Skip to Content

Tschandala (sanskrit ”chandala”) är ordet för de oberörbara i Indien, en av de lägsta kaster som bland annat hanterar lik. I överförd bemärkelse betecknar det undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar. Foto: Nya Tider
UTRIKES

Strindbergklassiker i nyutgåva Tschandala – en politiskt inkorrekt roman

År 1889 utgav August Strindberg romanen Tschandala. Det är en välberättad, spännande roman om en kamp mellan två människotyper, den lågsinnade och den högsinnade. Den typen av studie av människokaraktärer som Strindberg här fördjupar sig i faller inte i god jord hos det politiska etablissemanget, inte minst för att boken lika gärna hade kunnat handla om dagens Sverige. Den har förmodligen aldrig getts ut i självständig form sedan den 1904 kom att ingå i novellsamlingen Svenska öden och äventyr. Den hade troligen varit bortglömd i dag om det inte vore för Nordiska förlaget som för några år sedan gav ut Tschandala separat som pocket. Nya Tiders recensent Lennart Svensson, själv romanförfattare, gör här en närläsning av boken. Köp boken här.

Publicerad: 27 oktober, 2016, 17:17

  • Svenska

Läs även

August Strindberg (1849-1912) är en högt uppburen svensk författare. Hans böcker har getts ut i stora upplagor in i modern tid och hans dramatiska verk spelas över hela världen. Men det finns en bok i hans produktion som kultureliten ofta förbigår med tystnad. Det är Tschandala.

Tschandala är, som det antyds på baksidan av Nordiska förlagets nyutgåva, knappast ett politiskt korrekt verk i flera avseenden. Detta är en bok som etablissemanget vill tysta ned, men det ska inte lyckas dem.
Handlingen är förlagd till slutet av 1600-talet, då Skåne införlivats för gott med Sverige. Det danska återerövringsförsöket 1710 ledde för sin del ingen vart.

I romanen finner vi universitetsläraren i Lund, magister Andreas Törner, en sommar då han känner för att åka på semester till sin barndoms Småland. Men se det går inte. Myndigheterna vill att han ska vara kvar i Skåne för att hålla koll på stämningen och se hur de forna danskarna inrättar sig under det svenska styret. Törner ser sig därför tvungen att hyra in sig, sin fru och sina två barn på ett förfallet slott, Bögely. Väl där kommer han i fejd med förvaltaren Jensen, en före detta kusk som kommit sig upp genom samvaro med baronessan Ivanoff som äger egendomen. Men hon är ingen äkta baronessa och Jensen beter sig underligt, omväxlande undergivet och arrogant. Gården förfaller och inget sköts som det ska. Det hela utvecklas till ett nervkrig och en kamp på liv och död.

Denna roman kan ses ur flera synvinklar. Romantiteln syftar på Indiens kastlösa, de stackare som inte ens fick arbeta utan som måste tigga. Via Nietzsche kom detta begrepp, ”tschandala” (sanskrit ”chandala”) att beteckna undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar, glömsk om attityder som ”att kunna höja sig ur eländet med viljestyrka”, ”att planera och staka ut en färdriktning i livet och tillvaron”. Nietzsche fick sin bild av Indiens kaster och dess kastlösa från dokumentet Manus lagar och Strindberg citerar ur samma källa, på slutet av sin bok.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Lennart Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Karolinernas gudsfruktan: Korset och värjan

KULTURI karolinernas Sverige betraktades svenskarna som Guds utvalda folk, vilket förkunnades från predikstolar och i fältgudstjänster. Monarken sågs som Salomo i det nordiska Israel, målet var ett folk och en kyrka som endräktigt underordnade sig Guds ord.

Ny islamkritisk bok rör upp känslor i Tyskland

RECENSIONI en 500 sidor lång bok varnar den tyske socialdemokratiske ekonomen och författaren Thilo Sarrazin för konsekvenserna av den massinvandring som Europa har utsatts för. Muslimsk kultur och muslimernas höga födelsetal är ett hot mot såväl det öppna samhället som demokratin och välfärden, hävdar Sarrazin. Nu vill de tyska socialdemokraterna utesluta författaren.

Jenny Nyström – inte bara tomtar

Så här års syns han överallt. På julkort, i skyltfönster och på julmustflaskorna i den lokala ICA-butiken: Jenny Nyströms tomte. På Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm kan man just nu besöka en utställning om en av våra mest älskade illustratörer. Men Jenny Nyström målade inte bara tomtar. I hennes produktion återfinns också fantastiska oljemålningar och pasteller som konstnärinnan skapade under sin tid i Paris och på konstakademin i Stockholm.

Livsregler som skydd mot kaos

RECENSION

Terrorns rike – en våldsam sekt från öknen

UTRIKESÅr 2017 gav Carl Schiötz Wibye ut boken Terrorens rike (på norska), och 2018 kom också pocketupplagan. Författaren Carl Schiötz Wibye var Norges ambassadör i Saudiarabien 2009-2014 och dessförinnan var han ambassadör fem år i Makedonien. Han har även arbetat i Egypten och Iran, vilket sammantaget ger honom god kännedom om hans ämne. Han beskriver med inlevelse och stor kunnighet ”Hvordan en voldelig sekt fra den arabiske örken radikaliserte islam” (Hur en våldsam sekt från den arabiska öknen radikaliserade islam), som också är underrubrik för boken.

Demokratins historia i låtsashistorikers ögon

BOKRECENSIONHistorieskribenten Henrik Arnstad är återigen aktuell, denna gång med en bok om de inkluderande rörelsernas historia. Boken har namnet Hatade demokrati (2018), vilket man onekligen kan betrakta som en fortsättning på den sedan tidigare utgivna Älskade fascism (2013). Tesen är att demokratin genom sina krav på inkludering gör sig själv kontroversiell, rentav hatad, av grupper som av olika anledningar vill upprätthålla en gränsdragning gällande vilka som ska tillåtas att delta och inte. Arnstad ställer således upp en modell för vad han kallar ”demokratisk ideologi” där hjärtlandet är inkludering, och inte folkstyre eller majoritetsbeslut – om någon nu trodde det.

Att möta döden och hantera livet

Det sjunde inseglet. Jungfrukällan. Fanny och Alexander. De flesta svenskar har antingen sett eller hört talas om någon av dessa filmer. Dessa välspelade och välregisserade filmer har fascinerat svenska folket sedan sina respektive premiärer och har även haft stora framgångar utomlands. I år är det hundra år sedan regissören till dessa filmer, Ingmar Bergman, föddes. Med återkommande teman som livet, döden och Gud fängslade han filmtittare i flera år.

Målade kyrktak med rik historia dokumenterade

UTRIKESMånga innertak i kyrkor i Göteborgs stift är prydda med stora oljemålningar från slutet av 1600-talet och 1700-talet. De kal­las ”himlingar” eftersom de inte sällan gestaltar kristna föreställningar om himlen. I tre år har Göteborgs stift tillsammans med Västarvet kartlagt målningarna, och resultatet har nu presenterats i form av en bok.

Gå till arkivet