Skip to Content

Del av målning föreställande Ulla von Höpken tillsammans med Gustaf III under ett riddarspel. Foto: Wikimedia Commons
HISTORIA

När Augusta Löwenhielm tog tillbaka Gustaf III

Digital utgåva

I augusti och september 1779 pågick ett svartsjukedrama bakom det dekadenta svenska hovets kulisser. Många anade att något pågick, men få förstod vad det var tills Augusta Löwenhielm öppet gjorde anspråk på Gustaf III och tog tillbaka honom från sin egen syster. Hon gjorde det dessutom på ett sätt som ingen glömde på länge.

Publicerad: 2 maj, 2020, 11:48

  • Svenska

Läs även

Vid det svenska 1700-talshovet fanns det tre kvinnor som alla var kända för sin skönhet och sina vilda kärleksliv. Dessa kvinnor, som gemensamt kallades för ”de tre gracerna”, hette Augusta Löwenhielm, född von Fersen (1754–1846), Ulla von Höpken, född von Fersen (1749–1810) och Lovisa Meijerfeldt, född Sparre af Sundby (1745–1817). De tre gracerna hade, som flera andra kvinnor vid hovet under detta dekadenta århundrade, en äkta make var, åtminstone en officiell älskare var och inofficiella älskare vid sidan av den officielle. En inofficiell älskare hade de tre gracerna dock periodvis gemensam och det var ingen annan än Gustaf III (1746–92) själv.

Augusta Löwenhielm, född von Fersen, var en bestämd dam som visste vad hon ville, vilket Gustaf III blev varse under ett riddarspel 1779. Odaterad pastellmålning av Gustaf Lundberg (1695-1786). Foto: Wikimedia Commons

Systrarna Ulla von Höpken och Augusta Löwenhielm hade först haft denne kungs yngre bröder, hertig Fredrik Adolf (1750–1803) respektive hertig Carl (1748–1818), till älskare men under 1770-talet började de två damerna lära känna Gustaf bättre och fattade tycke för honom. Exakt när de två förälskade sig i honom är oklart, men Ulla von Höpken verkade ha fallit för kungen på allvar efter att han började skydda henne från hennes våldsamme make medan Augusta Löwenhielm tycktes ha fäst sig vid Gustaf efter att hon brutit sin förbindelse med hertig Carl 1777.

Enligt Gustaf III:s svägerska, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta (1759–1818), var särskilt Ulla fäst vid kungen. I sin dagboksanteckning från mars 1779 skriver hertiginnan nämligen följande om Ulla: ”Som hon lyckats innästla sig uti kungens gunst, tål hon icke, att han visar uppmärksamhet emot någon annan, och hon vill gärna gå och gälla för att vara favoritsultaninna”. Ulla och Gustaf hade till och med lovat varandra att alltid hålla ihop, men inte desto mindre noterar hertiginnan längre fram i samma anteckning att ”kungen egentligen tycker mera om grefvinnan Löwenhielm, därför att hon är mindre bråkig”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Vattuminskningen

HISTORIA”Vattenminskningsläran väckte anstöt i kyrkliga kretsar eftersom den ansågs strida mot bibeln, och förklarades av prästerskapet vid 1747 års riksdag vara ’en opålitlig sats på vilken inget i historien kunde byggas’. Biskop Johan Browallius i Åbo, teolog och professor i fysik och botanik, […] Enligt honom berodde vattuminskningen på att syndaflodens vatten fortfarande höll på att dra sig tillbaka.” Så såg man tidigare på det vi kal­lar landhöjningen, enligt Wikipedia.

Olof Sköt-konungs dop

HISTORIAAnna smakade på vattnet. Det var friskt och svalkade i värmen. I skuggan under lövträden stod en bänk och hon satte sig ner. Anna var ledare för en grupp glada pensionärer som reste runt Kinnekulle. Nu hade de kommit till Husaby där Olof Eriksson Skötkonung lät döpa sig år 1008. I Husaby källa, i Västergötland, vid foten av den uråldriga slocknade vulkanen, Kinnekulle. En stentrappa leder ner till källan som springer fram ur berget. Att gå nedför dessa trappor och se källan är en resa tillbaka genom historien.

Riksföreståndaren som nästan blev kung

HISTORIASten Sture den yngre var Sveriges riksföreståndare under en våldsam och konfliktfylld tid. Varken han eller hans anhängare ville att Sverige skulle förbli underkastat danskt styre, vilket ledde till att han fick många mäktiga fiender, bannlystes av påven och hamnade i krig med Kristian II. Ändå vägrade Sten Sture ge sig och var den av Sturarna som kom närmast den svenska kungakronan.

Svenskbybornas tragiska historia

HISTORIADet är nog inte så många som känner till historien om gruppen svenskättlingar på Dagö som tvingades ut på en lång resa för att bosätta sig vid floden Dnjeprs strand i Ukraina. Trots många umbäranden i form av svält och sjukdomar överlevde en liten skara som arbetade sig till ett framgångsrikt lantbruk i byn de byggde upp. Där blev de även kända för bland annat sin skicklighet i hästuppfödning. Den ryska revolutionen och världskrigen satte dock stopp för framgångssagan.

Religion, folktro och Selma Lagerlöf

HISTORIASelma Lagerlöf var verksam under realismens stortid inom litteraturen, men i hennes verk möter läsaren spöken, äventyrliga kavaljerer, tomtar och förvandlingar samt kärlek som övervinner hinder. Hon följde med andra ord inte strikt sin tids ideal, vilket ledde till ett blandat bemötande av hennes verk men också till att hennes böcker blev unika mästerverk som är läsvärda än idag.

Ministrarna och Doris Hopp

HISTORIAÅr 1976 överlämnade rikspolischef Carl Persson tre hemliga promemorior till statsminister Olof Palme. Dessa promemorior innehöll uppgifter om att högt uppsatta män i maktens korridorer skall ha köpt sexuella tjänster. Kvinnan som agerade kopplerska var bordellmamman Doris Hopp, som bara några få månader tidigare dömts för koppleri. Detta blev början på bordellhärvan, som senare kom att bli känd som Geijeraffären.

Strävan efter fred

HISTORIAFör 100 år sedan i år grundades Nationernas förbund (NF). Syftet med organisationen var att försöka bevara freden efter första världskriget. Dock kom den att försvagas under 1930-talet för att till sist upplösas formellt 1946, kort efter att Förenta nationerna (FN) bildats.

Mord utan motiv

HISTORIADen sjunde mars 1932 hittades politikern Hjalmar von Sydow samt hembiträdena Karolina Herou och Ebba Hamn ihjälslagna i den von Sydowska lägenheten på Norr Mälarstrand i Stockholm. Senare samma dag sköt den sannolike mördaren Fredrik von Sydow först sin fru och sedan sig själv. Motivet är dock okänt än idag och morden kan möjligen ha hjälpt en brutal mördare att undkomma rättvisan.

Gå till arkivet

Send this to a friend