Skip to Content

Anders Celsius i Uppsala var en av flera forskare som försökte konstruera en praktisk termometer, men han var den som lyckades göra den internationellt användbar. Foto: Wikipedia
SVENSKA SNILLEN

Anders Celsius och termometern

PappersupplaganNya Tider v. 19

På 1700-talet var européerna osäkra på hur temperaturen egentligen skulle mätas som bäst. Flera konkurrerande skalor togs fram, men den skala som till slut kom att få störst genomslag fastställdes av den svenske fysikern och astronomen Anders Celsius år 1742 och vidareutvecklades av Carl Linnæus. Den används än i dag.

Publicerad: 13 maj, 2018, 20:46

  • Svenska

Läs även

Hösten år 1737 återkom fysikern och astronomen Anders Celsius (1701-44) till Uppsala universitet efter att ha deltagit i det så kallade Parisprojektet i Tornedalen 1736-37. Det var en expedition vars syfte var att bringa klarhet i jordklotets form och huruvida dess poler var tillplattade eller inte.

Under resan hade Celsius börjat mäta kylan på olika orter i Tornedalen och kom fram till att den Réaumurskala man använde inte räckte till. Celsius fick därför i uppdrag av den franske fysikern Pierre Charles Le Monnier (1715-99), som samarbetat med honom i Tornedalen, att göra termometerundersökningar, något han påbörjade efter sin återkomst till Uppsala.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Att mörda en krigarkung – Recension av Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII

HISTORIADen 30 november 1718 stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Överstelöjtnant Olof Dagström inledde därefter en omfattande utredning av kungens död och upptäckte att Karl mördats av fransmannen André Sicre på order av Ulrika Eleonora den yngres make, Fredrik av Hessen-Kassel. Denna utredning och dess följder tas upp av Bob G Lind i boken Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII. Boken väcker dock frågor.

Gå till arkivet

Send this to a friend