Skip to Content

Yngsjömörderskan, Anna Månsdotter, klädd i vitt, strax före avrättningen. Dalman står längst till vänster. Foto: Wikimedia Commons

Med handbila och giljotin i lagens namn

Digital utgåva

År 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid i Sverige. Elva år tidigare hade den allra sista avrättningen ägt rum när Johan Alfred Andersson Ander giljotinerades för ett rånmord. Mannen som verkställde den allra sista avrättningen i det här landet var Anders Gustaf Dalman (1848-1920) – korpralen som 1885 blivit antagen till tjänsten som skarprättare. Han avrättade sex personer, fem med handbila och en med giljotin, och kom att bli Sveriges siste skarprättare.

Publicerad: 13 augusti, 2018, 14:24

  • Svenska

Läs även

Redan under medeltiden i Sverige straffades brott som mord, dråp och kvinnofridsbrott med fredlöshet. Detta straff innebar att vem som helt fick rätt till att döda den dömde brottslingen. År 1608 hårdnade dock det svenska rättsväsendet när Karl IX (1550-1611) beslutade att de svenska domstolarna skulle döma efter Mose lag, vilket ledde till att just dödsstraff kom att bli det vanligaste straffet för flera olika brott. Införandet av Mose lag innebar även att inte bara grova brott som mord och dråp straffades med döden utan också häxeri, homosexualitet (sodomi), tidelag, äktenskapsbrott, olydnad mot föräldrarna och bruket av svordomar. Även stöld och otrohet straffades med döden på 1600-talet.

Adliga förövare avrättades med svärd medan ofrälse (icke-adliga) antingen halshöggs med handbila (en yxa med lång egg) eller hängdes. Under häxprocesserna brändes flera kvinnor, som anklagats för häxeri, på bål.

Från 1776 till 1779 genomförde dock Gustaf III (1746–92) en mycket omfattande straffrättsreform som innebar att dödsstraffet för flera brott, bland annat för häxeri, avskaffades då kungen var motståndare till det straffet. Denna reform innebar även att tortyr avskaffades samt att kungen själv skulle godkänna alla avrättningar.

Ytterligare en betydande milstolpe inom den här delen av svensk rättshistoria är 1864 års strafflag och utvecklandet av fängelseceller i Sverige som kom att innebära att dödsstraff för mindre brott avskaffades, vilket ledde till att antalet avrättade minskade radikalt. 1860-64 avrättades totalt 15 personer och 1866, efter att den nya strafflagen trätt i kraft, avrättades endast två män. 1865 tycks inga dödsstraff ha verkställts. Faktum är att det mellan 1866 och 1910 inte avrättades mer än 15 personer, vilka utgjordes av 14 män och en kvinna. Jämför man med, exempelvis, perioden 1800–04 då totalt 86 personer (54 män och 32 kvinnor) avrättades är förändringen påtaglig.

Under 1600-talet ansågs bödeln, som också var känd under benämningen skarprättare, vara oren, men samtidigt viktig då hans uppgifter även var att flå kadaver och tömma avträden. 1600-talets skarprättare var ofta en dödsdömd person som blivit benådad i utbyte mot att han skulle ägna resten av sitt liv åt att arbeta som bödel.

1699 kom dock detta att ändras när Karl XII (1682–1718) fastställde att ”till skarprättare skola antagas ärlige och oberyktade personer”. Det här innebar att bödelns anseende började förbättras och i 1734 års lag betonas till och med att skarprättarens arbete inte skulle ”nesligt hållas”.

Sveriges siste skarprättare, Anders Gustaf Dalman, samma år som han avrättade Ander. Foto: Wikimedia Commons

Under 1800-talet var det möjligt att söka statlig anställning som skarprättare, vilket var vad Anders Gustaf Dalman gjorde år 1885, kort efter att han tjänstgjort som korpral vid Västmanlands regemente. Den femte augusti samma år tilldelades han tjänsten som Stockholms läns skarprättare. Under de följande sex åren antogs han även som skarprättare för Gotlands län, Kalmar län, Jämtlands län, Gävleborgs län och Västernorrlands län. 1901 blev han, till sist, hela Sveriges skarprättare.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • latmask

    Jag tror inte vi kommer undan. Antingen skaffar vi oss en ny Dalman eller så blir det sharia. För mig är valet enkelt.

    • jan andersson

      Absolut och dödstraffet i världen ökar då fler länder inför straffet “som är billigast”
      Nu senast har Siri lanka infört dödstraff.
      En som Arkilov terroristen som kommer kosta mångmiljonbelopp skulle självklart LIKVIDERAS.

Ljusskygg vapenhandel och mystiska dödsfall

HISTORIAUnder 1970- och 80-talen bedrevs en omfattande vapensmuggling mellan AB Bofors och flera olika länder. I maj 1984 började dessa affärer uppdagas när Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF) polisanmälde Bofors och en omfattande utredning inleddes. Boforsdirektörerna dömdes visserligen för brottet, men när det gäller de dödsfall som kan kopplas till Bofors finns ännu en del ouppklarat.

Återfunnen runsten rest och invigd

INRIKESEn 1000 år gammal runsten som varit försvunnen i 300 år återfanns 2018 i Eskilstuna. Nu har runstenen restaurerats och invigts och står nu till allmänhetens beskådan.

Från Konglig Museum till Nationalmuseum

HISTORIANationalmuseum i Stockholm är ett av de äldsta museerna i Europa och det största konstmuseet i Sverige. Från början var detta museum känt under namnet Konglig Museum och idén till det kom till i slutet av 1700-talet. Detta museum har en lång historia och allt började med samlande och plundringar. Här uppmärksammas än idag svensk historia och kultur.

En kunglig skandal

HISTORIAÅr 1559, för 460 år sedan, skakades Sverige av en skandal. I samband med att en av Gustaf Vasas döttrar, prinsessan Katarina Vasa, gift sig med Edzard II av Ostfriesland i oktober det året hade brudens yngre syster, Cecilia, och brudgummens bror, Johan, fattat tycke för varandra, vilket ledde till den händelse som än idag är känd som ”Vadstenabullret”.

Nils Rosén von Rosenstein och barnläkekonsten

HISTORIA Under första halvan av 1700-talet vågade sannolikt inte många svenska föräldrar fästa sig vid sina barn. Barnadödligheten i det här landet var nämligen mycket hög på den tiden och de barn som inte dog som spädbarn avled till följd av sjukdomar och infektioner. Den svenske läkaren Nils Rosén von Rosenstein kom dock att bli mycket betydande för barnens liv och hälsa och är än idag känd som pediatrikens fader.

Konsten att skaffa hovfröken

HISTORIADe flesta män går till kyrkan för att antingen be eller delta i en gudstjänst. Gustaf III däremot, begav sig till Växjö domkyrka en septemberdag 1776 enbart för att titta ut en ung dam som han tänkte skulle passa till hovfröken. Detta var första gången i Sveriges historia som en kvinna någonsin blivit vald till hovfröken i en kyrka.

Hertig Karls hämnd i Linköping

Den 20 mars 1600 lät hertig Karl avrätta fem rådsherrar i Linköping. Denna händelse, som idag är känd som Linköpings blodbad, kom att markera slutet på den blodiga maktkampen mellan Karl och hans brorson, kung Sigismund. Kungen avsattes medan Karl blev först riksföreståndare och sedan kung av Sverige.

Svensken som intog Moskva

Karl XII misslyckades helt med att inta Moskva. Det gjorde även Adolf Hitler och Napoleon Bonapartes korta försök att hålla staden gick illa för honom. Däremot lyckades den tjugosexårige svenske fältherren Jakob De la Gardie göra det den 12 mars 1610 i samband med det De la Gardieska fälttåget mot Moskva som inletts året innan.

Gå till arkivet