Skip to Content

Om alla som besöker Nya Tider denna månad stödde verksamheten med 10 kronor skulle vi kunna ge ut en dagstidning. Swisha till 123 037 97 35.
Ett rike utan like behandlar Ynglingaätten till våra dagar på inte mind­re än 580 sidor. De finns att köpa på www.alternamedia.se
BOKRECENSION

Lennart Svensson om sin bok Ett rike utan like

PappersupplaganNya Tider v. 44

”Sverige finns. Och etniska svenskar finns.” Så inleder Lennart Svensson sin bok Ett rike utan like – Sveriges historia. ”Det här är de etniska svenskarnas historia”, säger Svensson i en intervju med Nya Tider. Boken kan köpas här.

Publicerad: 1 november, 2019, 19:32

  • Svenska

Läs även

– Tanken kom kring 2012 att jag ska skriva en bok. När jag väl började skriva hade jag förberett mig väl och tänkt igenom. Jag hade börjat läsa historia tidigt och tagit del av debatten, skaffat koll helt enkelt. Så det var inte speciellt svårt att skriva boken.

NyT: Varför behövdes boken, finns det inte nog med historieböcker?

Lennart Svensson är författare till Ett rike utan like samt en rad and­ra böcker.
Foto: Privat

– Det finns ingen liknande bok på marknaden som säger det jag säger. Den säger att Sverige är de etniska svenskarnas land och de behöver en historia. Det här är de etniska svenskarnas historia. Ingen annan historiebok nämner det. De förtiger det. I många avseenden är det så att jag berättar det som har berättats förut, men hela boken genomsyras av att det är de etniska svenskarna som byggde Sverige, som är Sverige!

Det gäller sedan urminnes tider: Redan en romersk historiker vid namn Tacitus skrev att på den skandinaviska halvön har vi svioner, alltså svear. Det är en sammanhängande länk från den tiden till i dag. Det etniska perspektivet genomsyrar hela min bok implicit.

NyT: Är du den enda historiker som vågat lyfta fram det här? Det borde vara självklart i de flesta länder.
– I dag är jag det, säger Svensson med betoning på ”i dag”.

Enligt Svensson har historieskrivningen i Sverige, ända sedan den omtyckte historikern Carl Grimbergs böcker slutade tryckas på 1940-talet, ignorerat att Sverige är etniska svenskars – germaners – land. Då var det en självklarhet, i dag är det polemiskt att säga det, menar Svensson, och säger att historiker numera ständigt söker mångkulturella vinklar som de kan spinna vidare på i sin historieskrivning.

Svensson berättar att han läst historia sedan början av 1980-talet och nämner att han på den tiden inspirerades av en rad olika historiker och författare som Alf Henriksson, Ingvar Andersson, Alf Åberg, Peter Englund och Herman Lindqvist. Han berättar även att han läste historia på universitetet en period.

– Undervisningen hade inte hunnit bli så politiskt korrekt då, men den var i avsaknad av energi och inspiration. Det var byråkratiskt: Skatter, skatter, skatter, slaget vid Poltava en enda rad, skatter, skatter, administration …

NyT: Vissa säger att skolornas och universitetens historieundervisning är torftig och själsdödande?
– I undervisningsform blir ju de flesta ämnen systematiserade, och då behövs enskilda författare som ger liv åt ämnen. Jag framhåller Peter Englund, han var bra när han kom och hade ena foten i den akademiska världen. Man måste ju även kunna läsa uppsatser om till exempel administration för att få en helhetsbild.

Svensson säger att han som författare vill försöka ge liv åt historien:

– Jag vill ju att det ska vara inspirerande att läsa. Jag har ena foten i akademiska världen. All historia vilar ju i mångt och mycket på torra saker och rapporter, men man ska inte göra det för långt. Jag har skrivit från mitt hjärta. Vad är det som får mig att bli inspirerad av Sveriges historia? Det är krigshistoria, kungar, inspirerande personligheter inom litteratur och konst … Jag har gjort ett egensinnigt urval. Jag tycker att det är en bok som står sig läsmässigt. Läsvänligheten får avgöra ibland vad man fokuserar på och inte, vad man tar med och vad man utelämnar.

NyT
: Har du fått några kommentarer från and­ra historiker om boken?

– Nej, det kommer inte att komma några. Boken finns inte på kartan för dem. Jag har den Sverigevänliga rörelsen och det räcker.

NyT: Och det är en rörelse som växer och blir allt mer betydande.

– Ja, jag ombads att hålla ett föredrag om boken på Svenskarnas hus i juni i år och då åkte jag dit och var där och pratade om den. Så den fyller sin funktion, det fanns ingen liknande bok. Det var dags för den, dess tid var kommen!

NyT: Kan alla ta till sig boken? Behöver man ha ett extraordinärt historieintresse?

– Jag har hela tiden tänkt: hur ska jag få med mig ”mannen på gatan”? Stilen jag skriver med är praktiskt taget för alla. Det finns ingen akademisk jargong, inga 50 sidor med noter – jag anger förstås vad jag citerar, men jag håller inte på i absurdum med hårklyverier. Det är en ren och rak skildring som vem som helst kan ta till sig.

NyT
: Avslutningsvis, vad tycker du om Skolverkets aktuella förslag att skrota begreppet Stormaktstiden?

– Visst skulle man kunna hävda att det på den tiden fanns större stormakter, som Frankrike och Kejsardömet Österrike, men Sverige var också en stormakt, inte minst relativt vårt lands storlek. Jag tycker att det ska heta Stormaktstiden.

Svensson säger att det i själva verket handlar om politik att döpa om saker:
– De förflyttar slagfältet till sådana här områden. De går på historien, som är försvarslös.

Boken kan köpas här.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Arnstberg: Sverige är inte längre en demokrati

BOKRECENSIONSverige är inte längre ett demokratiskt land i ordets egentliga och ursprungliga mening. Detta är nog ett påstående som både kan anses provocerande och sorgligt, men inte desto mindre sant. Hur hamnade vi här, hur ser verkligheten ut, och vad händer härnäst? Hur är egentligen läget efter demokratin, och hur går man vidare? Så kan man formulera frågorna som utgör en röd tråd genom etnologen, professorn och debattören Karl-Olov Arnstbergs senaste bok Efter demokratin: Sju essäer.

Hur ska det gå för gamla Sverige?

BOKRECENSIONÅret är 2027. Under det senast tiotalet år har motsättningar stegvis byggts upp mellan Sveriges muslimska minoriteter och resten av samhället. Det finns nu 284 så kal­la­de ”utanförskapsområden” som i praktiken är självstyrande muslimska enklaver där sharialagar råder. Muslimer ställer allt högre krav på ekonomiska bidrag och särbehandling. Inte minst kräver de utökad anhöriginvandring. Politikermajoriteten svarar undfallande i hopp om att blidka muslimerna, men kraven fortsätter att växa.

Därför bör Sverige lämna EU

BOKRECENSIONValet till EU-parlamentet är passerat och den politiska maktordningen består, även om också rösterna som utmanar Bryssels maktanspråk har vuxit. Mark Brolin kom lägligt inför valet ut med en bok vars argumentation sträcker sig långt bortom dagspolitiken och bland annat förklarar varför det är svårt att ändra EU inifrån.

Rockefeller – En klimat-smart historia

BOKRECENSIONJacob Nordangård har undersökt Rockefellerklanens politik och agerande under nästan 150 år och fem generationer. Resultatet är boken Rockefeller – En klimat­smart historia, som släpptes på Earth Day den 22 april. Nordangård visar att familjen Rockefeller sedan lång tid tillbaka agerat ytterst välplanerat och målmedvetet. Det handlar om mycket mer än att tjäna ofattbart mycket pengar. På den här nivån är pengar inte längre målet. Pengar är däremot ett redskap för att få makt – stor makt – om möjligt världsherravälde.

Bilden av verkligheten av Katerina Janouch

INRIKESDen populära författaren Katerina Janouch har utkommit med en ny bok. Bilden av verkligheten kan ses som en årskrönika för 2018, men är mer än så. Det är en personlig skildring av en lång rad fenomen i dagens Sverige med tillbakablickar på det gamla Sverige. Boken är en fristående fortsättning av succéboken Bilden av Sverige och är precis som den indelad i ett kapitel för varje månad. Varje kapitel inleds med ett för månaden aktuellt nyord som belyser den absurda situationen i Sverige.

Hur mat- och läkemedels-industrin skapat en pandemi

BOKRECENSIONCivilingenjören, den teknologie doktorn, författaren och samhällsdebattören Lars Bern vill i sin bok Den metabola epidemin ge en bild av hur storföretag med enorma ekonomiska intressen skadar vår hälsa på olika sätt. Texten är omfattande och ämnet tungt, men boken är intressant och förvånansvärt lättläst.

Identitär! – Hur gör man revolution i informationseran?

RECENSIONVi vet massor om vad som är fel med vårt samhälle. Inte minst vet vi att det pågår ett utbyte av Europas befolkning mot folk från andra kontinenter. Vi står inför ett existentiellt hot. Vi vet också att det finns naturliga och självklara politiska lösningar som skulle kunna rädda oss, ändå fortsätter folket att lita mer på gammelmedia och de gamla politiska partierna och ledarna. Hur väcker vi majoriteten till deras och vår överlevnadsfråga? Hur väcker vi intresse och sympati för vår sak? Martin Sellner ger svar i boken Identitär!.

En samtida beskrivning av det västerländska samhällets förfall

RECENSIONDen västerländska civilisationen är byggd på solid grund och det krävs oerhört mycket för att rasera den. Pseudonymen Julia Ceasar beskriver i boken Ombord på Titanic spelar orkestern väl valda specifika händelser såväl som längre skeenden som påverkat och påverkar Sverige i grunden. Boken består av ett antal krönikor som belyser Titanics – det vill säga Sveriges – sjunkförlopp ur olika aspekter på det bitskt humoristiska sätt Julia Caesar blivit känd för.

Gå till arkivet

Send this to a friend