Skip to Content

En av illuminatis kända symboler är det allseende ögat som ursprungligen var endast en frimurarsymbol. Bild: Wikipedia
HISTORIA

Orden som vill(e) ta över världen

Digital utgåva

Illuminatorden grundades den första maj år 1776 av professorn Adam Weishaupt. Orden strävade efter världsherravälde och infiltrerade frimurarna. Bara nio år senare förbjöds orden, men redan vid den tiden fanns det individer som inte trodde att illuminaterna verkligen hade försvunnit då det efter att Illuminatorden förbjöds fanns hemliga sällskap som definierade sig som illuminater.

Publicerad: 9 september, 2019, 09:18

  • Svenska

Läs även

I boken A view of the New-England Illuminati skriver John Cosens Ogden (1751-1800) om hur illuminater i USA bryter ner kyrkan och regeringen genom att bland annat stödja ”felaktiga åsikter, framprovocerar irreligion, tillintetgör den goda viljan mellan män, äventyrar den nationella freden och välståndet och försämrar den nationella moralen och hedern.” Han hävdar således i denna bok att en gren av Illuminatorden som grundats i Bayern den första maj 1776 och strävat efter att ta över världen var aktiva i USA. Denna order hade visserligen förbjudits redan år 1785 och existerade officiellt sett inte längre. Dock publicerades Ogdens bok år 1799.

Ogden var inte ensam om att tro att Illuminatorden fortfarande existerade. Det menade även John Robison (1739-1805) som i boken Proofs of a Conspiracy against all the religions and governments of Europe, carried on in the secret meetings of Free-Masons, Illuminati, and Reading Societies bestämt hävdade att Illuminatorden (som han själv definierar som ”the Association”) fortfarande var verksam och avsåg att ”avskaffa all religion” och ”störta varenda regering”. Robisons bok gavs ut 1798.

Kungen som inte tyckte om illuminati. Gustaf IV Adolf (1778-1837) var visserligen frimurare, men inte välvilligt inställd till illuminater och arresterade en mystiker som han fått veta skulle vara illuminat år 1803. Målning från år 1802 av Gerhard von Kügelgen (1772-1820). Bild: Wikipedia

Även den samtida kungen av Sverige, Gustaf IV Adolf (1778-1837), var övertygad om att illuminaterna fortfarande fanns. Hans faster, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta (1759-1818), som var en hängiven frimurarinna, berättar ingående i sin dagboksanteckning från februari 1803 om hur kungen lät arrestera mystikern Carl Adolf Boheman (1764-1831), som under åren 1802-03 grundat frimurarlogen Gula Rosen, efter att han fått veta Boheman ”var illuminat och en farlig person.” Gustaf IV Adolf tycks inte ha uppskattat illuminaterna och hertiginnan noterar även i sin dagbok att den unge kungen, i samband med affären Boheman, blev orolig för att bli mördad. Gustaf Adolf hade dock mycket goda skäl till denna oro då han visste att han, genom att arrestera Boheman, kom på kant med just de personer som anstiftat till mordet på hans far: hertig Carl (1748-1818) och Hedvig Elisabeth Charlotta.

Vilka var då illuminaterna och vad var egentligen syftet med deras orden? För att bevara dessa frågor måste man gå tillbaka i tiden.

Adam Weishaupt och upplysningstidens olika sidor

Adam Weishaupt (1748-1830) var, enligt Jim Marrs bok Illuminatorden: Det hemliga sällskapet som tog över världen, av judisk börd, men han fick sin grundutbildning i en jesuitisk skola och konverterade till protestantismen i samband med att han erhöll sin ”doktorsexamen i juridik vid universitetet i Ingolstadt.” Det var även vid den här tiden, noterar Marrs, som Weishaupt ”blev en fritänkare och studerade de litterära verken av upplysningstidens mest framträdande tänkare”. En tänkare som kom att påverka Weishaupt var, enligt Marrs, ”Denis Diderot (1713-1784), som kunde skriva sådana rader som till exempel: ’Man kommer aldrig att vara fri förrän den siste kungen är strypt med den siste prästens inälvor’”.

Professor Adam Weishaupt (1748-1830) grundade Illuminatorden den första maj 1776.
Gravyr av okänd konstnär från år 1799. Bild: Wikipedia

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Att mörda en krigarkung – Recension av Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII

HISTORIADen 30 november 1718 stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Överstelöjtnant Olof Dagström inledde därefter en omfattande utredning av kungens död och upptäckte att Karl mördats av fransmannen André Sicre på order av Ulrika Eleonora den yngres make, Fredrik av Hessen-Kassel. Denna utredning och dess följder tas upp av Bob G Lind i boken Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII. Boken väcker dock frågor.

Livets, dödens och kungens skald

HISTORIACarl Michael Bellmans sånger och epistlar har sjungits, studerats och älskats länge. Dock har upphovsmannen och hans karriär, samt de verkliga personerna bakom gestalterna Fredman och Movitz, kommit att överskuggas av verken. Bellman blev, tack vare den kulturella guldåldern under Gustaf III:s regeringstid, en allmänt berömd skald redan under sin livstid. Dock dog han utfattig och skuldsatt år 1795.

Jüri Lina: Sverige är Sovjet 2.0

Jüri Lina intervjuas om sina erfarenheter av kommunismen i Estland och hur han idag ser liknande mönster och repression mot oppositionella i Sverige.

Upptäcktsresa i runornas tecken

KULTURI Sverige finns över 2 000 runstenar. Hur många som ännu inte har kommit i dagen vet man inte. Nya fynd görs. Runstenarna lyser som fyrtorn i mörkret. Med sina olika meddelanden har de en fantastisk historia att berätta. Följ med på en upptäcktsresa i runornas tecken!

Gå till arkivet

Send this to a friend