Ryssland röstar för traditionalism

Det ryska folket sade ja till de föreslagna tilläggen till landets konstitution med övertygande majoritet, 77,9 procent av rösterna. Valdeltagandet blev också högt, 68,0 procent. Det betyder att Ryssland slår fast de europeiska traditionella värdena, skyddar samhället från utländsk påverkan, samt att Vladimir Putin teoretiskt kan sitta kvar som president i många år till.

För att minska trängseln har vallokalerna hållit öppet redan från den 25 juni. Det har också varit möjligt att rösta utanför vallokalerna för att ytterligare minska risken för smitta, och internetröstning provades i Moskva och Nizjnij Novgorod.

Det är en lång rad lagändringar som röstats igenom i ett paket. Nationen beskrivs som ”enad genom tusen års historia, bekräftandes den historiskt utvecklade nationella gemenskapen med minnet av förfäder som gav oss ideal, Gudstro och kontinuitet i utvecklingen av den ryska staten”. Äktenskapet definieras som en enhet mellan man och kvinna – en skrivelse som anses ha ett stort symbolvärde. Samtidigt införs en plikt för vuxna barn att sörja för sina föräldrar.

De nya skrivningarna bär stora likheter med bland andra Ungerns konstitution från 2011, som fördömdes av flera europeiska regeringar för att vara alldeles för patriotisk.

Den nya konstitutionen stärker även den nationella demokratin. Till exempel får det folkvalda nationella parlamentet, Statsduman, ökad makt. Och i tider då globalistiska organisationer gör allt för att upprätta och stärka den ”internationella lagstiftningen”, vill man i konstitutionen slå fast att rysk lag alltid står över internationella diton. Andra förändringar garanterar en högre lägstanivå i levnadsstandard. En minimilön som går att leva drägligt på lagfästs och pensioner ska per automatik räknas upp över tid.

Konstitutionellt skydd mot utländsk påverkan

Utländska medborgare och ryssar som är skrivna i andra länder eller har dubbla medborgarskap kan inte längre väljas till president, ministrar, domare eller regionledare. Många andra länder har redan liknande lagar, till exempel måste Förenta staternas president vara född i USA. Vidare förbjuds kandidater till dessa poster äga utländska bankkonton.

Förändringen tolkas av många som ett konstitutionellt skydd mot att oligarker som verkar i utlandet och med stöd utifrån – ”utländsk valpåverkan” som det kal­las i västländer – mobiliserar för att ta makten över Ryssland. Ett konkret exempel är oligarken Mikhail Khodorkovskij som hade stort inflytande över statsapparaten under slutet av kommunisttiden och som under 1990-talets övergång till marknadsekonomi och kapitalism lyckades plundra staten på företag och natur­resurser och snabbt bli Rysslands rikaste man. Tillsammans med USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger och bankiren Lord Jacob Rothschild, och med öppet stöd av bland annat det amerikanska representanthuset samt miljardären George Soros, driver Khodorkovskij den politiska aktivistorganisationen ”Open Russia”, vars målsättning är att ta makten över det ryska samhället och förändra detta i en vänsterliberal riktning.

Khodorkovskij har setts som en av de allra främsta potentiella utmanarna till Rysslands president Vladimir Putin, men nu när det ryska folket röstat igenom den nya konstitutionen så kommer alltså inte Khodorkovskij att kunna väljas till president i framtiden eftersom han numera är bosatt i Tyskland.

Samtidigt som ryssarna röstar om den nya konstitutionen så driver den ryska staten ett rättsfall mot en ägargrupp omkring Khodorkovskij som har tillgångar motsvarande en halv biljon svenska kronor (!) placerade i USA. Ryssland menar att de enorma resurserna ska återgäldas den ryska staten, men team Khodorkovskij driver en aktiv lobbyism för att förmå det amerikanska rättsväsendet att låta dem behålla medlen.