Skip to Content

Tschandala (sanskrit ”chandala”) är ordet för de oberörbara i Indien, en av de lägsta kaster som bland annat hanterar lik. I överförd bemärkelse betecknar det undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar. Foto: Nya Tider
UTRIKES

Strindbergklassiker i nyutgåva Tschandala – en politiskt inkorrekt roman

År 1889 utgav August Strindberg romanen Tschandala. Det är en välberättad, spännande roman om en kamp mellan två människotyper, den lågsinnade och den högsinnade. Den typen av studie av människokaraktärer som Strindberg här fördjupar sig i faller inte i god jord hos det politiska etablissemanget, inte minst för att boken lika gärna hade kunnat handla om dagens Sverige. Den har förmodligen aldrig getts ut i självständig form sedan den 1904 kom att ingå i novellsamlingen Svenska öden och äventyr. Den hade troligen varit bortglömd i dag om det inte vore för Nordiska förlaget som för några år sedan gav ut Tschandala separat som pocket. Nya Tiders recensent Lennart Svensson, själv romanförfattare, gör här en närläsning av boken. Köp boken här.

Publicerad: 27 oktober, 2016, 17:17

  • Svenska

Läs även

August Strindberg (1849-1912) är en högt uppburen svensk författare. Hans böcker har getts ut i stora upplagor in i modern tid och hans dramatiska verk spelas över hela världen. Men det finns en bok i hans produktion som kultureliten ofta förbigår med tystnad. Det är Tschandala.

Tschandala är, som det antyds på baksidan av Nordiska förlagets nyutgåva, knappast ett politiskt korrekt verk i flera avseenden. Detta är en bok som etablissemanget vill tysta ned, men det ska inte lyckas dem.
Handlingen är förlagd till slutet av 1600-talet, då Skåne införlivats för gott med Sverige. Det danska återerövringsförsöket 1710 ledde för sin del ingen vart.

I romanen finner vi universitetsläraren i Lund, magister Andreas Törner, en sommar då han känner för att åka på semester till sin barndoms Småland. Men se det går inte. Myndigheterna vill att han ska vara kvar i Skåne för att hålla koll på stämningen och se hur de forna danskarna inrättar sig under det svenska styret. Törner ser sig därför tvungen att hyra in sig, sin fru och sina två barn på ett förfallet slott, Bögely. Väl där kommer han i fejd med förvaltaren Jensen, en före detta kusk som kommit sig upp genom samvaro med baronessan Ivanoff som äger egendomen. Men hon är ingen äkta baronessa och Jensen beter sig underligt, omväxlande undergivet och arrogant. Gården förfaller och inget sköts som det ska. Det hela utvecklas till ett nervkrig och en kamp på liv och död.

Denna roman kan ses ur flera synvinklar. Romantiteln syftar på Indiens kastlösa, de stackare som inte ens fick arbeta utan som måste tigga. Via Nietzsche kom detta begrepp, ”tschandala” (sanskrit ”chandala”) att beteckna undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar, glömsk om attityder som ”att kunna höja sig ur eländet med viljestyrka”, ”att planera och staka ut en färdriktning i livet och tillvaron”. Nietzsche fick sin bild av Indiens kaster och dess kastlösa från dokumentet Manus lagar och Strindberg citerar ur samma källa, på slutet av sin bok.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Lennart Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Makt och frimureri på Karl XIII:s Rosersberg

HISTORIABeläget på den uppländska landsbygden, omgivet av en grönskande natur, ligger Rosersbergs slott – ett praktfullt, furstligt residens med vita byggnader och en om sommaren grönskande park. Slottet ägdes fram till 1818 av hertig Carl, sedermera konung Karl XIII, och dennes flitigt dagboksskrivande maka Hedvig Elisabeth Charlotta. Till det yttre ser slottet ut som vilket kungligt slott som helst, men inom dess väggar döljer sig många hemligheter och ockulta mysterier som lätt går det blotta ögat förbi.

Runstenen i Kensington – en kontroversiell gåta

Den 8 november 1898 fann amerikasvensken Olof Öhman från Forsa i Hälsingland och hans tioåriga son Edvard en artefakt som trädrötter slingrat sig runt på landsbygden i Minnesota. Det bonden hade funnit visade sig otroligt nog vara en runsten i skandinavisk stil, daterad till år 1362. Detta sensationella fynd bär på en dold hemlighet som berör alla som kommer i dess väg.

Akilles blir svart i ännu ett angrepp på Europas historia

FILMBBC och Netflix samverkar i ett försök att skapa en episk historisk serie som skall visa kriget om Troja ur trojanernas synvinkel. Men kritiken är redan stor innan premiäravsnittet visats på grund av vad många ser som ett politiskt korrekt angrepp på Europas historia. Flera av huvudrollerna, däribland den ikoniska historiska karaktären Akilles, spelas nämligen av svarta skådespelare.

Satte Sverige på kartan: Solskensolympiaden 1912

Det är över 100 år sedan de femte Olympiska spelen satte Sverige på världskartan och fick stor betydelse för både framtida OS och den svenska idrottens utveckling.

Epifania

TRADITIONEREpifania (grekiska: uppenbarelse) är detsamma som Trettondagen, den 6 januari. Trettondagshelgen är kristendomens äldsta fest, äldre än julfirandet den 25 december.

Den arabiska slavhandeln: Ett grymt men ”bortglömt” kapitel i historien

Att ”den vite mannen” tog slavar har vi fått lära oss sedan barnsben. Vad man däremot sällan får lära sig är att arabiska slavhandlare tog slavar under omänskliga former. Arabernas slavhandel sträcker sig över hundratals år, kostade miljontals människor livet och tömde hela länder.

Gene fornby och fornlämningar

Vid Backafjärdens strand, ett stenkast från en fornlämning, ligger Gene fornby som med långhus och smedja visar hur ingenjörskonsten och arkitekturen kunde se ut i Gene och övriga norra Europa på järnåldern. Utifrån fynd och arkeologiska undersökningar av fornlämningarna på Genesmon har den rekonstruerade järnåldersbyn byggts upp.

Runstenar, blotoffer och halmbockar: En titt på julfirandet förr i tiden

KULTURUnder hednatiden blotade vårt folk till gudarna flera gånger om året. Men vad innebar ett blot egentligen? Nu när julblotet nalkas tittar vi tillbaka på hur den forna seden utövades förr i tiden.

Gå till arkivet