Skip to Content

I katolska kyrkor är alla bilder och statyer av Jesus övertäckta under de dagar då denne vilade i sin grav. Allt är stilla i väntan på uppståndelsen.

Blå måndagar och tjärkors

När påsken kommer klär många barn ut sig till påskkärringar, klargula påskliljor placeras i vaser på borden, ris kläds och ägg ätes. Dessa traditioner utmärker det svenska påskfirandet i dag, precis som det gjorde förr. Det är rentav för många otänkbart att inte ta in påskliljor och ris samt äta påskägg under denna högtids dagar, men en gång i tiden var det även brukligt att måla kors i tjära på dörrarna under påsken och på natten till påskdagen troddes mörkrets makter härja.

Publicerad: 30 mars, 2016, 20:14

  • Svenska

Läs även

Den kristna påsken är en rörlig högtid då den beräknas infalla söndagen näst efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen är 20 eller 21 mars. Det innebär att denna högtid kan inträffa mellan 22 mars och 25 april, ungefär, och sammanfaller således med den stora vårofferfesten i Norden före kristnandet. Vårdagjämningen är en högtid i nästan alla kulturer, och i det kalla Norden innebar den solens och livets återkomst. Detta hedniska firande försvann dock inte helt utan inlemmades delvis, precis som julen, i den kristna högtiden. Vårofferfesten som firades med anledning av naturlivets återuppståndelse efter den mörka vintern, att ljuset och den frodiga grönskan började komma tillbaka omvandlades till firandet av Kristi uppståndelse – den viktigaste kristna högtiden. På så sätt underlättades övergången från den gamla religionen till den nya.

En vecka med många namn

Påsken är kristenhetens viktigaste högtid, vare sig man är katolik, protestant eller något annat. Jesu död på långfredagen och återuppståndelse på tredje dagen, det vill säga påsksöndagen, är central i kristendomen. Söndagen innan påskveckan kallas Palmsöndagen och påminner om Jesu intåg i Jerusalem ridande på en åsna, bara några dagar innan han korsfästes. Påsken var redan en högtid på hans tid som judarna firade, men viftandet med palmblad tillkom som en kristen tradition. Det finns också en hel del seder och folktro kring denna högtid.

Den första dagen på själva påskveckan kallas antingen blå måndag, svarta måndagen eller gladmåndag. Det berodde på vilken del av Sverige man bodde i. Även de följande dagarna i denna vecka, med undantag av skärtorsdagen, har många namn. Man talar om vittisdag eller fläsktisdag, klock- eller dymmelonsdag, svarta fredagen eller långfredagen samt påsklördag eller strumplördag. Långfredagen, den dag då Jesus efter tortyr dog på korset och begravdes, kallades även piskedagen. Förutom den kristna kopplingen kom namnet även på grund av den gamla sedvänjan att, på den dagen, piska varandra med ett ris. I Småland var det husmodern som på morgonen piskade barnen och tjänstefolket. Till och med själva veckan har mer än ett namn. Den är känd som antingen dymmelveckan eller stilla veckan.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Maria Fransson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Bivax i stället för plast

KULTURHur packade man in maten förr, innan man hade plastpåsar och plastfolie? Man använde bivaxdukar! En kunskap väl värd att återuppta.

Mystiska dödsfall och reliker i Spanien

BOKRECENSIONEtt svenskt par beger sig till Spanien med sin katt. De njuter av sitt nya liv, men snart upptäcker de att någon följt efter dem dit. Detta visar sig bara vara början och snart blir Lignumkorset – En resa i tid och rum, som är skriven av Viktor Nilorak, i stort sett omöjlig att sluta läsa.

Mishimas märkliga öde

KULTURYukio Mishima var en japansk konservativ författare. Förutom filmskaparen Akira Kurosawa är han säkerligen Japans mest berömda kulturpersonlighet från 1900-talet. Mishima var starkt präglad av japanska traditioner och han gick i döden för sin tro på kejsardömet. Han har lämnat efter sig ett flertal romaner etc. som utvecklar hans tankegångar.

Sverige i backspegeln, nuet och framtiden

RECENSIONRECENSION: Tommy Ulmnäs förstod redan i slutet av 1960-talet vart Sverige var på väg och i denna andra upplaga av boken Sverige: Från välfärdsstat till fattigland skriver han om detta lands destruktiva utveckling från 1968 till i dag, samt vad som möjligen kan vänta i framtiden.

Grunge sett ur ett metapolitiskt perspektiv

KULTURMusiken är en högt sofistikerad konstform som har påverkat människorna sedan tidernas begynnelse. Men det var inte förrän sent i historien den började upptecknas. Innan dess hade den traderats muntligt från generation till generation. Från medeltiden och framåt förändrades tonsättarens roll i takt med att den västliga världen blev alltmer sammansatt och förändrades, och musiken speglade ofta de ibland radikala omvälvningarna i de kulturer som var i ständig gungning.

Julotta – en gammal svensk uppskattad tradition

JULENJulotta har genom århundradena varit en mycket stark tradition i Sverige. Fortfarande är den en av de mest besökta gudstjänsterna i Svenska kyrkan. Tyvärr börjar den konkurreras ut av den katolska kontinentala midnattsmässan, som många kyrkor har börjat fira. Det kanske är dags att börja värna den genuint svenska julottan? För visst är det något speciellt, att i arla ottan när det fortfarande är mörkt ta sig till kyrkan, som strålar av ljus, och njuta av våra vackra julpsalmer, som flera tidigare generationer lyssnat till.

Stefan Torssell vill se en oberoende, internationell utredning om M/S Estonia

KULTURDet har med dryga två månaders marginal gått 25 år sedan Estoniakatastrofen, och någon slutgiltig förklaring till hur förlisningen kunde ske finns ännu inte. Nu vill Estlands regering utreda händelseförloppet på nytt. Debattören och författaren Stefan Torssell, som givit ut en bok om förlisningen, är positiv till initiativet, men menar att också en oberoende, internationell utredning måste tillsättas.

Sång och tal på Börshusets trappa – Levande julkalender i Gamla stan

JULSedan år 2005 arrangeras traditionsenligt den levande julkalendern i Gamla Stan i Stockholm. Då öppnas luckor, vanligtvis fönster, till olika hus i Gamla Stan varje dag fram till julafton så åhörarna får höra sånger och berättelser. Även i år samlades en stor skara åhörare för att vara med om lucköppning.

Gå till arkivet

Send this to a friend