Skip to Content

Tschandala (sanskrit ”chandala”) är ordet för de oberörbara i Indien, en av de lägsta kaster som bland annat hanterar lik. I överförd bemärkelse betecknar det undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar. Foto: Nya Tider
UTRIKES

Strindbergklassiker i nyutgåva Tschandala – en politiskt inkorrekt roman

År 1889 utgav August Strindberg romanen Tschandala. Det är en välberättad, spännande roman om en kamp mellan två människotyper, den lågsinnade och den högsinnade. Den typen av studie av människokaraktärer som Strindberg här fördjupar sig i faller inte i god jord hos det politiska etablissemanget, inte minst för att boken lika gärna hade kunnat handla om dagens Sverige. Den har förmodligen aldrig getts ut i självständig form sedan den 1904 kom att ingå i novellsamlingen Svenska öden och äventyr. Den hade troligen varit bortglömd i dag om det inte vore för Nordiska förlaget som för några år sedan gav ut Tschandala separat som pocket. Nya Tiders recensent Lennart Svensson, själv romanförfattare, gör här en närläsning av boken. Köp boken här.

Publicerad: 27 oktober, 2016, 17:17

  • Svenska

Läs även

August Strindberg (1849-1912) är en högt uppburen svensk författare. Hans böcker har getts ut i stora upplagor in i modern tid och hans dramatiska verk spelas över hela världen. Men det finns en bok i hans produktion som kultureliten ofta förbigår med tystnad. Det är Tschandala.

Tschandala är, som det antyds på baksidan av Nordiska förlagets nyutgåva, knappast ett politiskt korrekt verk i flera avseenden. Detta är en bok som etablissemanget vill tysta ned, men det ska inte lyckas dem.
Handlingen är förlagd till slutet av 1600-talet, då Skåne införlivats för gott med Sverige. Det danska återerövringsförsöket 1710 ledde för sin del ingen vart.

I romanen finner vi universitetsläraren i Lund, magister Andreas Törner, en sommar då han känner för att åka på semester till sin barndoms Småland. Men se det går inte. Myndigheterna vill att han ska vara kvar i Skåne för att hålla koll på stämningen och se hur de forna danskarna inrättar sig under det svenska styret. Törner ser sig därför tvungen att hyra in sig, sin fru och sina två barn på ett förfallet slott, Bögely. Väl där kommer han i fejd med förvaltaren Jensen, en före detta kusk som kommit sig upp genom samvaro med baronessan Ivanoff som äger egendomen. Men hon är ingen äkta baronessa och Jensen beter sig underligt, omväxlande undergivet och arrogant. Gården förfaller och inget sköts som det ska. Det hela utvecklas till ett nervkrig och en kamp på liv och död.

Denna roman kan ses ur flera synvinklar. Romantiteln syftar på Indiens kastlösa, de stackare som inte ens fick arbeta utan som måste tigga. Via Nietzsche kom detta begrepp, ”tschandala” (sanskrit ”chandala”) att beteckna undermänniskan, en människotyp som inte har något begrepp om livets högre värden, om idéer och visioner, utan som bara lever för köttets lust och sinnliga njutningar, glömsk om attityder som ”att kunna höja sig ur eländet med viljestyrka”, ”att planera och staka ut en färdriktning i livet och tillvaron”. Nietzsche fick sin bild av Indiens kaster och dess kastlösa från dokumentet Manus lagar och Strindberg citerar ur samma källa, på slutet av sin bok.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Lennart Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Påkostad romsk begravningstradition

KULTURRomerna firar sin ”nationaldag” den 8 april. Nya Tider passade på att besöka den lite ovanliga romska begravningsplatsen i Malmö, med dess påkostade mausoleer.

Jonna, en modern glesbygds- kämpe

KULTURJonna Jinton lämnade, eller snarare flydde, från Göteborg till det lilla samhället Grundtjärn med bara tio invånare. Hon var 21 år och dödstrött på storstan och plugget. Hon visste att det fanns ett alternativ, eftersom hon varje sommar varit med föräldrarna i sommarstugan i Grundtjärn.

Balett och allsång – Kulturellt nationaldagsfirande i Hagaparken

KULTURNationaldagsfirande i Hagaparken i Solna är en tradition som arrangeras av Solna stad, Kungliga Operan och Kungliga Hovstaterna. Till denna anrika plats beger sig tusentals besökare, varav en stor del utgörs av svenska barnfamiljer, för att delta i firandet. Detta traditionsenliga firande har i år stort fokus på kultur och svensk 1700-talshistoria, men även Solna uppmärksammas då det i år är den stadens 75-årsjubileum.

Sverige har fått tre nya hovsångare

KULTURKonung Carl XVI Gustaf har nyligen utnämnt tre nya hovsångare. De lyckliga utnämnda är sopranen Malin Byström, mezzosopranen Katarina Karnéus samt tenoren Daniel Johansson.

Här försvarades Göteborg förr

KULTURI Göteborg finns två likartade försvarsanläggningar, uppförda på 1600-talet. Den ena är Skansen Kronan, på Risåsberget, och Skansen Lejonet, på Gullberget. År 1935 blev de båda statliga byggnadsminnen. Skansen Kronan används i dag flitigt som café och festlokal till uthyrning.

”Den blomstertid nu kommer” – Om svenska skolavslutningar

SVENSK TRADITIONSkolavslutningen är en stor dag för skolbarnen. Man klär sig fin för dagen och beger sig med klasskamraterna till kyrkan, eller skolgården, för att sjunga sånger som ”Den blomstertid nu kommer”, ”Nu grönskar det” och ”Idas sommarvisa” under spänd förväntan då sommarlovet står för dörren. Skolavslutningar har länge firats i Sverige och är en folkkär tradition, men har inte desto mindre även varit föremål för debatt.

Grattis Birgit Nilsson 100 år!

OPERABonddottern Birgit Nilssons bana var redan utstakad. Som enda barn till ett lantbrukarpar var det hon som skulle ta över gården på skånska Bjärehalvön. Men den alltid sjungande och trallande Birgit Nilsson blev inte bonde, hon blev en av de största operastjärnorna genom tiderna.

Homonationalism – äkta eller kapad?

RECENSIONFinns det en särskild ”homonationalistisk” inriktning i samtiden? Redan titeln på en nyligen utkommen bok väcker nyfikenhet och undran. Boken blandar berättelser om hur hbtq-rörelsen utvecklats med intervjuer och personporträtt. Den uppmärksammar kopplingar mellan hbtq-rörelsen och olika nationalistiska strömningar i tiden.

Gå till arkivet