Patienter med Covid-19 får intensivvård i Cremona i norra Italien. Foto: Twitter.

Covid-19 muterar till mindre farlig variant som nu dominerar i Europa

Den förväntade ”andra vågen” av coronapandemin sveper nu över Europa, och Sverige tycks inte vara något undantag. Samtidigt minskar dödligheten. Många medier rapporterar att vården blivit bättre på att ta hand om coronasmittade men Nya Tider kan i den andra delen av vår artikelserie om Sveriges hantering av coronapandemin även berätta att det inte längre är samma virusvarianter som sprids. Dessa tycks inte heller vara lika farliga som de som först drabbade Europa.

Ingen visste hur farligt coronaviruset var i vintras och våras. Det låter i efterhand galet, men planer gjordes för att kunna fylla ishallar med kroppar staplade upp till taket och en sjukvård i fri kollaps som skulle tvingas ge upp. Flera forskare räknade med 20 000 till 30 000 döda i Sverige, baserat på de initiala siffrorna som kom från Kina och Italien.

Nu blev det inte så då något förändrades mellan mars och maj månad. Något som inte fördes fram alls i massmedierna – men som det finns vetenskapligt stöd för och som påverkar den situation vi står inför idag. Dödligheten har fallit avsevärt från i våras när den tidvis låg kring 90-100 döda per dag, till dagens siffror som i nuläget ligger kring 15-20 om dagen trots att många fler smittas. Men vad är annorlunda?

Avsevärt lägre dödlighet

Den första aspekten, som myndigheterna gärna pekar på, är onekligen att sjukvården blivit mycket bättre på att hantera de som insjuknat i Covid-19 efter att de smittats av coronaviruset.

I början saknades både kunskap och erfarenhet om vilka behandlingsmetoder som fungerade. Initialt använde man sig bland annat av malariamedicinen Klorokin som hade visat lovande resultat i en labbstudie. Det visade sig senare att den i bästa fall var verkningslös men i värsta fall kunde vara direkt skadlig med akuta hjärtproblem som följd.

Man har sedan dess gjort flera viktiga upptäckter som ökar överlevnadschanserna markant vid vård av Covid-19. Man upptäckte att virusinfektionen kraftigt ökade risken för blodproppar. Därför får i dag nästan alla patienter som söker sjukhusvård på grund av Covid-19 blodförtunnande medicin.

Patienter läggs numera på mage istället för rygg, vilket italienska studier visade underlättade andningen för de drabbade. Kortison har sedan länge en bevisad effekt när det används på patienter som drabbats av en kraftig inflammation, vilket ofta sker långt in i sjukdomsförloppet, men i början visste man inte om att det rent av kunde vara farligt om man gav det för tidigt till patienten. Man har även börjat använda antivirala läkemedel som Remdesivir vilket visat sig kunna trycka tillbaka viruset och korta sjukhusvistelserna.

Den andra aspekten, som däremot inte uppmärksammas alls av svenska medier eller myndigheter är att coronaviruset muterat i flera omgångar och att de varianter som nu sprids i allt högre grad i Europa med en ökande hastighet inte är samma som härjade i våras.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Jättevargen ylar igen

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Det våras för kärnkraften

Det våras för kärnkraften

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK I början av 2025 inledde Europeiska kommissionen en uppdatering av sitt vägledande kärnenergiprogram från 2017. I och med att leveranserna av billig rysk gas till Europa via rörledningar praktiskt taget har avbrutits överväger nu många europeiska länder att återuppta användningen av kärnkraft för elproduktion som inte är väderberoende. Belgien har just avbrutit sin avveckling av kärnkraften genom att förlänga driftstiden på två reaktorer med 10 år. I Europa, liksom i resten av världen, är kärnkraften återigen i ropet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.