Skip to Content

Tschandala (sanskrit ”chandala”) är ordet för de oberörbara i Indien, en av de lägsta kaster som bland annat hanterar lik. I överförd bemärkelse betecknar det undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar. Foto: Nya Tider
UTRIKES

Strindbergklassiker i nyutgåva Tschandala – en politiskt inkorrekt roman

År 1889 utgav August Strindberg romanen Tschandala. Det är en välberättad, spännande roman om en kamp mellan två människotyper, den lågsinnade och den högsinnade. Den typen av studie av människokaraktärer som Strindberg här fördjupar sig i faller inte i god jord hos det politiska etablissemanget, inte minst för att boken lika gärna hade kunnat handla om dagens Sverige. Den har förmodligen aldrig getts ut i självständig form sedan den 1904 kom att ingå i novellsamlingen Svenska öden och äventyr. Den hade troligen varit bortglömd i dag om det inte vore för Nordiska förlaget som för några år sedan gav ut Tschandala separat som pocket. Nya Tiders recensent Lennart Svensson, själv romanförfattare, gör här en närläsning av boken. Köp boken här.

Publicerad: 27 oktober, 2016, 17:17

  • Svenska

Läs även

August Strindberg (1849-1912) är en högt uppburen svensk författare. Hans böcker har getts ut i stora upplagor in i modern tid och hans dramatiska verk spelas över hela världen. Men det finns en bok i hans produktion som kultureliten ofta förbigår med tystnad. Det är Tschandala.

Tschandala är, som det antyds på baksidan av Nordiska förlagets nyutgåva, knappast ett politiskt korrekt verk i flera avseenden. Detta är en bok som etablissemanget vill tysta ned, men det ska inte lyckas dem.
Handlingen är förlagd till slutet av 1600-talet, då Skåne införlivats för gott med Sverige. Det danska återerövringsförsöket 1710 ledde för sin del ingen vart.

I romanen finner vi universitetsläraren i Lund, magister Andreas Törner, en sommar då han känner för att åka på semester till sin barndoms Småland. Men se det går inte. Myndigheterna vill att han ska vara kvar i Skåne för att hålla koll på stämningen och se hur de forna danskarna inrättar sig under det svenska styret. Törner ser sig därför tvungen att hyra in sig, sin fru och sina två barn på ett förfallet slott, Bögely. Väl där kommer han i fejd med förvaltaren Jensen, en före detta kusk som kommit sig upp genom samvaro med baronessan Ivanoff som äger egendomen. Men hon är ingen äkta baronessa och Jensen beter sig underligt, omväxlande undergivet och arrogant. Gården förfaller och inget sköts som det ska. Det hela utvecklas till ett nervkrig och en kamp på liv och död.

Denna roman kan ses ur flera synvinklar. Romantiteln syftar på Indiens kastlösa, de stackare som inte ens fick arbeta utan som måste tigga. Via Nietzsche kom detta begrepp, ”tschandala” (sanskrit ”chandala”) att beteckna undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar, glömsk om attityder som ”att kunna höja sig ur eländet med viljestyrka”, ”att planera och staka ut en färdriktning i livet och tillvaron”. Nietzsche fick sin bild av Indiens kaster och dess kastlösa från dokumentet Manus lagar och Strindberg citerar ur samma källa, på slutet av sin bok.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Lennart Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Blommor inom vår kultur

KULTURNu nalkas sommaren sitt slut och hösten står för dörren, men kvar har vi våra minnen av sköna soliga sommardagar, med ljuvligt fågelkvitter och vackra väldoftande blommor, vissa anspråkslösa och andra mer utmärkande och färgstarka. Blommor har i alla tider haft stor betydelse för människan. Ett liv utan blommor skulle vara svårt att föreställa sig. Att prata om kultur men inte nämna våra blommors inflytande över våra liv skulle inte vara rätt.

Berättelser om Sveriges förfall och absurditeter

BOKRECENSIONKaterina Janouch gjorde sig först ett namn som sexolog, men är sedan några år en välkänd systemkritiker. Det är som sådan hon i boken Flykten från folkhemmet, en tredje del i hennes serie om det samtida Sverige, gör nedslag i ett land som frenetiskt raserar sin egen välfärd och vill byta ut den befolkning som skapat ett en gång framgångsrikt land.

Kal­lakrigsnostalgi

KULTURDet kal­la kriget utkämpades cirka 1947-1991. Det var på många sätt en icke-händelse för Sveriges del. Vi var indragna i kal­la kriget men inga slag utkämpades, inga stupade. Det skedde på andra håll, där stormakterna stred via ombud. För oss var det en fråga om att vara beredd på krig, att ha en försvarsmakt redo för insats om det värsta hände – om fienden invaderade oss. Men detta hände aldrig. Trots det kan kal­la kriget vara värt att studera. Som i denna svenska bok.

Människans älskade trädgårdar

KULTURVi öppnar den grönmålade grinden och stiger in i en ljuvlig täppa. Bredvid ingången stoltserar en av de bästa skyddsväxter man kan tänka sig, Isopen, med klara blå blommor. Trädgården är en skyddad plats. En värld av dofter, färger, friskhet, där bin och humlor surrar. Färggranna fjärilar kretsar kring blommor av alla slag. En trädgård blir gärna ett smultronställe. En plats dit vi återvänder eftersom vi mår bra av att vara där. Vi får känna oss som en del av något större. En plats där himmel och jord möts. Följ med på en vandring genom trädgårdens historia. Vi börjar med att lyssna till samtalet mellan en kung och hans rådgivare.

Profilerna berättar: Därför behövs Alternativa bok- och mediemässan

ALTERNATIVA BOKMÄSSANDatumet för den Alternativa bok- och mediemässan i Stockholm har flyttats till den 26 september, då arrangörerna Education4future hoppas att förbudet mot folksamlingar ska vara upphävt. Då ska ett antal författare, opinionsbildare och aktörer inom alternativa medier samlas under temat ”Journalistik och yttrandefrihet” för att träffa varand­ra och möta besökare. Flera av de inbjudna talarna och paneldeltagarna menar att den traditionella Bokmässan i Göteborg har blivit en intolerant vänsterbastion, och välkomnar detta initiativ som en möjlighet att fortfarande tala fritt och träffa and­ra med samma engagemang. Nya Tider har talat med sex av deltagarna om hur de ser på mässan och den roll som den kan fylla.

Välkommen till Östersjöns pärla!

INRIKESVill man uppleva något utöver det vanliga kan man åka till Bornholm, menar Alf Ronnby som rekommenderar en resa till ön för dem som fortfarande har semester kvar. Ökulturer är speciella och Bornholm, som också kal­las bland annat Östersjöns pärla kan erbjuda det mesta av danskt ”ö-gemyt” med korsvirkeshus, danska krogar, vita stränder, branta klippor och fiskehamnar.

En samtida hjältesaga

KULTURBOKRECENSION: I en tid av mediokra, internetfixerade företag framstår Elon Musk och hans företag som mer fantasieggande. Ty han bygger elbilar och rymdraketer. Han är en för det tidiga 2000-talet ganska unik man, en visionär som därtill kan skapa bärkraftiga företag av sina visioner. Lennart Svensson har läst en biografi om Musk.

Kronprinsessan Margareta – Stockholm slotts solstråle

KULTURHon blev aldrig drottning av Sverige, men under sin tid som kronprinsessa gjorde Margareta av Connaught ett djupt intryck på svenska folket. Hon grundade en hockeyklubb för damer, var initiativtagaren bakom en stödförening för synskadade och engagerade sig i hjälporganisationer under första världskriget. När hon dog 1920, endast 38 år gammal, sörjde hela landet.

Gå till arkivet

Send this to a friend