Skip to Content

Del av målning föreställande Ulla von Höpken tillsammans med Gustaf III under ett riddarspel. Foto: Wikimedia Commons
HISTORIA

När Augusta Löwenhielm tog tillbaka Gustaf III

Digital utgåva

I augusti och september 1779 pågick ett svartsjukedrama bakom det dekadenta svenska hovets kulisser. Många anade att något pågick, men få förstod vad det var tills Augusta Löwenhielm öppet gjorde anspråk på Gustaf III och tog tillbaka honom från sin egen syster. Hon gjorde det dessutom på ett sätt som ingen glömde på länge.

Publicerad: 2 maj, 2020, 11:48

  • Svenska

Läs även

Vid det svenska 1700-talshovet fanns det tre kvinnor som alla var kända för sin skönhet och sina vilda kärleksliv. Dessa kvinnor, som gemensamt kallades för ”de tre gracerna”, hette Augusta Löwenhielm, född von Fersen (1754–1846), Ulla von Höpken, född von Fersen (1749–1810) och Lovisa Meijerfeldt, född Sparre af Sundby (1745–1817). De tre gracerna hade, som flera andra kvinnor vid hovet under detta dekadenta århundrade, en äkta make var, åtminstone en officiell älskare var och inofficiella älskare vid sidan av den officielle. En inofficiell älskare hade de tre gracerna dock periodvis gemensam och det var ingen annan än Gustaf III (1746–92) själv.

Augusta Löwenhielm, född von Fersen, var en bestämd dam som visste vad hon ville, vilket Gustaf III blev varse under ett riddarspel 1779. Odaterad pastellmålning av Gustaf Lundberg (1695-1786). Foto: Wikimedia Commons

Systrarna Ulla von Höpken och Augusta Löwenhielm hade först haft denne kungs yngre bröder, hertig Fredrik Adolf (1750–1803) respektive hertig Carl (1748–1818), till älskare men under 1770-talet började de två damerna lära känna Gustaf bättre och fattade tycke för honom. Exakt när de två förälskade sig i honom är oklart, men Ulla von Höpken verkade ha fallit för kungen på allvar efter att han började skydda henne från hennes våldsamme make medan Augusta Löwenhielm tycktes ha fäst sig vid Gustaf efter att hon brutit sin förbindelse med hertig Carl 1777.

Enligt Gustaf III:s svägerska, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta (1759–1818), var särskilt Ulla fäst vid kungen. I sin dagboksanteckning från mars 1779 skriver hertiginnan nämligen följande om Ulla: ”Som hon lyckats innästla sig uti kungens gunst, tål hon icke, att han visar uppmärksamhet emot någon annan, och hon vill gärna gå och gälla för att vara favoritsultaninna”. Ulla och Gustaf hade till och med lovat varandra att alltid hålla ihop, men inte desto mindre noterar hertiginnan längre fram i samma anteckning att ”kungen egentligen tycker mera om grefvinnan Löwenhielm, därför att hon är mindre bråkig”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Mysteriet i Mörtnäs

HISTORIAFredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Psalmer, dikter och Lina Sandell

HISTORIALina Sandell skrev sina första dikter efter en svår sjukdom. Dessa blev de första av väldigt många verk. Hon kom nämligen att skriva resten av sitt liv och blev även redaktör. Kanske framför allt hennes psalmer är än idag kända och älskade.

Reuterholms fall

HISTORIAHösten 1794 hade den Armfeltska affären avslutats och domarna fallit. Dock kom Gustaf Adolf Reuterholm att bli denna affärs stora förlorare och hans sista tid vid makten var följaktligen inte lätt. Bakom kulisserna bidade dessutom Gustaf IV Adolf sin tid.

Karl XV som konstnär och samlare

HISTORIAEn del kungligheter i Sverige har varit konstnärligt intresserade och några har till och med tecknat och målat. En av de mer kända av Sveriges kungliga konstnärer är Karl XV som både samlade på konst och var en mycket hängiven målare med landskapsmotiv som specialitet.

Den mystiske mannen från Bocksten

HISTORIAPå Varbergs fästning kan man se kvarlevorna efter en man som dött och blivit pålspetsad under medeltiden. Kvarlevorna hittades i Bockstens mosse på midsommaraftonen 1936 och därför har den döde fått namnet Bockstensmannen. Han är internationellt känd och fortfarande ett mysterium trots många undersökningar. Den 22 juni i år öppnade en ny utställning om honom på Varbergs fästning.

Skymning för Reuterholm

HISTORIAÅr 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Gå till arkivet

Send this to a friend