Samhällsdebattören Göran Greider, som mycket frekvent uppträder i svenska medier med sina åsikter om det mesta i samhället, gör sin vana trogen gällande att stöket, våldet och kriminaliteten i städernas förorter beror på klassamhällets orättvisor och de fattigas eftersatthet. ”Ökad konsumism för vissa, utestängning från konsumtionssamhället för andra …”, skriver han i Metro den 17 maj 2016 och fortsätter: ”Och alla dessa bråk och problem i förorten handlar i grunden inte om invandring och flyktingmottagande, utan om att klassamhället aldrig på allvar bekämpas”.
Greider hänger kvar i teorier kring avvikande beteende och brottslighet som var gångbara för så där hundra år sedan. I dag kan vi se att just det som Greider förnekar är orsaken till ökat våld och kriminalitet i samhället. Med invandring och flyktingmottagande får vi ett allt mer socialt splittrat samhälle, där normbildningens sociala processer inte fungerar.
I sociologin, allt från Emile Durkheim till C Wright Mills och senare, finns grundläggande teorier om vad det främst är som skapar social oreda i ett samhälle. Durkheim menar att människan behöver social styrning för att fungera tillsammans med andra i samhället, eftersom hon ”alltid kan föreställa sig nya världar av behagliga ting”. Hennes begär kan alltså vara omåttliga. Tyglar man inte människans lustar, blir hon missnöjd och besviken och tom och hatisk mot samhället. Sociologen C Wright Mills spinner vidare på detta tema, liksom många efterföljande sociologer, som ser stora problem med samhällen (lokalsamhällen) som inte är kulturellt och socialt sammanhållna. Det är nämligen i samspelet med likar, som människan utvecklar sin moral och sociala hållning, vilket i stor utsträckning styr hennes beteende. I alienerande, kulturellt och socialt splittrade samhällen fungerar inte den sociala kontrollen och normförmedlingen så bra och det är där det avvikande beteendet utvecklas.
Det är alltså precis tvärtemot vad Greider påstår. Massinvandring, mångkultur och social pluralism skapar sociala problem. Detta är naturligtvis inte teorier och fakta som är populära hos tidens liberaler och mångkulturalister, eftersom de ser social och kulturell mångfald som någonting i sig önskvärt. ”Lösningen”, enligt dessa teorier, ligger i att skapa mer homogena samhällen. Men tyvärr ser vi att utvecklingen, i hög fart, brakar iväg åt rakt motsatt håll. Vi har, med den liberala politik som förs, att vänta oss allt mer stök, social oro, våld och kriminalitet. Med ökade polisinsatser kommer vi att försöka stävja revoltungarna, men det kommer ändå att bli värre. Socialpolitiska övervintrare som Greider, vilka hyser fromma förhoppningar om en radikal, ekonomisk omfördelningspolitik, får säkert titta i månen efter detta.
