hon är något bra. Maria Zandihn upplyser att sagda Angelica Björnsson älskar musik. Men det verkligt intressanta med henne är tydligen framför allt att hon gör ton och text åt Sharleen Spiteri. Ja, och så att hon jobbar ”både här hemma i Kävlinge och i London”. Vem tusan är Sharleen Spiteri, kan man ju fråga sig. Och svaret är, att det är en sångerska i ett band som kallar sig ”Texas”; en vid det här laget rätt bedagad föredetting i engelsk popindustri.

Ska vi verkligen hålla till godo med en kultur som utgörs av skräp och gift och som används emot oss?

Du vet troligtvis inte vilka Texas är, fast du nog har hört dem ett par tusen gånger i skvalradion sedan 1980-talets slut. Och det är ingen förlust för din del. Texas är en nullitet som man inte behöver veta något om för sin egen själs frälsnings skull. Hon är så obetydlig som kulturell företeelse att hon måste ta hjälp med sin konst av en nörd i Kävlinge. Och betala för det.

Angelica Björnsson stortrivs med globaliseringen. Hon är en riktig lyckans ost som får vara i både Kävlinge och London och därför får ”det bästa av båda världar”, tycker hon. Hon ”lever sin dröm”, som det numera kal­las, på amerikansk svenska. Detta gör Angelica i spillrorna av den med USA-skräp nästan sönderbombade svenska kulturen. Och hon gör det utan att hon skäms det minsta.

På skattebetalarnas bekostnad

Elin Swedenmark jobbar på TT och får säkert en väldig spridning för sina alster. Här på uppslaget i NSk skriver hon om ett romanpris, som har tillfallit en ung kvinna. Ja, vem annars? Pristagaren heter Hanna Nordenhök. Nordenhök har skrivit en historisk roman, får vi veta. Ja, och så långt är väl allt gott och väl. Jag har förstås inget att invända mot att kvinnor skriver romaner. Men vad handlar den där historiska romanen om? Vilken tid? Vilka människor? Ja, det ska vi bara skita i, tydligen. Här är det något annat än historia som är angeläget och som tvunget måste fram och ut. Samtidigt som romanen alltså ska föreställa historisk.

Redan i ingressen får vi veta att Nordenhök ägnar sin skildring åt ”manlig hybris” och ”kvinnlig utsatthet”. Ja, ni fattar. Det är det vanliga ideologiska testuggeriet. Och tror ni inte att de har lyckats att klämma in ”metoo” här också! Även det i ingressen.

Nordenhöks tvivelaktiga historiska roman har alltså belönats med ett pris. Det är utdelat av Sveriges Radio. ”Sveriges Radios romanpris”. Det betyder till råga på eländet att det är du och jag som betalar för priset. Vi betalar för den politiskt motiverade upphöjelsen av den här politiskt motiverade romanen, skriven och utgiven i offentligheten till vårt förfång, över skatter och avgifter.

Dags att dra in apanaget

Det här är förvisso bara två ynka exempel på samtida svensk kultur och kulturjournalistik. Men jag kan försäkra er att de är typiska för hela tidsskedet. Om ni alltså inte redan har gjort den iakttagelsen själva. Slå annars upp vilken svensk dagstidning som helst, vilken dag som helst, och se. Innan jag stöter på mina båda specimen här ovan har jag hunnit bläddra mig förbi en miljard alldeles snarlika exempel. Särskilt under det senaste decenniet.

Min ovetenskapliga slutsats står lika klart synlig i luften framför mig som klottret på alla tåg som rusar förbi mig ute i pendlingstrafiken: Kvinnor har tagit över i kulturen. Och nu leder de oss in i ett kulturellt och politiskt förfall. De talar och skriver och ”skapar” ideologiskt, inte personligt, om de inte rent av arbetar propagandistiskt. Dessa kvinnors kultur är helt och hållet anglosaxisk, ofta bärgad ur amerikanska kloaker någonstans. De är för abort och tvångsvaccinering och andra statliga övergrepp mot en befolkning – och de är det i stort sett bara därför att deras idoler i USA är det. De är mot Vår Herre, fosterlandet och familjen. Och de har inget annat att sätta istället än ”frigörelse”, det ohämmade sysslandet med egna emotioner och eget sex och den skuld och den projicering av skuld på andra som alltid oundvikligen blir följden. Alltså bråk. Gräl. Ett evigt uppslitande grälande. De är också mot män. Eller kanske mera exakt: de är mot dem av oss som försöker att uppträda som fäder. De är för det fria sexandet och mot pappor.

De här kvinnorna har objektivt sett, alltså oberoende av vad de själva tycker och tänker och fattar, gått med på att bli kollaboratörer åt det vänsterliberala imperiet USA. Deras skövling av kulturen är ett vapen använt mot oss andra.

Det är inte så underligt att svenska män avskyr kulturen. Det finns ingenting uppbyggligt för oss att hämta i romaner och på scener och på utställningar och på dagstidningarnas kultursidor. Och frågan för vår del blir då: Ska vi verkligen hålla till godo med en kultur som utgörs av skräp och gift och som används emot oss? Svaret är rätt enkelt, tycks det mig. Svaret är ”Nej!” och ”Lägg ner!”. Och det ska inte vara någon större praktisk svårighet att komma en sådan nedläggning åstad. Det är som med mångkulturen: det är egentligen bara att dra in bidraget. Utan understöd från staten får kultkvinnsen sammanbrott, storknar och tystnar.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Krönika: Att veta vem man är

Krönika: Att veta vem man är

🟠 Integritet, del 1. Kan det vara så att genom att veta vem man är, var (och i vad) man står, var man kommer ifrån och vart man som människa är på väg, skapar den integritet som behövs för att kunna stå emot såväl stress som maktbegär och dumhet? Kan det också vara så att det finns de som vinner på att du inte odlar din karaktär? Att vi med den skulle kunna stå emot? Låt oss börja söka svar på detta. Vi skall initialt göra det genom en inblick i psykologins värld.

Läs även:

Strange World – kan det blir mer PK?

Strange World – kan det blir mer PK?

🟠 I november förra året släppte Disney en animerad film, Strange World (En annorlunda värld), som kombinerar element ur Jules Vernes fantastiska teknikskapelser och en fantasivärld som påminner om Avatar. En nästan identisk värld har faktiskt redan visats i ett avsnitt om stenåldersfamiljen Croods.

Märta Måås-Fjetterström

Märta Måås-Fjetterström

🟠 Textilkonstnärinnan från Östergötland som erövrade världen. Den 21 juni år 1873 såg en liten flicka dagens ljus. Hon skulle komma att kal­las Märta Måås-Fjetterström och bli en av Sveriges främsta textilkonstnärer. Hennes mattor finns över hela världen. De pryder slott, museer, offentliga byggnader och privata hem.

Faun låter myten få nytt liv

Faun låter myten få nytt liv

🟠 MUSIK. Det tyska bandet Faun, som spelar så kal­lad pagan folk, firar i år hela 25 år. Bandet har haft en regelbunden och talrik albumutgivning, med ett nytt album i genomsnitt vartannat år. Så sent som förra året gav man ut albumet Pagan. Bandet har gjort sig känt för sin väldigt säregna, vackra, och känslosamma musik som kan karaktäriseras som en blandning av genrena pagan folk, darkwave, och medeltida musik, med många europeiska vackra språk i sångrepertoaren.

Nyhetsdygnet

Nya tankar om nordiska och anglosaxiska seder och bruk

🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.

Svensk spionhistoria

🟠 Bokrecension. En historik över en gren av den svenska statsförvaltningen, det låter inte så spännande. Men om man säger att det rör sig om underrättelsetjänsten, då spetsar folk öronen. Spioner och förrädare, James Bond i verkligheten...! Så är det onekligen; underrättelsetjänst är i regel tacksamt att skildra i historisk bokform. Och en som kan detta ämne både för svenska och internationella förhållanden är Wilhelm Agrell. Hans senaste verk om spioneriets historia är Sprickor i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.

Strange World – kan det blir mer PK?

🟠 I november förra året släppte Disney en animerad film, Strange World (En annorlunda värld), som kombinerar element ur Jules Vernes fantastiska teknikskapelser och en fantasivärld som påminner om Avatar. En nästan identisk värld har faktiskt redan visats i ett avsnitt om stenåldersfamiljen Croods.

Så blir världen när bensinbilarna har fasats ut

🟠 EU-parlamentet fattade den 14 februari det slutgiltiga beslutet att efter år 2035 får nybilsförsäljning bara bestå av elbilar. Politiker låter ofta påskina att det ”bara” är att byta ut sin gamla bil mot en elbil. Nya Tider har dock visat att det inte finns nog med metaller på hela planeten för en total elektrifiering – vilket politikerna mycket väl vet. I denna artikel går vi igenom hur det är tänkt att samhället i framtiden ska se ut, med 15-minutersstaden, avfolkad landsbygd och andra radikala förändringar som globalister förordat under lång tid.

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.