Skip to Content

Erik av Pommerns kröning i Kalmar. Gravyr av Hans Peter Hansen (1829-99), ur Nordens Historie av Niels Bache (1884). Bild: Wikimedia Commons
HISTORIA

Tre länder – en union

Digital utgåva

Under ett politiskt möte i Kalmar i juli år 1397 ingick Sverige, Norge och Danmark i en union som gått till historien som Kalmarunionen. Syftet med denna union var att stabilisera det politiska läget och bevara freden i Norden. Tvärtom blev det början på en av de mest våldsamma och konfliktfyllda tiderna i hela Sveriges historia.

Publicerad: 6 augusti, 2020, 12:43

  • Svenska

Läs även

Kalmarunionen var, som Dick Harrison skriver i Sveriges historia medeltiden, ”en typisk produkt av sin tid”. Syftet med en stor personalunion under det sena 1390-talet var, menar Harrison, ”att med gemensamma ansträngningar skapa en militär motvikt mot gemensamma fiender”. Vid samma tid hade, som Harrison noterar, Litauen och Polen ingått en union för ”att kunna agera mer kraftfullt mot Tyska orden”.

Karta över Kalmarunionen. Island tillhörde Norge på den tiden. Bild: Wikimedia Commons

 

Kalmarunionen kom dock att bli en tid präglad av ökade spänningar och stridigheter mellan svenskar och danskar. Faktum är att unionen bildades till följd av en lång och våldsam kamp om Sverige.

Kampen om Sverige

1300-talets senare del var en mycket svår tid i Sverige, men kanske särskilt för kungen, Magnus Eriksson. Digerdöden, som drabbat Sverige omkring år 1350, hade fått katastrofala följder. Lennart Svensson noterar i Ett rike utan like – Sveriges historia att så många som en tredjedel av rikets befolkning dog i farsoten och Dick Harrison skriver att Sverige, till följd av digerdöden, dessutom drabbades av agrarkris då gårdar övergavs samt ekonomisk kris. För kung Magnus, som redan innan digerdödens utbrott var högt skuldsatt efter att han, som Harrison noterar, tagit stora lån för att köpa Skåne, skapade detta ett dilemma. Detta ledde till att Magnus, som Harrison skriver, hamnade i konflikt med hansestäderna då han inte längre hade råd att ge ”hanseaterna lika omfattande privilegier som tidigare. Han hade behov av alla tullar och övriga inkomster han kunde komma över”. Han hamnade även, som Harrison framhåller, i konflikt med frälset när han år 1351 lät ”införa skärpta bestämmelser om deras innehav av skattepliktig jord”.

Konflikterna och krigen samt kampen om Sverige under kung Magnus Erikssons senare regeringstid kom att bana väg för Kalmarunionen. Bilden visar Magnus Erikssons domsigill. Bild: Wikimedia Commons

Den politiska krisen kulminerade när kung Magnus äldre son Erik gjorde uppror mot honom år 1356. Harrison noterar att stormännen, som var missnöjda med kung Magnus, samlades kring Erik som redan under våren 1357 etablerade sig som motkonung mot sin far i ”inte bara Skåne utan även” i ”stora delar av Götaland och Östergötland”. Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg noterar i Det svenska samhället 800-1720 – Klerkernas och adelns tid att Erik kom att styra större delen av riket. 1359 avled plötsligt Erik och hans gemål Beatrix av Bayern, vilket gjorde det möjligt för Magnus att återta styret över hela riket, men fler stridigheter och konflikter blossade snart upp. 1360 återtog den danske kungen Valdemar Atterdag Skåne och erövrade även Gotland. Enligt Harrison började då Magnus och hans yngre son Håkan, som var kung av Norge, anlägga en ”moteld mot Valdemar genom fördrag med nordtyska hansestäder”. Dock var hansestädernas villkor för Sverige så höga att Magnus inte ville ratificera fördraget, vilket utlöste en konflikt mellan honom och Håkan som ledde till att sonen lät fängsla honom och blev sedan kung av Sverige 1362. Magnus fångenskap blev dock inte lång då han snart försonades med Håkan samma år. Därefter styrde de två kungarna Sverige tillsammans. De slöt fred med Valdemar Atterdag och Håkan gifte sig med den danske kungens dotter Margareta.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Gå till arkivet

Send this to a friend