"Sköna maj, välkommen!". Studentsång, som den som sänds direkt från Lund med Lunds studentsångare (bilden), är exempel på en av våra vanligaste valborgstraditioner. Foto: stillbild Youtube

Våra valborgstraditioner

I dag den 30 april firas valborgsmässoafton i hela Sverige. Många av oss går med nära och kära till en valborgseld eller lyssnar på körer som sjunger in våren. Men var kommer egentligen våra valborgstraditioner ifrån och ser de olika ut i olika delar av landet? Nya Tider har tagit reda på bakgrundshistorien kring det svenska valborgsfirandet.
Den heliga Valborg. Staty från luxemburgsk kyrka. Foto: Wikipedia

Valborgsmässoafton, siste april, eller 30 april. Namnet på dagen då vi svenskar hälsar våren välkommen har olika namn beroende på var i vårt avlånga land man bor. Ursprungligen var Valborg en kristen högtid som firades till minne av nunnan den heliga Valborg (ursprungligen Walpurgis) som levde mellan cirka år 710–779. Enligt legenden var Valborg en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland av ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna. På 780-talet flyttades hennes reliker den 1 maj då de gravsattes i den tyska staden Eichstätt. Till minne av dagen då relikerna flyttades började man i Tyskland under medeltiden, utveckla en kult som innebar att man tände eldar för att skydda sig mot häxor och andra onda andar som man trodde var särskilt mycket i farten under denna dag. Åtminstone sedan 1400-talet finns det belägg för att man även i Sverige har firat 1 maj som den heliga Valborgs dag, även om traditionen med germanska vårfester hållna runt denna dag, förmodligen kan spåras tillbaka enda till förkristen tid. Förberedelserna inför den stora dagen skedde kvällen innan under valborgsmässoafton. I södra Sverige valdes alltid ny ålderman till byalagen runt 1 maj vilket även det utgjorde ett skäl till festligheter. En uppteckning från Carl von Linné år 1749 efter en resa i Västmanland berättar något om Valborgs urgamla ursprung.  ”ty lantmannen har för sed alltifrån Hedenhös, att natten före Valborgsmässodagen upptända eldar på marken, att däromkring dansa och fägna sig åt den kommande sommaren”

I den här artikeln tar Nya Tider sig en närmare titt på tre av våra vanligaste valborgstraditioner: valborgsbålet, körsången och studentmössan.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Gjutna lejon och riddare i Sala silvergruva

Gjutna lejon och riddare i Sala silvergruva

🟠 Den 30 juni och 1 juli kunde man under ett besök i Sala silvergruva få möjligheten att titta på tornerspel, åka häst och vagn, få se en högtidlig kortege färdas fram eller åka 155 meter ner i underjorden och vandra omkring i ett av gruvschakten. Under dessa två dagar pågick Silvergruvans Dagar och lördagen den 30 juni som inledde det här evenemanget lockade många besökare, inte minst barnfamiljer. Nya Tider var på plats.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Knutgubbarna flockas ännu när julen är slut

Knutgubbarna flockas ännu när julen är slut

🟠 TRADITIONER Den trettonde januari dyker knutgubbarna upp. Det vet ni väl? Traditionen kan ses som en folklig tolkning av högtidlighållandet av helgonet Knut Lagard som mördades på 1100-talet. Men de här lokala figurerna bär knappast några likheter med helgon. Hyss och snasktiggeri är inte direkt himmelska tjänares fokusområden. Knutgubbar däremot fullkomligen frossar i sådant. Och grips inte av någon trendig förkylnings­panik, de nyttjar både masker och sprit.

Julgröt

Julgröt

🟠 Folktro och minnen Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Gröten får dock inte ätas upp på julaftonen då tomten ska ha sin portion. Under måltiden kan man rimma till gröten och den som får mandeln kan skatta sig lycklig.

Den ruggige julbocken – mer jul än jultomten

Den ruggige julbocken – mer jul än jultomten

🟠 KULTUR Nu står julen för dörren. Frågan är bara exakt vem som står bakom själva dörren med julklapparna när den väl öppnas. För det mesta lär det vara en vitskäggig man i rött som har för vana att skrocka ho-ho, men i några fall kan det vara en mer skrämmande gestalt. En människoliknande get på två ben, till exempel.

Dante Alighieri och hans författarskap

Dante Alighieri och hans författarskap

🟠 Genom historien har människan haft en tro på evigt liv i någon form. Livet kan beskrivas som en vandring på en stig som ibland går genom svårtillgängliga skogar och ibland över blomstrande ängar. 1300-talsförfattaren Dante beskriver denna livets stig när den går över dödens gräns. Hur människan har levt sitt liv på jorden lägger grunden för hur livet efter detta blir. Vi får komma ihåg att Dante var präglad av dåtidens tro och förkunnelse.

Nyhetsdygnet

Det hettar till i Janouchs roman

🟠 BOKRECENSION Katerina Janouch har skrivit ett flertal romaner och andra böcker. Länge förekom hon i systemmedias sammanhang och blev ett begrepp i allmänna bokhandeln. När hon så började kritisera det rådande samhällsklimatet blev hon utfryst. Men hon gav inte upp utan använde sina talanger till att skildra det Sverige som regimen inte vill kännas vid. Med andra ord, hon blev dissident och samhällskritiker. År 2020 kom del ett i hennes samhällskritiska romanserie, Blodsådd. Nu kommer del två, Ingen kvinnas land. NyT har läst den.

En god introduktion till politisk islam

🟠 BOKRECENSION I dag kan ingen komma undan islam i Sverige. Islams bildförbud kan leda till att en känd svensk konstnär behöver personskydd dygnet runt. Människor kan spränga sig själva i luften på europeisk mark med hänvisning till islam. Islam finns mitt ibland oss; när jag vandrar omkring i Uppsala kan jag få syn på en påtaglig symbol för islam, nämligen den väldiga Uppsalamoskén.

Knutgubbarna flockas ännu när julen är slut

🟠 TRADITIONER Den trettonde januari dyker knutgubbarna upp. Det vet ni väl? Traditionen kan ses som en folklig tolkning av högtidlighållandet av helgonet Knut Lagard som mördades på 1100-talet. Men de här lokala figurerna bär knappast några likheter med helgon. Hyss och snasktiggeri är inte direkt himmelska tjänares fokusområden. Knutgubbar däremot fullkomligen frossar i sådant. Och grips inte av någon trendig förkylnings­panik, de nyttjar både masker och sprit.

Julgröt

🟠 Folktro och minnen Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Gröten får dock inte ätas upp på julaftonen då tomten ska ha sin portion. Under måltiden kan man rimma till gröten och den som får mandeln kan skatta sig lycklig.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Den mystiska och magiska katten

🟠 HISTORIA Vår älskade huskatt är ett minst sagt komplext ämne inom den gamla svenska folktron. Den troddes kunna göra ett barn till antingen mara eller varulv, troddes stå i förbund med trolltyg och påverka vädret. Att döda eller ens hata en katt gav otur och om en kvinna ville få en god make var det bäst för henne att hon var snäll mot huskatten.

Aroniabär och fläderbär

🟠 Än är det inte för sent att plocka bär. Två riktigt nyttiga bär hittar vi i våra trädgårdar nu. Aroniabär är en uppstickare som visat sig vara ett riktigt superbär. Fläderbär har använts som en gammal och beprövad förkylningskur i århundraden, och har även visat sig vara behjälplig i att förebygga eller lindra influensa.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.