Skip to Content

En av illuminatis kända symboler är det allseende ögat som ursprungligen var endast en frimurarsymbol. Bild: Wikipedia
HISTORIA

Orden som vill(e) ta över världen

Digital utgåva

Illuminatorden grundades den första maj år 1776 av professorn Adam Weishaupt. Orden strävade efter världsherravälde och infiltrerade frimurarna. Bara nio år senare förbjöds orden, men redan vid den tiden fanns det individer som inte trodde att illuminaterna verkligen hade försvunnit då det efter att Illuminatorden förbjöds fanns hemliga sällskap som definierade sig som illuminater.

Publicerad: 9 september, 2019, 09:18

  • Svenska

Läs även

I boken A view of the New-England Illuminati skriver John Cosens Ogden (1751-1800) om hur illuminater i USA bryter ner kyrkan och regeringen genom att bland annat stödja ”felaktiga åsikter, framprovocerar irreligion, tillintetgör den goda viljan mellan män, äventyrar den nationella freden och välståndet och försämrar den nationella moralen och hedern.” Han hävdar således i denna bok att en gren av Illuminatorden som grundats i Bayern den första maj 1776 och strävat efter att ta över världen var aktiva i USA. Denna order hade visserligen förbjudits redan år 1785 och existerade officiellt sett inte längre. Dock publicerades Ogdens bok år 1799.

Ogden var inte ensam om att tro att Illuminatorden fortfarande existerade. Det menade även John Robison (1739-1805) som i boken Proofs of a Conspiracy against all the religions and governments of Europe, carried on in the secret meetings of Free-Masons, Illuminati, and Reading Societies bestämt hävdade att Illuminatorden (som han själv definierar som ”the Association”) fortfarande var verksam och avsåg att ”avskaffa all religion” och ”störta varenda regering”. Robisons bok gavs ut 1798.

Kungen som inte tyckte om illuminati. Gustaf IV Adolf (1778-1837) var visserligen frimurare, men inte välvilligt inställd till illuminater och arresterade en mystiker som han fått veta skulle vara illuminat år 1803. Målning från år 1802 av Gerhard von Kügelgen (1772-1820). Bild: Wikipedia

Även den samtida kungen av Sverige, Gustaf IV Adolf (1778-1837), var övertygad om att illuminaterna fortfarande fanns. Hans faster, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta (1759-1818), som var en hängiven frimurarinna, berättar ingående i sin dagboksanteckning från februari 1803 om hur kungen lät arrestera mystikern Carl Adolf Boheman (1764-1831), som under åren 1802-03 grundat frimurarlogen Gula Rosen, efter att han fått veta Boheman ”var illuminat och en farlig person.” Gustaf IV Adolf tycks inte ha uppskattat illuminaterna och hertiginnan noterar även i sin dagbok att den unge kungen, i samband med affären Boheman, blev orolig för att bli mördad. Gustaf Adolf hade dock mycket goda skäl till denna oro då han visste att han, genom att arrestera Boheman, kom på kant med just de personer som anstiftat till mordet på hans far: hertig Carl (1748-1818) och Hedvig Elisabeth Charlotta.

Vilka var då illuminaterna och vad var egentligen syftet med deras orden? För att bevara dessa frågor måste man gå tillbaka i tiden.

Adam Weishaupt och upplysningstidens olika sidor

Adam Weishaupt (1748-1830) var, enligt Jim Marrs bok Illuminatorden: Det hemliga sällskapet som tog över världen, av judisk börd, men han fick sin grundutbildning i en jesuitisk skola och konverterade till protestantismen i samband med att han erhöll sin ”doktorsexamen i juridik vid universitetet i Ingolstadt.” Det var även vid den här tiden, noterar Marrs, som Weishaupt ”blev en fritänkare och studerade de litterära verken av upplysningstidens mest framträdande tänkare”. En tänkare som kom att påverka Weishaupt var, enligt Marrs, ”Denis Diderot (1713-1784), som kunde skriva sådana rader som till exempel: ’Man kommer aldrig att vara fri förrän den siste kungen är strypt med den siste prästens inälvor’”.

Professor Adam Weishaupt (1748-1830) grundade Illuminatorden den första maj 1776.
Gravyr av okänd konstnär från år 1799. Bild: Wikipedia

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

De blonda ”barbarerna”

HISTORIAFolkvandringstiden (cirka 375-cirka 568) var en föga lugn tid i Europa som inleddes i samband med hunnernas anfall mot ostrogoternas rike norr om Svarta havet. Under denna epok begav sig germanska folkstammar västerut och söderut. De kom att bilda egna riken, men även att bidra till romarrikets nedgång.

Gotik och renässans på slottet

HISTORIASlottet Buda i Budapest är ett mycket populärt besöksmål. Mängder av turister lockas dit för att beundra interiören, exteriören och de olika statyerna. Vad alla kanske inte tänker på är att slottets yttre har förändrats påtagligt genom årens gång, inte minst under medeltiden innan ottomanerna intog staden år 1526.

Kärlek och nödmynt i Värnamo – Den 300-åriga historien om Per och Kersti

HISTORIADe flesta känner till Carl Snoilskys dikt ”På Värnamo marknad” som berättar om kärleksparet Per och Kersti som just möttes på en marknad i Värnamo och bestämde sig för att gifta sig. Vad som kanske är mindre känt är att dikten bygger på en sann historia som utspelades i Värnamo för 300 år sedan i år.

Socialdemokraternas idealmänniska

HISTORIAÅr 1934, för åttiofem år sedan, antogs den socialdemokratiska regeringens proposition att införa en steriliseringslag i Sverige av riksdagen. I första hand var det ”sinnesslöa” personer som skulle hindras från att fortplanta sig. Dessa lagar skulle gälla fram till år 1975 och fungerade som ett viktigt befolkningspolitiskt verktyg.

När kungen stärkte makten

HISTORIADen 19 augusti 1772 började som helt vanlig dag för de svenska riksråden. När kvällen nalkades hade de arresterats och den unge kungen Gustaf III intagit huvudstaden med hjälp av militären. Två dagar senare infördes en ny regeringsform som innebar att ständerväldet som styrt Sverige sedan 1719 upplöstes och kungens makt stärktes.

Den förste kungen av Ungern

HISTORIAStefan (född Vajk) av ätten Árpád (cirka 975-1038) är en mycket betydande gestalt i den ungerska historien. Han införde kristendomen och länsindelningen, stiftade lagar samt kom att lägga grunden för staten Ungern. Han helgonförklarades år 1083 och idag förvaras hans hand i ett relikskrin i Sankt Stefansbasilikan i Budapest.

Stenarna på heden ovan hav

INRIKESSkeppssättningen Ale stenar på Skånes sydkust har gett upphov till sagor och myter. Den restes under 600-talet och användes troligen framför allt som gravplats. Men amatörforskare vill ha det till att den också är en solkalender, vilket arkeologer ifrågasatt. Hur som, är Heesteena ett mycket populärt utflyktsmål och besöks av mer än en miljon människor varje år.

Ellen Key och kvinnan

HISTORIAEllen Key (1849–1926) stödde helhjärtat den svenska kvinnorörelsens kamp för rättigheter i samhället samtidigt som hon betonade vikten av att bevara det kvinnliga samt det faktum att män och kvinnor är olika och inte lämpade för att exakt samma uppgifter. Hon kom inte desto mindre att bli betydande för kvinnorörelsen i Sverige.

Gå till arkivet

Send this to a friend