Ett rike utan like behandlar Ynglingaätten till våra dagar på inte mind­re än 580 sidor. De finns att köpa på www.alternamedia.se

Lennart Svensson om sin bok Ett rike utan like

”Sverige finns. Och etniska svenskar finns.” Så inleder Lennart Svensson sin bok Ett rike utan like – Sveriges historia. ”Det här är de etniska svenskarnas historia”, säger Svensson i en intervju med Nya Tider. Boken kan köpas här.

– Tanken kom kring 2012 att jag ska skriva en bok. När jag väl började skriva hade jag förberett mig väl och tänkt igenom. Jag hade börjat läsa historia tidigt och tagit del av debatten, skaffat koll helt enkelt. Så det var inte speciellt svårt att skriva boken.

NyT: Varför behövdes boken, finns det inte nog med historieböcker?

Lennart Svensson är författare till Ett rike utan like samt en rad and­ra böcker.
Foto: Privat

– Det finns ingen liknande bok på marknaden som säger det jag säger. Den säger att Sverige är de etniska svenskarnas land och de behöver en historia. Det här är de etniska svenskarnas historia. Ingen annan historiebok nämner det. De förtiger det. I många avseenden är det så att jag berättar det som har berättats förut, men hela boken genomsyras av att det är de etniska svenskarna som byggde Sverige, som är Sverige!

Det gäller sedan urminnes tider: Redan en romersk historiker vid namn Tacitus skrev att på den skandinaviska halvön har vi svioner, alltså svear. Det är en sammanhängande länk från den tiden till i dag. Det etniska perspektivet genomsyrar hela min bok implicit.

NyT: Är du den enda historiker som vågat lyfta fram det här? Det borde vara självklart i de flesta länder.
– I dag är jag det, säger Svensson med betoning på ”i dag”.

Enligt Svensson har historieskrivningen i Sverige, ända sedan den omtyckte historikern Carl Grimbergs böcker slutade tryckas på 1940-talet, ignorerat att Sverige är etniska svenskars – germaners – land. Då var det en självklarhet, i dag är det polemiskt att säga det, menar Svensson, och säger att historiker numera ständigt söker mångkulturella vinklar som de kan spinna vidare på i sin historieskrivning.

Svensson berättar att han läst historia sedan början av 1980-talet och nämner att han på den tiden inspirerades av en rad olika historiker och författare som Alf Henriksson, Ingvar Andersson, Alf Åberg, Peter Englund och Herman Lindqvist. Han berättar även att han läste historia på universitetet en period.

– Undervisningen hade inte hunnit bli så politiskt korrekt då, men den var i avsaknad av energi och inspiration. Det var byråkratiskt: Skatter, skatter, skatter, slaget vid Poltava en enda rad, skatter, skatter, administration …

NyT: Vissa säger att skolornas och universitetens historieundervisning är torftig och själsdödande?
– I undervisningsform blir ju de flesta ämnen systematiserade, och då behövs enskilda författare som ger liv åt ämnen. Jag framhåller Peter Englund, han var bra när han kom och hade ena foten i den akademiska världen. Man måste ju även kunna läsa uppsatser om till exempel administration för att få en helhetsbild.

Svensson säger att han som författare vill försöka ge liv åt historien:

– Jag vill ju att det ska vara inspirerande att läsa. Jag har ena foten i akademiska världen. All historia vilar ju i mångt och mycket på torra saker och rapporter, men man ska inte göra det för långt. Jag har skrivit från mitt hjärta. Vad är det som får mig att bli inspirerad av Sveriges historia? Det är krigshistoria, kungar, inspirerande personligheter inom litteratur och konst … Jag har gjort ett egensinnigt urval. Jag tycker att det är en bok som står sig läsmässigt. Läsvänligheten får avgöra ibland vad man fokuserar på och inte, vad man tar med och vad man utelämnar.

NyT
: Har du fått några kommentarer från and­ra historiker om boken?

– Nej, det kommer inte att komma några. Boken finns inte på kartan för dem. Jag har den Sverigevänliga rörelsen och det räcker.

NyT: Och det är en rörelse som växer och blir allt mer betydande.

– Ja, jag ombads att hålla ett föredrag om boken på Svenskarnas hus i juni i år och då åkte jag dit och var där och pratade om den. Så den fyller sin funktion, det fanns ingen liknande bok. Det var dags för den, dess tid var kommen!

NyT: Kan alla ta till sig boken? Behöver man ha ett extraordinärt historieintresse?

– Jag har hela tiden tänkt: hur ska jag få med mig ”mannen på gatan”? Stilen jag skriver med är praktiskt taget för alla. Det finns ingen akademisk jargong, inga 50 sidor med noter – jag anger förstås vad jag citerar, men jag håller inte på i absurdum med hårklyverier. Det är en ren och rak skildring som vem som helst kan ta till sig.

NyT
: Avslutningsvis, vad tycker du om Skolverkets aktuella förslag att skrota begreppet Stormaktstiden?

– Visst skulle man kunna hävda att det på den tiden fanns större stormakter, som Frankrike och Kejsardömet Österrike, men Sverige var också en stormakt, inte minst relativt vårt lands storlek. Jag tycker att det ska heta Stormaktstiden.

Svensson säger att det i själva verket handlar om politik att döpa om saker:
– De förflyttar slagfältet till sådana här områden. De går på historien, som är försvarslös.

Boken kan köpas här.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Globalister skrider till verket i islamterrorns skugga

Globalister skrider till verket i islamterrorns skugga

🟠 Arne Weinz: Skrivet i sten – en global statskupp, förnuftets tidevarv Arne Weinz bjuder i sin nya roman på ett dystopiskt och fantasifullt framtidsscenario, där svenska frihetskämpar slår tillbaka en muslimsk ockupation av Sverige. Boken fungerar väl som spänningsroman och väcker samtidigt allvarliga frågor om framtiden. Samtidigt som Väst skakas av muslimska terrordåd passar nämligen globalisterna på att verkställa sin nya världsordning.

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

FN-specialrapportör för tortyr om fallet Assange

FN-specialrapportör för tortyr om fallet Assange

🟠 BOKRECENSION Julian Assange var i ropet kring 2010. Som Wikileaks ansikte utåt blev han hjälte för många; här var mannen som utmanade stormakten USA och dess brutala krigföring i Irak. Han blev därmed hjälte i media – ett tag. Sedan utmålades han plötsligt som våldtäktsman och galning. Han kände sig förföljd. För att undgå att utlämnas till USA sökte han asyl på Ecuadors ambassad i London. Turerna i ”Fallet Assange” har fortsatt till idag.

Det hettar till i Janouchs roman

Det hettar till i Janouchs roman

🟠 BOKRECENSION Katerina Janouch har skrivit ett flertal romaner och andra böcker. Länge förekom hon i systemmedias sammanhang och blev ett begrepp i allmänna bokhandeln. När hon så började kritisera det rådande samhällsklimatet blev hon utfryst. Men hon gav inte upp utan använde sina talanger till att skildra det Sverige som regimen inte vill kännas vid. Med andra ord, hon blev dissident och samhällskritiker. År 2020 kom del ett i hennes samhällskritiska romanserie, Blodsådd. Nu kommer del två, Ingen kvinnas land. NyT har läst den.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Siknäsfortet – den viktigaste befästningen i Kalixlinjen

🟠 ”Man byggde skyddsrum i alla storlekar, från tremansskyddrum till 48-mans, och de var utspridda hela vägen mellan Torne och Kalix älvdalar. Totalt vid hela Kalixlinjen fanns plats för cirka 18 000 man i skyddsrum mot grov artillerield. Man talade om ett ’fördröjningssystem’, det vill säga vi kommer inte kunna stoppa en rysk invasion, men vi kan fördröja framdragandet” – Sten Ekman, författare.

Van Morrison – What’s it gonna take?

🟠 Förra årets hjärnskakningspanik bland musikkritiker handlade om att en av deras gunstlingar, den ofta geniförklarade Van Morrison, levererat ”felaktiga” svar på frågor som etablissemanget redan avgjort åt oss. På skivan sjöng han om att Covid-19 var en bluff och att media ägs av några som inte vill oss väl. Nu har Van Morrison återkommit med ännu en låtsamling och han backar inte en millimeter.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Mord i Östervåla

🟠 HISTORIA Den 19 februari 1896 hittades postmästaren och klockaren Johan Åkerlund svårt skadad i huvudet på postkontoret i Östervåla. Han avled några timmar senare. Undersökningen tydde på att han blivit huggen med en yxa. Brottet bedömdes vara ett rånmord trots att mördaren inte rört värdepapperna som legat framme, fullt synliga. Detta är första delen om Östervålamordet som är både ett olöst brott och en komplex gåta.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Läs allt om Jalla Casino bonus här – vi har all info om sidan och guidar dig igenom alla steg så du kan motta din bonus.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.