Skip to Content

I katolska kyrkor är alla bilder och statyer av Jesus övertäckta under de dagar då denne vilade i sin grav. Allt är stilla i väntan på uppståndelsen.

Blå måndagar och tjärkors

När påsken kommer klär många barn ut sig till påskkärringar, klargula påskliljor placeras i vaser på borden, ris kläds och ägg ätes. Dessa traditioner utmärker det svenska påskfirandet i dag, precis som det gjorde förr. Det är rentav för många otänkbart att inte ta in påskliljor och ris samt äta påskägg under denna högtids dagar, men en gång i tiden var det även brukligt att måla kors i tjära på dörrarna under påsken och på natten till påskdagen troddes mörkrets makter härja.

Publicerad: 30 mars, 2016, 20:14

  • Svenska

Läs även

Den kristna påsken är en rörlig högtid då den beräknas infalla söndagen näst efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen är 20 eller 21 mars. Det innebär att denna högtid kan inträffa mellan 22 mars och 25 april, ungefär, och sammanfaller således med den stora vårofferfesten i Norden före kristnandet. Vårdagjämningen är en högtid i nästan alla kulturer, och i det kalla Norden innebar den solens och livets återkomst. Detta hedniska firande försvann dock inte helt utan inlemmades delvis, precis som julen, i den kristna högtiden. Vårofferfesten som firades med anledning av naturlivets återuppståndelse efter den mörka vintern, att ljuset och den frodiga grönskan började komma tillbaka omvandlades till firandet av Kristi uppståndelse – den viktigaste kristna högtiden. På så sätt underlättades övergången från den gamla religionen till den nya.

En vecka med många namn

Påsken är kristenhetens viktigaste högtid, vare sig man är katolik, protestant eller något annat. Jesu död på långfredagen och återuppståndelse på tredje dagen, det vill säga påsksöndagen, är central i kristendomen. Söndagen innan påskveckan kallas Palmsöndagen och påminner om Jesu intåg i Jerusalem ridande på en åsna, bara några dagar innan han korsfästes. Påsken var redan en högtid på hans tid som judarna firade, men viftandet med palmblad tillkom som en kristen tradition. Det finns också en hel del seder och folktro kring denna högtid.

Den första dagen på själva påskveckan kallas antingen blå måndag, svarta måndagen eller gladmåndag. Det berodde på vilken del av Sverige man bodde i. Även de följande dagarna i denna vecka, med undantag av skärtorsdagen, har många namn. Man talar om vittisdag eller fläsktisdag, klock- eller dymmelonsdag, svarta fredagen eller långfredagen samt påsklördag eller strumplördag. Långfredagen, den dag då Jesus efter tortyr dog på korset och begravdes, kallades även piskedagen. Förutom den kristna kopplingen kom namnet även på grund av den gamla sedvänjan att, på den dagen, piska varandra med ett ris. I Småland var det husmodern som på morgonen piskade barnen och tjänstefolket. Till och med själva veckan har mer än ett namn. Den är känd som antingen dymmelveckan eller stilla veckan.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Maria Fransson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Ulf Lundell – den siste arbetarklasshjälten

KULTURUlf Lundell, 71, är en av Sveriges mest omtyckta och produktiva artister. SVT har nyligen visat en dokumentärfilm om den svenske ikonens liv. I denna krönika reflekterar Karl Mikael Larson över Lundells avtryck på den svenska kulturen.

Volvos dramatiska överlevnad

BOKRECENSIONSaab lades ned, men Volvo överlevde. Detta är känt för alla som hängt med i nyheterna de senaste åren. Detta är svensk bilindustri i ett nötskal, en avgörande aspekt av svensk industriell nutidshistoria. Gemensamt för båda märkena var att man måste söka utländska samarbetspartners samt gå upp i kvalitet, bli ”premiummärken”. Långt om länge lyckades, som vi nu vet, Volvo med det. Men det krävdes en kinesisk entreprenör för att det hela skulle ros i hamn. Nya Tider har läst två böcker om Volvo.

Pat Buchanan skissar hoten mot vår civilisation

BOKRECENSIONI boken Suicide of a Superpower: Will America Survive to 2025? sveper Buchanan med en klarsynt överblick över USA:s utveckling, Europas avsteg från de traditionella värderingarna och den övriga världens förändringar framför allt i fråga om demografi. Att boken kom ut för några år sedan har bara låtit tiden stärka Buchanans teorier om en degradation av den europeiska civilisationen.

Hur såg julfirandet ut på 1800-talet?

JULHISTORIAJULHISTORIA: I dag förknippar kanske inte så många julen med firandet av det nyfödda Jesusbarnet som kom till jorden för att frälsa mänskligheten. Högtiden har blivit mer av en familjefest med god mat, julklappar och Kalle Anka. Det sekulära samhället har mer och mer trängt undan firandet både av Jesu födelse och de lite mer vidskepliga traditioner som var vanliga förr, och som ofta dateras till långt innan det kristna julfirandet var påtänkt. Julen var oerhört viktig förr och man lade stor vikt vid de olika förberedelserna inför julfirandet.

Vikingatidens gudar lever kvar

KULTURVår historia är på något sätt närvarande i bakgrunden för dagens samhälle, kulturen och människorna. För det mesta tänker nog inte gemene man så mycket på det i vardagen. Det är först då frågan ställs om vårt kulturarv, som vi kanske reflekterar över varifrån vi kommer och vad vi har med oss på resan.

Ny bok: förslag för att vända Sveriges tragiska utveckling

BOKRECENSIONReceptbok för svenskt nytänkande tar den tidigare kommunchefen och juristen Tommy Ulmnäs steget vidare, från de samhällsproblem han identifierat i tidigare böcker, till att presentera lösningar på dem. Boken är mer av ett politiskt manifest, än ett antal råd om hur den enskilde medborgaren kan agera. I korta kapitel går Ulmnäs igenom de områden han vill omvandla i grunden, från journalistikens villkor till skolan, med målet att svensken ska återfå sin självständighet.

Legendarisk tidskrift hyllas

KULTURHäpna! Detta, inklusive utropstecken, var namnet på en svensk science fiction-tidskrift. Den utgavs 1954-1965 och hann utkomma i mer än hundra nummer. Den präglade en hel generation svenska sf-läsare och författare. Nu har det utgetts en antologi som samlar noveller från tidskriften samt presenterar den ur olika synvinklar.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Gå till arkivet

Send this to a friend