För ett halvt sekel sedan byggdes framtidens batteri av natrium. Anledningen till det hänger ihop med att haven är salta. Natrium är ett grundämne som lätt joniseras och ger upp en av sina elektroner. I ett batteri pendlar jonerna fram och tillbaka mellan två motsatt laddade plattor, vilket genererar en ström. Detta såg ut som ett lovande sätt att driva ett hus eller en bil. Men sedan sabbade ett annat grundämne natriums chanser: litium, natriums granne på övervåningen av det periodiska systemet. År 1991 kommersialiserade Sony det första uppladdningsbara litiumjonbatteriet, som var tillräckligt litet och bärbart för att driva deras handhållna videokameror. Litium vägde mindre och var lättare att arbeta med än natrium, så en batteriindustri växte upp runt det. Företag och forskningslaboratorier tävlade om att packa mer energi i mindre utrymme. Natrium bleknade bort som batteriteknik.
Så det var överraskande i somras när det kinesiska företaget CATL, en av världens största batteritillverkare, meddelade att natrium skulle spela en viktig roll i den elektrifierade framtiden. CATL, liksom sina konkurrenter, är ett litiumbaserat företag rakt igenom. Men från och med 2023 kommer man att börja placera natriumceller tillsammans med litiumceller i batteripaketen som driver elbilar. Varför? Tja, för det första påpekade en CATL-chef att natrium är billigare än litium och fungerar bättre vid kallt väder. Men det är också som en gardering mot ett problem som var svårt att föreställa sig 1991. I slutet av 2020-talet kommer världen att få ont om råvaror för batterier – inte bara litium, utan även metaller som nickel och kobolt. Nu när elektrifieringen faktiskt sker i stor skala är det dags att tänka på att diversifiera. En talesman för CATL uppger till media att man började tänka på natrium redan för 10 år sedan.
CATL: s tillkännagivande ”injicerade verkligen ny energi i de människor som arbetar med natriumteknik”, säger Shirley Meng, batteriforskare vid University of California i San Diego, som arbetar mycket med båda grundämnena. Som ung professor började Meng arbeta med natrium delvis för att hon letade efter en lagom udda nisch att verka i – men också för att hon trodde att tekniken hade potential. ”Det största hindret för framgång för natrium var att litium var så framgångsrikt”, säger hon.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
