Pojkar diskrimineras när lärare sätter betyg

Det finns en obalans mellan hur lärare bedömer flickor och pojkar, jämfört med deras faktiska kunskapsnivå. Det visar statistik över resultaten på högskoleproven.

I dagarna var det dags för närmare 70 000 tjejer och killar, oftast unga, att ta de nervösa stegen in i skrivsalen. Högskoleprovet varar fem timmar, vilket många upplever som stark tidspress. Under denna tid ska totalt åtta olika prov göras. Dessa består av ord- och läsförståelse i både svenska och engelska, samt matematik.

Resultatet efter rättning kan bli 0,0 som lägst och 2,0 som högst. För studievilliga som saknar toppbetyg, är högskoleprovet ofta en räddning in på de populära utbildningarna. De flesta program tillsätter två tredjedelar av sina platser utifrån betyg, och en tredjedel utifrån provresultatet.

Tjejer bäst betyg – killar bäst på proven

Ända sedan Sverige införde högskoleprovet 1977 har det funnits tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor presterar. 2009 gjorde Göteborgsposten en jämförelse. Några exakta siffror redovisades inte, däremot bekräftas återigen att män generellt presterade bättre. Framförallt var andelen killar betydligt högre bland de blivande studenter som skrev 1,5 eller mer. Bland de riktiga toppresultaten (1,9 och 2,0) var det mer än dubbelt så många killar.

Resultaten är i sig intressanta. De blir dock än mer märkliga mot bakgrund av att de går stick i stäv mot de betygsskillnader som finns mellan pojkar och flickor i grundskolan. Enligt statistik från Skolverket 2012 har tjejer markant högre betyg. Särskilt i ämnen som engelska, matematik och svenska, alltså just de kunskapsnivåer som man mäter i högskoleprovet.

”Genusforskare” Roger Klinth, som intervjuats i Sveriges radio och flera andra medier, menar att betygsskillnaden beror på att pojkar har sämre förståelse och kommunikationsförmåga. Men slutsatsen motsägs alltså av männens högre resultat i den kunskapsmätning som sker genom ett högskoleprov.

Individuell bedömning gynnar flickor

Jämförelsen mellan statistik på högskoleprovet och betygen i grundskolan, visar en strukturell obalans där flickor gynnas i de personliga bedömningar som lärare gör. Detta bekräftas också av statistik som publicerats i Lärarnas tidning 2011.

Flickor fick oftare MVG än pojkar, i förhållande till hur ofta de skrev MVG på de centrala proven. I ämnet fysik skrev pojkar bättre på de nationella proven. Ändå fick flickor bättre betyg i ämnet när lärarna bedömde.
Förenklat så har alltså killar bättre resultat på högskoleprov och nationella tester, som rättas enhetligt och anonymt, medan tjejer har överläge när betygen avgörs av lärarnas personliga tyckande.

Kvinnor fyller universiteten

Att lärare tycks bedöma pojkar och flickor med olika måttstockar, har gett tjejer en fördel i konkurrensen till högskolan. Ungefär två tredjedelar av de studerande på universiteten är kvinnor, en tredjedel är män. Siffror som alltså är ganska snarlika intagningskvoten på de flesta program. (Där två tredjedelar av platserna tillsätts utefter betyg och en tredjedel utefter resultat på prov).

På sikt innebär detta att synsätt som är överrepresenterade bland kvinnor, också blir överrepresenterade i den akademiska världen, och sedermera också inom myndigheter, forskning, media och liknande.
Unga kvinnor röstar exempelvis närmare fyra gånger så ofta på Miljöpartiet.

En strukturell obalans i betygssättningen blir alltså inte bara en diskriminering av unga pojkar, utan i förlängningen också en snedfördelning av politisk representation hos dem som har makt i samhället. Bloggaren Oskorei har bitvis beskrivit detta som framväxt av ett ”matriarkat”, det vill säga en kvinnlig maktstruktur.

Högskoleprovet ändras – ”diskriminerade kvinnor”

Att kvinnor visat så mycket sämre kunskapsnivå jämfört med deras betyg, har fått genusforskare att reagera. Dock inte över att lärare ger tjejer bättre omdömen, trots att de skriver sämre på proven, utan över hur själva testen är utformade.

Om flickornas högre betyg hade den enkla förklaringen att flickor har bättre förmåga, så är förklaringen till killarnas bättre testresultat den motsatta. Att det måste vara fel på proven.

Proven är visserligen identiska för alla och rättas anonymt, men man menar ändå att den enda rimliga förklaringen måste vara någon form av sexism.

Högskoleverket försökte därför ändra proven inför 2011 för att åstadkomma bättre poäng för kvinnor. Problemet var dock att testen rättas anonymt, dessutom av en dator. Det är därför, till skillnad från när lärare bedömer sina elever, svårt att påverka med bara god vilja och ”riktlinjer”.

Eftersom det var svårt att på ett objektivt sätt uppnå ”könsbalans” i provresultaten, föreslog man att helt enkelt låta kvinnor lägga till en viss poäng till sitt resultat. Slutligen valde man dock att titta på statistik från grundskolan. Eftersom tjejer har markant bättre omdömen än killar i matematik, valde högskoleverket att utöka provets matematikdel.

Resultatet blev dock inte det förväntade. Det visade sig att killar, som visserligen har sämre betyg i detta ämne, ändå presterar långt bättre än tjejer på proven. Att utöka matematikdelen gjorde alltså bara snedvridningen mellan resultaten för män och kvinnor ännu större.

Efter detta nedslående utfall, tittar man nu på andra möjligheter att underlätta för kvinnor att öka sin andel av universitetsplatserna ytterligare.

Christina Cliffordson, professor i pedagogik, föreslog i Göteborgsposten att helt enkelt skrota högskoleproven, som hon menar är ”killarnas räddning” för att kunna läsa på universiteten.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

🟠 Stf. Flygvapenchefen: Nu tar vi nästa steg i vårt samarbete med USA. Historia skrevs i juni då två amerikanska B-1B Lancer strategiska bombflygplan, med kapacitet att bära kärnvapen, för första gången någonsin landade i Sverige. Det skedde inom ramen för den andra flygövningen som genomfördes i norra Sverige bara den senaste månaden. Nya Tider avslöjar flera okända aspekter om B-1B Lancer, inte minst hur det egentligen ligger till med dess kärnvapenkapacitet, samt gör en analys om varför USA och NATO är så intresserade av Sverige och ett flygfält i Norrbotten.

Natoanslutningen har gått på tvärs emot demokratin och folkets självbestämmande

Natoanslutningen har gått på tvärs emot demokratin och folkets självbestämmande

🟠 DEBATT. All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Så lyder definitionen av demokrati enligt den tyngsta av Sveriges grundlagar, Regeringsformen. Om det förhåller sig på detta sätt, ja då är allt frid och fröjd. Vald regeringen har därefter till uppgift att omsätta folkets vilja till politiskt ställningstagande och praktisk handling för att folkstyret, demokratin, ska anses fylla sin grundläggande funktion. Utgick makten från folkets val av politik efter valet 2018 eller fick folk­styret stryka på foten till förmån för etablissemangets lösning som ingen röstat för? Den frågan ställer sig veckans debattör, Curt Linderholm.

Du döda nya värld

Du döda nya värld

🟠 DOKUMENTÄR. I en spektakulära dokumentären Died Suddenly kommer flera yrkesmänniskor till tals som hanterat det som framstår som dödliga biverkningar av vaccinen mot covid-19. Filmen, som nu utsätts för omfattande censur av it-jättarna, aktualiserar frågan om vad en dokumentär egentligen är.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Att bryta ensamheten

🟠 RECENSION I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem. Allt fler upplever att de lever i ensamhet. Vi är alltmer isolerade, inte bara från varandra, utan också från våra politiker och samhället i stort. Den brittiska professorn Noreena Hertz tittar på vad som gör oss ensamma och vad ensamhet egentligen är. Hon kommer också med många goda råd om hur vi kan undvika ensamhet och även tänka på människor i vår omgivning.

Vi måste prata om sex

🟠 RECENSION Det är svårt i vår genomliberaliserade tid att diskutera sex och kärlek, eftersom den liberala analysmetoden inte fungerar. En liberal börjar ju med frågan ”Vad vill jag?” Redan där blir det svårt, eftersom naturen i sin stora visdom har gjort kärleken blind, och i bästa fall egolös. Vilja är ju inte heller, som den brittiska författaren Louise Perry tar upp flera gånger i denna bok, något enkelt eller alltid positivt, som liberalerna vill tro. Perry går sedan vidare med att såga det mesta som ”den sexuella revolutionen” har medfört.

Svartvita skärvor av det sanna Sverige

🟠 KULTUR En regnig eftermiddag i mina tonår blev TV:ns fjärrkontroll till slut räddningen från tristess. Vanligtvis hade jag nog slagit på ett färgsprakande MTV, men inte just den gången. I stället var det filmen ”Driver dagg faller regn”, en film som handlade om en svunnen tid redan då, men som också bar på en viktig varning till framtida generationer.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Karlarnas propagandist

🟠 HISTORIA Hedvig Eleonora är idag känd som Karlarnas maka, mor och farmor. Hon var nämligen gift med Karl X Gustaf, mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Att hon lät bygga Drottningholms slott som en pfalzisk maktmanifestation visar att hon även kan kallas Karlarnas propagandist. Med hjälp av arkitektur, guld, siden och konst markerade hon mot den svenska adeln.

John Ericsson – en mångsidig uppfinnare

🟠 HISTORIA Svenskarna måste vara ett väldigt nyfiket släkte. Många uppfinnare och upptäckare har passerat revy genom vår historia. I den här artikeln tänkte jag att vi skulle lära känna John Ericsson. För att få ett perspektiv över våra uppfinnande svenskar lånade jag boken ”Svenska Uppfinnare” 2003 av Petter Karlsson och Johan Erséus, bokförlaget Max Ström. Här presenteras en rad uppfinnare som jag aldrig hade hört talas om. Även ”Stora Focus” uppslagsverk, 1988 samt ”Lilla Uppslagsboken”, 1959 har varit till hjälp med denna artikel.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.