Sedan 2011 finns större möjligheter än tidigare att förmå politiker att anordna en kommunal folkomröstning. En ny rapport visar att politikerna i de flesta fall väljer att blockera folkomröstningen (endast 37 av 116 initiativ ledde till folkomröstning), och om den ändå anordnas så struntar de oftast i resultatet. I 18 omröstningar av 31, det vill säga 58 procent, gick politikerna emot resultatet. Foto: Nya Tider

Ny rapport: Politikerna kör över folkviljan i mer än varannan folkomröstning

För tio år sedan genomfördes ändringar i kommunallagen som syftade till att öka möjligheten för medborgarna att få till stånd folkomröstningar på kommunal nivå. Förslaget kom ursprungligen från 2010 års stora grundlagsutredning, som menade att politikerna alltför många gånger kunde strunta i folkviljan. Nu visar en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), att det förstärkta folk­initiativet blivit en flopp. I de 31 folkomröstningar som medborgarna tvingat fram under den senaste tioårsperioden, har politikerna beslutat att köra över valresultatet i en majoritet av fallen.

Rapporten, som är skriven av Ann-Cathrine Jungar (forskare knuten till Södertörns högskola), avhandlar de 31 folkomröstningar som under perioden 2011-2020 tillkommit på folkinitiativ via namninsamling. Ytterligare sex kommunala folkomröstningar har hållits, men har då ägt rum på initiativ av kommunfullmäktige. Dessa behandlas inte i rapporten.

Ett folkinitiativ är ett direkt­demokratiskt verktyg där man samlar in underskrifter för en folkomröstning. Initiativtagarna måste uppnå handskrivna underskrifter av minst 10 procent av kommunens röstberättigade befolkning inom en sexmånadersperiod för att tvinga kommunfullmäktige att ta upp frågan. Det är sedan fortfarande upp till politikerna att besluta om huruvida en folkomröstning ska hållas eller inte.

I en majoritet av fallen vägrar kommunfullmäktige att hålla någon folkomröstning, trots att mer än 10 procent av befolkningen begärt det, varför frågan då rent tekniskt begravs. Ingen möjlighet finns att ompröva ett sådant beslut.

I 31 fall har dock kommunfullmäktige beslutat att gå vidare med folkomröstningen. SKR:s rapport visar att kommunpolitikerna ändå struntar i att följa folkomröstningens resultat i 58 procent av fallen (18 av 31 omröstningar). Endast i 12 fall, 39 procent, har man följt resultatet. Utöver dessa fall finns ett undantagsfall där Svedala kommun folkomröstade om att stoppa planerna på att bygga ett fängelse i kommunen. Kriminalvården drog tillbaka förslaget efter folkomröstningen, innan politikerna hann fatta beslut om man skulle följa resultatet eller inte.

Folkomröstningen om trängselskatter i Göteborg är den mest uppmärksammade kommunala folkomröstningen i Sverige det senaste årtiondet. Nej-sidan, som ville ta bort de trängselskatter som politikerna infört, segrade stort. Ändå valde politikerna att strunta i folkomröstningens resultat. Foto: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Reportrar utan gränser om att Lamotte slutar: ”Riktigt tråkigt!”

Reportrar utan gränser om att Lamotte slutar: ”Riktigt tråkigt!”

🟠 INRIKES Den 15 juni kom beskedet från frilansjournalisten Joakim Lamotte att han med omedelbar verkan slutar med allt journalistiskt arbete, detta på grund av hot mot hans familj. När Nya Tider når Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige, säger han att det är riktigt tråkigt att Lamotte väljer att lägga ner, och att de som tidigare gjorde sig lustiga över så kallad ”swish-journalistik” nu kommit på skam. Även Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är bestört och skriver i ett SMS att det är allvarligt när en journalist eller debattör slutar på grund av hat och hot samt att hon hoppas att Lamotte och hans familj nu får stöd i en tuff situation

SVT hyllar kriminella rapartister men censurerar populär patriotisk musik

🟠 De är grovt kriminella och ingår i några av de mest våldsamma gängbildningarna i Sverige. Samtidigt tilldelas de fina priser och får mysintervjuer av statstelevisionen och statsradion. Nya Tider har granskat några av de så kal­la­de rapartister som omhuldas av systemmedierna. Vi har även pratat med Ulf Hansen från Ultima Thule, som minns hur det patriotiska bandet behandlades på ett helt annat sätt av samma kulturetablissemang.

Läs även:

Nytt utbrott av homosex-sjukdomen

Nytt utbrott av homosex-sjukdomen

🟠 INRIKES Folkhälsomyndigheten varnar för ett nytt utbrott av den mycket smittsamma och smärtsamma sjukdomen apkoppor, numera av politiskt korrekta skäl omdöpt till mpox, har konstaterats i Stockholm. Risken för en större spridning under sommaren är samtidigt stor – på grund av de många dekadenta och homosexuella evenemangen i väst och eftersom sjukdomen närmast uteslutande sprids just bland ”män som har sex med män”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.