Bayraktar-TB2 attackdrönare som utvecklats och produceras av Turkiet, på bilden med ukrainska nationsbeteckningar. Drönarna har stridstestats i Syrien och användes sedan i Libyen och därefter i Azerbajdzjan i kriget mot Armenien, där de tillskrevs avgörande betydelse. Den har fyra bärbalkar för en rad olika vapensystem, främst precisionsstyrda robotar och bomber. Ukraina köpte tolv stycken Bayraktar-TB2 år 2019 och sex stycken 2002. Redan på invasionens första dag flög Turkiet in ytterligare attackdrönare till Kiev i transportplan. Foto: Global Look Press

Turkisk drönare – Ukrainas hemliga vapen

När de ryska invasionsstyrkorna rör sig i långa konvojer eller strider mot ukrainska försvarare är det inte bara kulorna som viner i luften de måste akta sig för. En tyst jägare lurar i skyn med laserstyrda bomber. Med lång räckvidd och förmåga att stanna uppe i luften i över ett dygn har de turkiskproducerade Bayraktar-TB2 drönarna visat sig vara ett synnerligen effektivt vapen mot de invaderande styrkorna. Turkiet har fyllt på Ukrainas arsenal med ytterligare ett dussintal drönare sedan invasionens första dag, något Nya Tider var först i världen med att avslöja.

I inledningen av Rysslands invasion av Ukraina riktade de ryska styrkorna först in sig på att slå ut det ukrainska flygvapnet och luftförsvaret med kryssningsrobotar, artilleri och flyg. Man hävdade att man åstadkommit totalt luftherravälde redan 1 timme och 22 minuter efter att överraskningsanfallet inletts. Men av den spillra av det ukrainska flygvapnet som överlevt har ett specifikt vapensystem visat sig vara extremt effektivt. Ett vapensystem som med riktade precisionsattacker på vissa håll kunnat fördröja ryska offensiver och vända förlust till lokal seger. Det är den turkisktillverkade Bayraktar-TB2 drönaren som nu angriper ryska mål dag som natt. Bland annat slår man till mot ansamlingar av förrådsfordon med bränsle, vilket bidragit till en kännbar brist på drivmedel för den ryska offensiven.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

🟠 UTRIKES Slovakiens premiärminister Robert Fico, 59, utsattes för ett mordförsök efter ett regeringsmöte idag. Det var när han lämnade Kulturhuset i staden Handlova, nordöst om Bratislava och gick fram för att skaka hand med väntande människor utanför avspärrningar som en ensam gärningsman öppnade eld.

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

🟠 – Men i Sverige är ”klimatet” den viktigaste valfrågan Den 6–9 juni hålls val till Europaparlamentet. Totalt 720 mandat ska fördelas varav 21 från Sverige. Opinionsmätningar tyder på att valets stora vinnare kommer att bli högern – och då i synnerhet den nationalistiska och EU-skeptiska högern som kommer att kräva mer inflytande. Den troliga utvecklingen är enligt flera bedömare en ”skarp högersväng” – men om det blir några verkliga politiska förändringar är svårt att förutse. Nya Tider tar en titt på EU-valet och de svenska politiska partier som ställer upp i det.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.