Skip to Content

Fornnordiska sagor, utgivna av Lars Ulwencreutz, är fulla av spännande och läsvärda fornaldrasagor. Foto: Nya Tider

Bland kungar och krigare

Digital utgåva

Möt den fruktade krigarkungen Ragnar Lodbrok, den store Oden och följ krigaren Gånge-Rolf till Gårdarike. Det enda ni behöver göra är att slå upp någon av de tre volymerna av Fornnordiska sagor som har getts ut av Lars Ulwencreutz. Detta samlingsverk är unikt i avseendet att det är den första kompletta samlingen av de nordiska fornaldrasagorna som getts ut på svenska. Böckerna kan köpas på alternamedia.se

Publicerad: 14 januari, 2019, 22:32

  • Svenska

Läs även

”Oden var en stor krigare, han for vida omkring och underlade sig många riken. Han var så segersäll, att han hade framgång i varje strid, och därav kom det sig, att hans män trodde att han hade segern i sin hand i varje drabbning.”

Så berättas det om Oden i Ynglingasagan i andra volymen av Fornnordiska sagor. Enligt denna saga var Oden en hövding som dyrkades som en Gud och det är med som honom som Ynglingasagan, som berättar om flera av sveakungarna som härskade i Svitjod (Mälardalen), börjar.

Fornaldrasagor definieras i inledningen till första volymen på följande sätt: ”en fornnordisk sagogenre som berättar om hjältar och kungar från folkvandringstid, vendeltid och äldre vikingatid.” Dessa sagor skrevs under 1200- och 1400-talen, men det är först nu som svenska översättningar av dem publicerats i ett större samlingsverk. Inte mindre än fyrtiotre sagor har tryckts i dessa tre samlingsvolymer, men alla har inte översatts av Ulwencreutz själv. Flera av sagorna översattes nämligen på 1800-talet och under 1900-talets första fyra årtionden. De senaste översättningarna är dock från 2017. Översättarna har visserligen valt att behålla, bland annat, de äldre namnen på olika platser som Gårdarike (Ryssland) och Serkland (utgjordes av Nordafrika och Västasien), men inkluderar förklarande fotnoter. Trots detta är det, på det stora hela, lätt läsa och följa med i texten.

Levande språk och hårdkokt stil

Fornaldrasagorna som ingår i Fornnordiska sagor är fascinerande och stundtals riktigt spännande berättelser. En del av sagorna har dessutom ett mycket levande, målande språk vilket stärker läsupplevelsen. Man kan riktigt se framför sig hur blodet sprutar, hur guldskatter glimmar, se hur Gånge-Rolf strider mot sina motståndare på ett slagfält i Gårdarike och hur Ragnar Lodbroks son Ivar Benlös beslutsamt söker upp kung Ella av Northumbria efter att fadern dödats av denne kung.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Ales stenar – en svensk världs­attraktion från bronsåldern

INRIKESRECENSION: Amatörforskaren Bob G Linds undersökningar av Ales stenar visar att stensättningen mycket sannolikt är äldre och har haft en annan funktion än vad som hävdats. De arkeologiska och astronomiska bevisen tyder på att detta fornminne snarare är en solkalender och solur från bronsåldern och inte en skeppssättning från järnåldern. I boken Ales stenar – en världsattraktion från bronsåldern jämför Lind de astronomiska kunskaperna hos bronsålderns skandinaver med de antika egyptiernas.

Civilisationernas kamp 1627

RECENSIONDet är välkänt att nordiska sjöfarare under vikinga­tiden gav sig ut på handels- och plundringståg, i­bland så långt bort som till Särkland, det vill säga saracenernas land, de arabiska länderna. Mindre känt är att nordafrikanska, muslimska sjörövare under århundraden gjorde Medelhavet otryggt och ända in på 1800-talet genomförde räder mot Europas kustområden i syfte att plundra och förslava. Vem vet i dag att inte ens ett så avlägset land som Island förskonades från denna sorts våld?

Ernst-Hugo Järegård – en udda figur i finkulturens salonger

KULTUREn Armanibesatt klädsnobb som skildrade mänsklig­hetens skuggsidor på alla samhällsnivåer. För många är Ernst-Hugo Järegård en av Sveriges största skådespelare och han fick också en brokig karriär kantad av kalkonfilmer, Dramatenuppsättningar och skräckskildringar. Men trots att han älskade att stå i centrum plågades han av ångest och sömnsvårigheter.

Yvigt om Sverige från en utlandssvensk

RECENSIONYlva Binder var länge utlandssvensk, och kan därför relatera till både hur Sverige har förändrats från hur hon minns det, men även jämföra med andra länder. Hennes Good Morning Sweden är skriven på engelska och man kan därför utgå ifrån att hon vill beskriva sitt arma land för en internationell publik, men samtidigt känns många problembeskrivningar främst relevanta för någon som bor i Sverige.

Den sista måltiden som blev en början, Om nattvarden, dess symboler och betydelse

PÅSKENNattvarden, som även är känd som den sista måltiden, instiftades av Jesus från Nasaret kvällen innan han fängslades och sedan dess har denna symbolrika rit varit en central del inom den kristna tron. Sättet nattvarden firas på varierar dock bland dagens kristna.

Gå till arkivet

Send this to a friend