Skip to Content

Geparden är världens snabbaste landdjur, men varför? Foto: Pixabay/DrZoltan
VETENSKAP OCH TEKNIK

Varför kan inte ens världens snabbaste människa springa ifrån din katt?

Digital utgåva

En ny beräkningsmodell förklarar krafterna och kroppsdesignerna som begränsar den maximala mänskliga sprinthastigheten.

Publicerad: 3 augusti, 2021, 21:14

  • Svenska

Läs även

I helgen tävlade världens snabbaste sprinters i OS i Tokyo i 100 meter. Lamont Marcell Jacobs korsade mållinjen på 9,80 sekunder och gav Italien sitt första guld i tävlingen. I damloppet vann Jamaica guld, silver och brons och Elaine Thompson-Herah slog ett 33 år gammalt olympiskt damrekord med tiden 10,61 sekunder.

Men ingen av dem kom i närheten av Jamaicas åttafaldiga OS-guldmedaljör Usain Bolt, som gick i pension 2017 men fortfarande innehar titeln ”världens snabbaste människa”. Bolt sprang 100 meter på 9,58 sekunder vilket är lite mer än en svensk bondkatt skulle ha sprungit sträckan på. I en kapplöpning mot geparder och gaffelantiloper, de snabbaste landdjuren i världen, skulle Bolt inte ha en chans.

Man kan tro att hur snabbt ett djur kan röra sig beror på storleken på dess muskler: mer styrka, högre hastighet. Även om det är sant i viss utsträckning, kommer en elefant aldrig att kunna springa ifrån en gasell. Så vad är det egentligen som avgör maxhastigheten?

Nyligen tog sig en grupp forskare, ledda av biomekanikern Michael Günther, då ansluten till universitetet i Stuttgart, på sig att bestämma vilka naturlagar som styr topphastigheten i djurriket. I en ny studie som publicerades förra veckan i Journal of Theoretical Biology presenterar de en komplex modell som tar hänsyn till storlek, benlängd, muskeltäthet och andra faktorer för att klargöra vad som är viktigast för att optimera hastigheten.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Neurograins” kan bli nästa gränssnitt mellan hjärna och dator

VETENSKAP OCH TEKNIKDussintals mikrochips spridda över hjärnbarken kan låta forskare registrera signaler från tusentals nervceller samtidigt.

Okända nya bakterier på ISS kan hjälpa att bygga en framtid på Mars

VETENSKAP OCH TEKNIKNASA spårar mikrober som bor ombord på den internationella rymdstationen ISS, och ibland upptäcker man nya sorter. Nu försöker man förstå hur de klarar den tuffa miljön för att få ledtrådar om hur man överlever långa uppdrag i rymden.

Konsekvenserna av Covid-19 på vår kosthållning och hälsa

VETENSKAP OCH TEKNIKNästan en tredjedel av mänskligheten har gått upp i vikt under pandemin, trots medvetenheten om sambandet mellan fetma och komplikationer vid Covid-19. Data för denna forskning samlades in via Ipsos Global Advisor från den 23 oktober till den 6 november 2020.

Nya mätningar av himlens mörker visar att galaxer ”bara” finns i hundratals miljarder

VETENSKAP OCH TEKNIKHur mörk är himlen, och vad säger det oss om antalet galaxer i det synliga universum? Astronomer kan uppskatta det totala antalet galaxer genom att räkna alla som syns i Hubble Deep Field (HDF) och sedan multiplicera dem med himlens totala yta. HDF är en bild av en liten region i stjärnbilden Stora Björnen, baserad på resultaten av en serie observationer gjorda av Rymdteleskopet Hubble. Den täcker ett område på 156 bågsekunder, samma storlek som en tennisboll sedd på 100 meters avstånd. Men andra galaxer är för svaga och avlägsna för att direkt synas. Men även om vi inte kan räkna dem, ger deras ljus en svag glöd åt rymden.

Teknikgenombrott för elfordonsbatterier

VETENSKAP OCH TEKNIKHalvledarbatterier är ett stort framtidslöfte. Många av de nackdelar som nu förknippas med litiumbatterier, som brandfara, minskar och energitätheten (den energi ett batteri kan leverera i förhållande till sin vikt) mångdubblas. Det tar cirka 10 minuter att ladda ett elfordon med ett halvledarbatteri, vilket förkortar laddningstiderna med två tredjedelar. Batteriet kan utöka räckvidden för ett kompakt elfordon utan bekostnad av innerutrymme. Allt detta med minimala säkerhetsproblem. I december hävdade ett amerikanskt startupföretag att de hade uppfunnit ett nytt litium-jonbatteri som kan revolutionera elfordonsmarknaden. Men är det för bra för att vara sant?

Kapplöpningen om batteriåtervinning

VETENSKAP OCH TEKNIKMiljontals elbilar kommer snart att rulla på vägarna över hela världen, men världen är inte redo för de uttjänta batterierna. Ett antal startupföretag, företrädesvis nordamerikanska, vill knäcka denna miljardnöt.

Framtidens batterier är viktlösa och osynliga

VETENSKAP OCH TEKNIKUnder motorhuven på din bil kan du hitta ett batteri. I en elbil hittar du massor av batterier. Men nu pågår det en renässans inom batteriforskningen som syftar till att bygga in energilagringen i själva de apparater och fordon den ger kraft till.

Rekordkallt på Tasmanien

VETENSKAP OCH TEKNIKMedan vi på våra nordliga breddgrader har sommar med sol och värme, har södra halvklotet vinter. Dock bor 90 procent av jordens befolkning på norra halvklotet. Därför gäller klimatfrågan främst norra halvklotet.

Gå till arkivet

Send this to a friend