Skip to Content

Pojkar diskrimineras när lärare sätter betyg

Det finns en obalans mellan hur lärare bedömer flickor och pojkar, jämfört med deras faktiska kunskapsnivå. Det visar statistik över resultaten på högskoleproven.

Publicerad: 14 april, 2013, 21:45

  • Svenska

Läs även

I dagarna var det dags för närmare 70 000 tjejer och killar, oftast unga, att ta de nervösa stegen in i skrivsalen. Högskoleprovet varar fem timmar, vilket många upplever som stark tidspress. Under denna tid ska totalt åtta olika prov göras. Dessa består av ord- och läsförståelse i både svenska och engelska, samt matematik.

Resultatet efter rättning kan bli 0,0 som lägst och 2,0 som högst. För studievilliga som saknar toppbetyg, är högskoleprovet ofta en räddning in på de populära utbildningarna. De flesta program tillsätter två tredjedelar av sina platser utifrån betyg, och en tredjedel utifrån provresultatet.

Tjejer bäst betyg – killar bäst på proven

Ända sedan Sverige införde högskoleprovet 1977 har det funnits tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor presterar. 2009 gjorde Göteborgsposten en jämförelse. Några exakta siffror redovisades inte, däremot bekräftas återigen att män generellt presterade bättre. Framförallt var andelen killar betydligt högre bland de blivande studenter som skrev 1,5 eller mer. Bland de riktiga toppresultaten (1,9 och 2,0) var det mer än dubbelt så många killar.

Resultaten är i sig intressanta. De blir dock än mer märkliga mot bakgrund av att de går stick i stäv mot de betygsskillnader som finns mellan pojkar och flickor i grundskolan. Enligt statistik från Skolverket 2012 har tjejer markant högre betyg. Särskilt i ämnen som engelska, matematik och svenska, alltså just de kunskapsnivåer som man mäter i högskoleprovet.

”Genusforskare” Roger Klinth, som intervjuats i Sveriges radio och flera andra medier, menar att betygsskillnaden beror på att pojkar har sämre förståelse och kommunikationsförmåga. Men slutsatsen motsägs alltså av männens högre resultat i den kunskapsmätning som sker genom ett högskoleprov.

Individuell bedömning gynnar flickor

Jämförelsen mellan statistik på högskoleprovet och betygen i grundskolan, visar en strukturell obalans där flickor gynnas i de personliga bedömningar som lärare gör. Detta bekräftas också av statistik som publicerats i Lärarnas tidning 2011.

Flickor fick oftare MVG än pojkar, i förhållande till hur ofta de skrev MVG på de centrala proven. I ämnet fysik skrev pojkar bättre på de nationella proven. Ändå fick flickor bättre betyg i ämnet när lärarna bedömde.
Förenklat så har alltså killar bättre resultat på högskoleprov och nationella tester, som rättas enhetligt och anonymt, medan tjejer har överläge när betygen avgörs av lärarnas personliga tyckande.

Kvinnor fyller universiteten

Att lärare tycks bedöma pojkar och flickor med olika måttstockar, har gett tjejer en fördel i konkurrensen till högskolan. Ungefär två tredjedelar av de studerande på universiteten är kvinnor, en tredjedel är män. Siffror som alltså är ganska snarlika intagningskvoten på de flesta program. (Där två tredjedelar av platserna tillsätts utefter betyg och en tredjedel utefter resultat på prov).

På sikt innebär detta att synsätt som är överrepresenterade bland kvinnor, också blir överrepresenterade i den akademiska världen, och sedermera också inom myndigheter, forskning, media och liknande.
Unga kvinnor röstar exempelvis närmare fyra gånger så ofta på Miljöpartiet.

En strukturell obalans i betygssättningen blir alltså inte bara en diskriminering av unga pojkar, utan i förlängningen också en snedfördelning av politisk representation hos dem som har makt i samhället. Bloggaren Oskorei har bitvis beskrivit detta som framväxt av ett ”matriarkat”, det vill säga en kvinnlig maktstruktur.

Högskoleprovet ändras – ”diskriminerade kvinnor”

Att kvinnor visat så mycket sämre kunskapsnivå jämfört med deras betyg, har fått genusforskare att reagera. Dock inte över att lärare ger tjejer bättre omdömen, trots att de skriver sämre på proven, utan över hur själva testen är utformade.

Om flickornas högre betyg hade den enkla förklaringen att flickor har bättre förmåga, så är förklaringen till killarnas bättre testresultat den motsatta. Att det måste vara fel på proven.

Proven är visserligen identiska för alla och rättas anonymt, men man menar ändå att den enda rimliga förklaringen måste vara någon form av sexism.

Högskoleverket försökte därför ändra proven inför 2011 för att åstadkomma bättre poäng för kvinnor. Problemet var dock att testen rättas anonymt, dessutom av en dator. Det är därför, till skillnad från när lärare bedömer sina elever, svårt att påverka med bara god vilja och ”riktlinjer”.

Eftersom det var svårt att på ett objektivt sätt uppnå ”könsbalans” i provresultaten, föreslog man att helt enkelt låta kvinnor lägga till en viss poäng till sitt resultat. Slutligen valde man dock att titta på statistik från grundskolan. Eftersom tjejer har markant bättre omdömen än killar i matematik, valde högskoleverket att utöka provets matematikdel.

Resultatet blev dock inte det förväntade. Det visade sig att killar, som visserligen har sämre betyg i detta ämne, ändå presterar långt bättre än tjejer på proven. Att utöka matematikdelen gjorde alltså bara snedvridningen mellan resultaten för män och kvinnor ännu större.

Efter detta nedslående utfall, tittar man nu på andra möjligheter att underlätta för kvinnor att öka sin andel av universitetsplatserna ytterligare.

Christina Cliffordson, professor i pedagogik, föreslog i Göteborgsposten att helt enkelt skrota högskoleproven, som hon menar är ”killarnas räddning” för att kunna läsa på universiteten.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Arkitekturen – nästa stora kulturstrid i Sverige?

REPORTAGEModernister och vänsterpolitiker menar att försök till demokratisk styrning över offentlig arkitektur är att jämföra med Nazityskland. Och de klassiska stilar som europeiska arkitekter har förfinat under tre tusen år för med sig otäcka värden. Men när allt fler förespråkare av de klassiska skolorna nu höjer sina röster så står modernisterna inte längre oemotsagda. Bland andra Sverigedemokraterna driver aktivt på med egna förslag på klassiska byggnader. ”Prisbilden är alltid högst där det inte är modernistiskt, många tycker att äldre arkitektur är väldigt vacker”, förklarar Peter Wallmark, gruppledare för SD i Stockholm.

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

ANALYSDiskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Biståndsmyndigheten Sida slipper Botkyrka-flytt

INRIKESDet blir ingen flytt av biståndsmyndigheten Sida från välbärgade Östermalm i Stockholms innerstad till mångkulturella Botkyrka söder om Stockholm. Det uppger bland annat Fastighetstidningen. Skälet sägs officiellt vara brist på ändamålsenliga lokaler, men Nya Tider kan även avslöja att en annan orsak sannolikt är viktigare, nämligen att en enkät från början av 2019 visade att myndigheten riskerade att förlora var fjärde anställd om flytten blev av.

Utan kulturarbetare är högern chanslös

OPINION: KARL MIKAEL LARSONSvenska staten strör hundratals miljoner över kulturbranschen. Flera gånger varje år. Bara för att rätt kultur ska produceras, publiceras och iscensättas. Ingen bransch är lika politiserad. Veckans debattör Karl Mikael Larson (fd Fredrik) synar kulturbranschen.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Gå till arkivet

Send this to a friend