Skip to Content

Tschandala (sanskrit ”chandala”) är ordet för de oberörbara i Indien, en av de lägsta kaster som bland annat hanterar lik. I överförd bemärkelse betecknar det undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar. Foto: Nya Tider
UTRIKES

Strindbergklassiker i nyutgåva Tschandala – en politiskt inkorrekt roman

År 1889 utgav August Strindberg romanen Tschandala. Det är en välberättad, spännande roman om en kamp mellan två människotyper, den lågsinnade och den högsinnade. Den typen av studie av människokaraktärer som Strindberg här fördjupar sig i faller inte i god jord hos det politiska etablissemanget, inte minst för att boken lika gärna hade kunnat handla om dagens Sverige. Den har förmodligen aldrig getts ut i självständig form sedan den 1904 kom att ingå i novellsamlingen Svenska öden och äventyr. Den hade troligen varit bortglömd i dag om det inte vore för Nordiska förlaget som för några år sedan gav ut Tschandala separat som pocket. Nya Tiders recensent Lennart Svensson, själv romanförfattare, gör här en närläsning av boken. Köp boken här.

Publicerad: 27 oktober, 2016, 17:17

  • Svenska

Läs även

August Strindberg (1849-1912) är en högt uppburen svensk författare. Hans böcker har getts ut i stora upplagor in i modern tid och hans dramatiska verk spelas över hela världen. Men det finns en bok i hans produktion som kultureliten ofta förbigår med tystnad. Det är Tschandala.

Tschandala är, som det antyds på baksidan av Nordiska förlagets nyutgåva, knappast ett politiskt korrekt verk i flera avseenden. Detta är en bok som etablissemanget vill tysta ned, men det ska inte lyckas dem.
Handlingen är förlagd till slutet av 1600-talet, då Skåne införlivats för gott med Sverige. Det danska återerövringsförsöket 1710 ledde för sin del ingen vart.

I romanen finner vi universitetsläraren i Lund, magister Andreas Törner, en sommar då han känner för att åka på semester till sin barndoms Småland. Men se det går inte. Myndigheterna vill att han ska vara kvar i Skåne för att hålla koll på stämningen och se hur de forna danskarna inrättar sig under det svenska styret. Törner ser sig därför tvungen att hyra in sig, sin fru och sina två barn på ett förfallet slott, Bögely. Väl där kommer han i fejd med förvaltaren Jensen, en före detta kusk som kommit sig upp genom samvaro med baronessan Ivanoff som äger egendomen. Men hon är ingen äkta baronessa och Jensen beter sig underligt, omväxlande undergivet och arrogant. Gården förfaller och inget sköts som det ska. Det hela utvecklas till ett nervkrig och en kamp på liv och död.

Denna roman kan ses ur flera synvinklar. Romantiteln syftar på Indiens kastlösa, de stackare som inte ens fick arbeta utan som måste tigga. Via Nietzsche kom detta begrepp, ”tschandala” (sanskrit ”chandala”) att beteckna undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar, glömsk om attityder som ”att kunna höja sig ur eländet med viljestyrka”, ”att planera och staka ut en färdriktning i livet och tillvaron”. Nietzsche fick sin bild av Indiens kaster och dess kastlösa från dokumentet Manus lagar och Strindberg citerar ur samma källa, på slutet av sin bok.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Lennart Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Att föreviga midsommaren

KONST OCH HISTORIAKonstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.

”Babylon Berlin” visas i SVT med början 20 juni

Nu vågar Sveriges Television åter visa tyska TV-serier. Efter att ”Babylon Berlin” visats i hundratals länder sänds den äntligen i Sverige. Vid månadsskiftet meddelade SVT: Glada nyheter! Efter en lång tids väntan så kan vi nu meddela att Babylon Berlin äntligen har fått ett tablådatum, 20 juni har Babylon Berlin premiär i SVT. 02:00 på SVT Play och 21:00 i SVT1.

Klarström om SD:s tidiga historia: Växjökravallerna (del 2)

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang. I förra numret av Nya Tider publicerade vi ett utdrag ur kapitlet om kravallerna i Växjö 1994. Här följer fortsättningen på kapitlet.

Han kal­la­des ”den olycklige”, Lasse Lucidor och hans verk

KULTURDen svenske poeten och vissångaren Lasse Lucidor, eller Lars Johansson som han egentligen hette, levde ett intensivt liv och dödades vid 35 års ålder. Under sitt korta liv blev han dock känd för sina visor och poetiska verk som spreds som skillingtryck. Än i dag är hans verk kända och uppskattade.

Klarström om SD:s tidigare historia: Växjökravallerna – ”De siktar ju på mig!”

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang – därav namnet. Här presenterar Nya Tider ett utdrag ur boken, som kommer att följas av ytterligare ett i nästa nummer.

Slutet på en era

TV-SERIEFör en tid sedan sändes det sista avsnittet av den populära tv-serien Game of Thrones. Därmed nådde tjugohundratalets kanske mest betydelsefulla populärkulturella produktion sitt avslut. Anton Stigermark skriver i denna artikel några avslutande reflektioner om seriens allmänkulturella och politiska betydelse.

Silversmedjan i vildmarken

KULTURMitt ute i vildmarken på 1950-talet, i den samiska byn Kautokeino, finner ett ungt par från Danmark och Tyskland varandra. De förenas i kärleken till varandra och till den samiska kulturen. Deras intresse för smycken utmynnar i en silversmedja som i dag har blivit en internationell sevärdhet.

Prästen som kunde trolla, den omtalade prästen Spå-Herr-Ola

KULTUREn folklig föreställning som var utbredd i Ångermanland en gång i tiden var att präster skulle ha varit trollkunniga. En av dessa präster som det har berättats mycket om i århundraden är känd under namnet Spå-Herr-Ola. Han var verksam i Junsele, Resele och Liden i Ångermanland på 1500-talet, och sägner berättades om honom in på 1900-talet.

Gå till arkivet

Send this to a friend