Skip to Content

I katolska kyrkor är alla bilder och statyer av Jesus övertäckta under de dagar då denne vilade i sin grav. Allt är stilla i väntan på uppståndelsen.

Blå måndagar och tjärkors

När påsken kommer klär många barn ut sig till påskkärringar, klargula påskliljor placeras i vaser på borden, ris kläds och ägg ätes. Dessa traditioner utmärker det svenska påskfirandet i dag, precis som det gjorde förr. Det är rentav för många otänkbart att inte ta in påskliljor och ris samt äta påskägg under denna högtids dagar, men en gång i tiden var det även brukligt att måla kors i tjära på dörrarna under påsken och på natten till påskdagen troddes mörkrets makter härja.

Publicerad: 30 mars, 2016, 20:14

  • Svenska

Läs även

Den kristna påsken är en rörlig högtid då den beräknas infalla söndagen näst efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen är 20 eller 21 mars. Det innebär att denna högtid kan inträffa mellan 22 mars och 25 april, ungefär, och sammanfaller således med den stora vårofferfesten i Norden före kristnandet. Vårdagjämningen är en högtid i nästan alla kulturer, och i det kalla Norden innebar den solens och livets återkomst. Detta hedniska firande försvann dock inte helt utan inlemmades delvis, precis som julen, i den kristna högtiden. Vårofferfesten som firades med anledning av naturlivets återuppståndelse efter den mörka vintern, att ljuset och den frodiga grönskan började komma tillbaka omvandlades till firandet av Kristi uppståndelse – den viktigaste kristna högtiden. På så sätt underlättades övergången från den gamla religionen till den nya.

En vecka med många namn

Påsken är kristenhetens viktigaste högtid, vare sig man är katolik, protestant eller något annat. Jesu död på långfredagen och återuppståndelse på tredje dagen, det vill säga påsksöndagen, är central i kristendomen. Söndagen innan påskveckan kallas Palmsöndagen och påminner om Jesu intåg i Jerusalem ridande på en åsna, bara några dagar innan han korsfästes. Påsken var redan en högtid på hans tid som judarna firade, men viftandet med palmblad tillkom som en kristen tradition. Det finns också en hel del seder och folktro kring denna högtid.

Den första dagen på själva påskveckan kallas antingen blå måndag, svarta måndagen eller gladmåndag. Det berodde på vilken del av Sverige man bodde i. Även de följande dagarna i denna vecka, med undantag av skärtorsdagen, har många namn. Man talar om vittisdag eller fläsktisdag, klock- eller dymmelonsdag, svarta fredagen eller långfredagen samt påsklördag eller strumplördag. Långfredagen, den dag då Jesus efter tortyr dog på korset och begravdes, kallades även piskedagen. Förutom den kristna kopplingen kom namnet även på grund av den gamla sedvänjan att, på den dagen, piska varandra med ett ris. I Småland var det husmodern som på morgonen piskade barnen och tjänstefolket. Till och med själva veckan har mer än ett namn. Den är känd som antingen dymmelveckan eller stilla veckan.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Maria Fransson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Den känslige naivisten – Olle Olsson Hagalund (1904-1972) – och det nya Sverige

KULTURDet är inte många i dagens Sverige som har hört talas om eller har sett hans tavlor, men Olle Olssons konst är ett historiskt dokument över ett samhälle som inte längre finns. Förnöjsamma, vänliga medborgare i ett Sverige som, trots en lägre levnadsstandard än i dag, visade ett kultiverat yttre och uppträdde belevat mot varandra. Det är den bilden som Olle Olsson Hagalund iakttog under sina promenader i Stockholm och speciellt i Hagalund, den stadsdel där han var född och bodde under hela sitt liv.

Röros Martnan – när unionsflaggan vajar över Röros

KULTURGenom en kunglig förordning bestämdes år 1853 att varje år, den tredje tisdagen i februari månad, skulle en marknad (martnan) hållas i den norska staden Röros i Sör Trondelag. Kung Oskar I, den andre i den nya franska Bernadotte-dynastin, ville knyta Norge och Sverige närmare varandra. Det rörde sig framför allt om handelsvägar och handelsförbindelser mellan två kopparstäder: Falun och Röros.

Njutning och förbud, Kaffets historia i Sverige

KULTUR OCH TRADITIONKaffet omnämns för första gången i Sverige år 1685, då det imorterades till Göteborg, och sedan dess har denna dryck avnjutits, förbjudits och fått mycket stor spridning genom åren. Kaffet har mer eller mindre blivit Sveriges nationaldryck och det är än i dag en självklarhet för många svenskar att dricka några koppar varje dag.

Actionism – ny livsfilosofi på traditionell grund

KULTURAv och till ställer sig någon upp, ber om massans uppmärksamhet och börjar sedan föreläsa för den hur den ska vara och handla. Det är moralfilosoferna, livscoacherna, folkuppfostrarna och samtidsguruerna. Ett exempel på detta är artikeln i Nya Tider v.47/2018 som skildrade Jordan Peterson och hans livsfilosofi. Och nu har en svensk sällat sig till denna skara av upplysare: Lennart Svensson, författare och kulturskribent. Här diskuterar han de centrala idéerna som utgör hans bok Actionism – How to Become a Responsible Man (2017).

En visselblåsares credo: Om verklighetsförnekelse och kommande välfärdskollaps

Karl-Olov Arnstberg torde vara känd för de flesta av Nya Tiders läsare, inte bara som återkommande krönikör utan också som kunnig och orädd författare. Förra året tryckte han boken Efter demokratin på sitt eget förlag. Den innehåller sju essäer, och låt mig få säga det från början: Hela boken genomsyras av Arnstbergs gedigna kunskaper, saklighet, klarsynthet, verbala skicklighet och – viktigast – hans återhållna och berättigade vrede över det inkompetenta politiska ledarskap som i i rask takt leder Sverige till vägen mot ättestupan.

Den stridande författaren

KULTURHan skrev romaner och böcker om andra författare samt gav sig in i den ena litterära fejden efter den andra. Författaren Sven Stolpe var allt annat än konflikträdd och både hans fejder och litterära verk kom att göra honom känd under hans livstid.

Staden Efesos i Turkiet – betydande för kristendomens spridning

HISTORIAEfesos är en arkeologisk plats i nuvarande Turkiet. Under antiken var den en viktig hamnstad på Mindre Asiens västkust, och från omkring 133 f.Kr. utgjorde staden en del av Romarriket. Den var strategiskt ett mycket bra val av aposteln Paulus när han skulle sprida kristendomens budskap. Där grundade han en församling, som kom att bli den mest inflytelserika i provinsen.

Bivax i stället för plast

KULTURHur packade man in maten förr, innan man hade plastpåsar och plastfolie? Man använde bivaxdukar! En kunskap väl värd att återuppta.

Gå till arkivet

Send this to a friend