Skip to Content

Den politiska teatern

Digital utgåva

Den nuvarande regeringssituationen visar ett politikeretablissemang som är totalt oförmöget att uträtta ens de mest elementära uppgifterna som åligger rikets främsta företrädare. Men det som utspelar sig är i själva verket en meningslös politisk teater. Huruvida vi får en regering som leds av Socialdemokraterna eller Moderaterna gör ingen skillnad för svenska folket, eftersom dessa partier, med stöd av en förkrossande riksdagsmajoritet, redan är överens i alla stora frågor.

Publicerad: 1 december, 2018, 19:12

  • Svenska

Läs även

Det kan tyckas lite märkligt att partierna, trots att de är helt överens om i vilken riktning Sverige skall gå, av ren prestige har förvandlat svensk politik till ett parti poker som ter sig fullständigt obegripligt för merparten av svenska folket.

Det var visserligen inte särskilt svårt att räkna ut att precis den här situationen skulle uppstå. Alla visste att inget av blocken skulle få egen majoritet. Därmed skulle det behövas antingen aktivt eller passivt stöd utanför det egna blocket, både för Kristersson och Löfven. Detta har de givetvis själva känt till, men valt att undanhålla för det svenska folket genom att ständigt skjuta problemet framför sig – det i särklass mest populära sättet för våra politiker att hantera problem.

Denna prokrastinering fungerar ett tag, ja, ibland betydligt längre än vad vi andra trodde var möjligt. Men likt snöbollseffekten kommer problem som rullas framåt bara att växa sig ännu större. Det gäller den fortsatta idiotförklaringen av 1,1 miljoner väljare, den aldrig sinande invandringen och den allt tydligare systemkollapsen. Den gamla doktrinen om att svenska politiker kompenserar sin uppenbara brist på karisma och retorisk begåvning (”övertygelseetik”) med att vara kompetenta och ansvarsfulla (”ansvarsetik”) är förstås kvalificerat struntprat – de saknar bådadera. Om det stämmer att det svenska politikerskrået någonsin varit ansvarsfullt, så måste det ha varit i en tid som varken jag eller de flesta andra svenskar fått uppleva.

Apropå ansvarslöshet, hur tänkte Annie Lööf och Jan Björklund om det ”löfte” de gav väljarna – att få till stånd en alliansregering utan stöd av Sverigedemokraterna – vilket de nu anser sig ha fått ”mandat” för? Det är ett mandat som är helt värdelöst eftersom löftet aldrig skulle ha kunnat realiseras. Nu när det falska löftet visat sig svart på vitt, anser sig istället Lööf och Björklund ha frikort att släppa fram Stefan Löfven. Hur ansvarsfullt är det förresten av Björklund att i praktiken låta sina barn avgöra regeringsfrågan? Han har lovat dem att aldrig samarbeta med SD, med motiveringen att hans söner är adopterade från andra sidan jordklotet. Är det på sådana premisser statskonsten skall utövas?

Ytterst vilar ansvaret för att situationen kunnat uppstå, enligt min mening, på Ulf Kristersson, som varit en mycket svag ledare från dag ett. Istället för att hantera problemet så fort han tillträdde valde han, likt alla andra svenska politiker, att skjuta problemet framför sig. Något annat vågade han inte, efter att han sett hur Anna Kinberg Batra giljotinerades av det egna partiet för att – om än med myrsteg – ha försökt närma sig problemet (Sverigedemokraterna).

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Gustav Kasselstrand

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • samuelafugglas

    Idag har Sverige upplevt 85 dagar med demokrati, dvs. socialisterna har inte haft möjlighet att lägga nya förslag om förnedring, kränkning och utplundring av det svenska folket.
    Passa på och NJUT det varar inte länge innan någon genomkorrupt borgare säljer sig till Löfven.

Konsumentmakt kan lyfta det svenska kulturarvet

OPINION: ERIK ALMQVIST

Stora skillnader på beviskrav

OPINION

Tid för förändring!

OPINION

En studie i hyckleri

OPINION

Berlin

KRÖNIKA”Tyskland är ett Sverige för vuxna”, sade Horace Engdahl en gång. Och visst kan man trivas i Tyskland. Jag besökte själv Berlin en sommar på 1990-talet.

Alternativmedia banar vägen

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETAlternativmedia har spelat en mycket stor roll i den samhällsomvälvning som vi nu bevittnar. Hela det politiska landskapet görs om, där det allt tydligare framträder att dagens poler är ett försoffat etablissemang mot ett folk som känner sig sviket – och allt mer förbannat. Gång på gång tvingar alternativmedia systemmedia och sedan politiker att ta upp frågor som de helst hade velat sopa under mattan.

Alternativa straff kan inte lösa bristen på fängelseplatser

OPINION

PK-bubblan

OPINION: Jan TullbergPolitiskt korrekta (PK) människor klarar sällan en fri och upplyst debatt utan behöver en social dominans, helst en hegemoni. I ett samhälle som berömmer sig för att vara sekulärt och rationellt borde en sådan dominans vara svår att åstadkomma, försöken därtill borde bekämpas aktivt av samhället. I Sverige har dock PK-rörelsen i hög grad lyckats utesluta alla som tycker annorlunda ur debatten. Hur länge kan denna ångvält för likriktning fortsätta? Om detta resonerar docent Jan Tullberg i veckans debattartikel.

Gå till arkivet