Skip to Content

KULTUR

Sverige har fått tre nya hovsångare

Digital utgåva

Konung Carl XVI Gustaf har nyligen utnämnt tre nya hovsångare. De lyckliga utnämnda är sopranen Malin Byström, mezzosopranen Katarina Karnéus samt tenoren Daniel Johansson.

Publicerad: 12 juni, 2018, 22:56

  • Svenska

Läs även

Instiftad av Gustav III

Att bli utnämnd till hovsångerska eller hovsångare är något som är mycket hedrande för en svensk sångare eller sångerska. Förr i tiden skulle hovsångaren sjunga närhelst kungen önskade. Hederstiteln svensk hovsångare/sångerska instiftades av Gustav III och utmärkelsen delas fortfarande ut av Sveriges konung. De först utnämnda hovsångarna var Elisabeth Olin och Carl Stenborg år 1773. Efter det har en rad svenska operastjärnor fått ta emot utmärkelsen och till de mest kända hör kanske Jenny Lind, Jussi Björling, Birgit Nilsson, Alice Babs, Ingvar Wixell, Siv Wennberg och Anne Sofie von Otter. Under 2000-talet har bland annat Helena Döse, Loa Falkman, Nina Stemme och Malena Ernman fått ta emot utmärkelsen. Nu har Sverige fått tre nya hovsångare, Malin Byström, Katarina Karnéus och Daniel Johansson.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Fucked by the machine”

RECENSIONI november meddelade en kinesisk forskare, professor He Jiankui från Shenzhen, att hans forskarlag lyckats genomföra en lyckad genmodifiering på ett tvillingpar. Mänskligheten har därmed tagit första steget mot genetiskt modifierade (”förbättrade”) människor. Nästan samtidigt publicerade den kanadensiske biologen Jean Filippe Gariépy sin bok The Revolutionary Phenotype – The amazing story of how life begins and how it ends. Boken redovisar en omvälvande biologisk teori med akut oroande implikationer just på området genetisk modifiering – en ”fenotypisk revolution”, som ”nästan helt säkert” kommer att leda till hela det biologiska DNA-baserade livets förslavande under en ny hårddiskbaserad livsform.

Ny bok om runor och skriftspråkets uppkomst

KULTURFör den högerorienterade är fransmannen Alain de Benoist en givande bekantskap. Han har kal­lats för den nya högerns ”grand old man” och meritlistan talar om ett metapolitiskt engagemang som sträcker sig över fyra decennier. Med titlar som Indo-Europeans: in Search of the Homeland (Indo-europeérna: sökandet efter hemlandet), View from the Right (Perspektiv från höger) och On the Brink of the Abyss (Vid avgrundens rand), är det lätt att hans verk Runes and the Origins of Writing (Runor och skriftspråkets uppkomst, Arktos, 2017) trillar ned i kundkorgen. Själv fick jag boken i lagom tid till fimbulvinterns årliga mansförkylning. I denna recension går undertecknad igenom verket med sedvanliga Carelliska utsvävningar inom temat ”autentisk hedendom”.

Karolinska Förbundets årsmöte i Falun

Traditionsenligt samlas medlemmar i Karolinska förbundet den 30 november till ett årsmöte och en middag. I år blev det mer högtidligt än vanligt, då det har gått 300 år sedan Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning. Stockholmsavdelningen håller vid traditionen den 30 november, medan förbundets lokalavdelning i Dalarna träffas några dagar tidigare för att möjliggöra ett deltagande även i Stockholm. Karolinska förbundets lokalavdelning i Dalarna bildades den 30 november 1968 och sammankomster äger rum i Kungliga Dalregementets officersmäss.

Den svenska sagoberättaren, Om författarinnan Elsa Beskow och hennes sagor

KULTURHon skrev flera bilderböcker för barn samt fyllde olika böcker och jultidningar med sina livfulla illustrationer. Sedan sin litterära debut med barnboken Sagan om den lilla, lilla gumman år 1897 var Elsa Beskow (1874-1953) en känd och älskad författarinna i svenska hem, inte minst bland barnfamiljer. Hennes böcker är i dag klassiker som berättar om det Sverige som en gång var.

Den ryktbare doktorn Axel Munthe

”Ni är mitt hjärtas dam”, skrev Axel Munthe till kronprinsessan Victoria 1893. Därmed inleddes en av de märkligaste kärlekssagorna i svensk historia som varade i trettiosju år.

Natten då djuren kunde tala

En riktigt god jul!

Termometern står på minus tjugo. Stora snöflingor dalar från himlen och faller mjukt mot den gamla snön på marken. Det är julafton, förväntningarnas afton.

Julfirande i världen

Hur firas egentligen julen i andra länder?

Gå till arkivet