Den svenska vägen – Finlands öde?

Idag, den 2 april, äger riksdagsvalet i Finland rum, ett val som det finns goda skäl för oss svenskar att titta närmare på. Ofta talas det om en ödesgemenskap mellan Finland och Sverige. Bakom det vackra ordet finns dock en betydligt mer komplicerad verklighet. Med begrepp som ”den svenska vägen” varnar finska politiker för att göra samma misstag som Sverige i invandringspolitiken. Hur går det ihop? Är Finlands öde i själva verket att gå den svenska vägen? I detta reportage tar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand med läsaren på en personlig resa till Helsingfors – och till stadsdelen Gårdsbacka, som kan bli Finlands första Rinkeby. "Moské, affärer, halalmat. Allt vi behöver finns här, i östra Helsingfors", förklarar en somalier.
Gårdsbacka i östra Helsingfors är en mångkulturell förort som vuxit fram med invandringen från Mellanöstern och Afrika. Ännu bor dock en knapp majoritet finländare kvar, vilket gör att Sannfinländarna presterar mycket högre här än i övriga Helsingfors, 22 procent mot cirka 10 procent i huvudstaden i stort. Foto: Gustav Kasselstrand

 

De problem som nu finns i Sverige, och som nästan ingen har en lösning på, uppstod i ett land som var övertygat om att man aldrig skulle hamna där. Med den kokta grodans effekt – små förändringar som pågår under lång tid – sker en gradvis tillvänjning trots att problemet blir allt större. Grodan kokar till döds istället för att hoppa ur vattnet. Det sägs att det inte stämmer i verkligheten och att grodan visst hoppar ur till slut för att få fortsätta leva. Än så länge har dock ingen sådan överlevnadsinstinkt observerats i Sveriges fall.

Finland, sägs det, kommer aldrig att göra samma misstag som Sverige. De har ju utkämpat flera krig under 1900-talet, så de värnar sin kultur och sin självständighet på ett annat sätt än vi svenskar. De är tuffare och säger vad de tycker, medan vi svenskar lider av konflikträdsla. Dessutom kan de ju se vad Sverige gjort fel, och lära sig av oss. För ingen i Finland vill att landet får områden som Rinkeby, med alla problem det innebär.

Den bilden av Finland förekommer inte bara i Sverige, utan är även en självbild som odlas hos finländarna. Men stämmer den?

Svenskt arv

I tio års tid har jag haft en nära personlig relation till det som var Sveriges östra rikshalva i över ett halvt årtusende. Vissa säger 600 år, andra 800 år. Någon början går inte att slå fast: de olika landskapen i östra delarna av landet var tidigt en lika naturlig del av Sverige som Småland eller Dalarna. Med Finland avsågs först bara den sydvästligaste delen av landet, där Åbo ligger, som var den stad där den svenska statsmakten först etablerades och där viktiga institutioner växte fram. Idag heter landskapet ”Egentliga Finland”, som för att markera inför resten av landet att allt började här. I landskapets vapen finns två flaggor. De är svenska, inte finska. Även i Helsingfors, som grundades av Gustav Vasa år 1550, syns det svenska arvet än idag. Här heter landskapet Nyland: det nya landet för de svenska nybyggare som man tror kom från Hälsingland. Vid utloppet av en å slog de sig ned, varför bosättningen fick namnet Helsingfors.

Finlands svenska arv syns överallt, till exempel i landskapsvapnet för Egentliga Finland, den del av landet där Åbo ligger. Den politiska relationen till Sverige är komplicerad: samtidigt som det ofta talas om en ödesgemenskap mellan länderna, används begrepp som “den svenska vägen” som ett varnande exempel i invandringspolitiken. Ändå pekar det mesta på att Finland sedan länge slagit in på just denna väg.

För svenskar som går av färjan i Helsingfors är det vanligt att man på något sätt känner sig hemma, snarare än som en turist i ett annat land. Ibland kan du få betjäning på svenska, ibland inte, men det språkliga främlingskapet mot de finsktalande utgör sällan någon källa till missförstånd. Kulturellt förstår vi varandra bättre än några andra folk. Man får leta med lupp för att hitta några stora skillnader.

Mångkulturellt är skillnaden mellan Stockholm och Helsingfors som natt och dag. Man ska ha rejäl otur för att stöta på högljudda invandrargäng eller se stora grupper utomeuropeiska invandrare. Ibland känns det som att man rest tillbaka i tiden. Till ett Sverige som inte längre finns. Ett Sverige som du kanske har minnen från, eller kanske bara hört om från tidigare generationer. Ett Sverige som kunde och borde ha gjort allt annorlunda.

I de jämförelser som varje svensk intuitivt gör när han eller hon sätter foten i Helsingfors, uppstår en nästan avundsjuk och rosenskimrande föreställning om ett land som valt en annan väg än vi.

Men är det verkligen sant?

Invandringen började senare än i Sverige

När svenska politiker beslutade sig för att landet skulle bli mångkulturellt på 1970-talet, fanns inga liknande beslut i Finland. Under denna tid var Finland inte ett lika utpräglat västland som idag, åtminstone inte politiskt. Landets politik anpassades till viss del för att inte stöta sig med Sovjet, ett fenomen som kallas finlandisering. Det gällde även invandring, som ansågs kunna riskera relationerna till Sovjet. Saken förenklades även av att Finland var ett land människor sökte sig ifrån, inte till. Under 1990-talet, efter Sovjets fall, var de som sökte sig till Finland främst från närområdet: ester, ryssar, och så ingermanländare, ett finskt folk som flyttade till Ingermanland på 1600-talet och som tre hundra år senare tvingades leva under terror och förtryck i Sovjet.

I Helsingfors finns ett historiskt ryskt arv som syns i både arkitektur och gatunamn. Carl Ludvig Engel, som på 1800-talet ritade Senatstorget och dess magnifika byggnader i nyklassisk arkitektur, ritade även Sankt Petersburgs stadskärna. På torget står tsar Alexander II staty än idag, en hyllning till honom efter att han år 1863 valt att sammankalla den finska lantdagen för första gången på 40 år. Ett stenkast därifrån finns Uspenskijkatedralen, som är Västeuropas största ortodoxa kyrka, byggd på 1850-talet. Finland har två kristna folkkyrkor: en evangelisk-luthersk, och en ortodox som är betydligt mindre.

Idag har Finland omkring en halv miljon personer med utländsk bakgrund. Den största gruppen är just människor födda i Sovjet eller Ryssland, som utgör 100 000. Näst störst är ester, som utgör omkring 50 000. I Helsingfors är det inte ovanligt att man hör ryska och estniska på gator och torg. Stockmann och andra affärer läser upp reklam och erbjuder information på ryska. Man kan bara föreställa sig vilken panik som skulle bryta ut om något liknande skedde på NK eller Åhléns.

I takt med att finsk ekonomi återhämtat sig från 1990-talets svåra år, har dock invandringen förändrats i sin karaktär. Nu dominerar invandrare från Afrika och Asien. De flesta av dessa har kommit från millennieskiftet och framåt, i takt med att Finland blivit allt mer känt som ett attraktivt välfärdsland. Idag utgör de hälften av alla med invandrarbakgrund. Efter ryssar och ester är irakier tredje största invandrargrupp, somalier fjärde. Till skillnad från i Sverige är invandringen fortfarande starkt koncentrerad till de större städerna, i synnerhet huvudstaden.

På besök i Gårdsbacka

Men var finns egentligen alla dessa främmande invandrare, som trots allt utgör hundratusentals, när de knappt syns i centrala Helsingfors?

I årets valrörelse har mångkulturen och invandringen varit en av de viktigaste frågorna. Det är tack vare Sannfinländarna. ”Rädda Finland!”, är den övergripande parollen. I en kampanjbild från en kvinnlig kandidat lyder texten: ”Östra Helsingfors. Som att åka utomlands?”.

Den vänstra delen: “Du vet nog varför”, följt av Sannfinländarnas symbol. Till höger: “Östra Helsingfors. Som att åka utomlands?”. Foto: Sannfinländarna

Alla, även de som avskyr partiet, vet att det ligger mycket i det. I östra Helsingfors finns Finlands mest mångkulturella och fattiga stadsdelar. Om du frågar en finländare vilken stadsdel som är ”värst”, är det troligt att du får flera olika svar. Lika troligt är det dock att området ligger just i denna del av huvudstaden, vid metrons östligaste slutstationer.

Jag har varit i de flesta ställen i Helsingfors, men aldrig i de östra förorterna. Inte för att jag aktivt har undvikit det, utan för att jag aldrig haft några ärenden dit. Jag bestämmer mig för att åka till Gårdsbacka. I praktiken används bara det finska namnet, Kontula. Här har 30 procent av befolkningen från 15 till 29 år fått socialbidrag. Inget annat område har lika hög ungdomsbrottslighet – stölder, rån och misshandlar. Droghandeln är omfattande. Antalet barn som omhändertas av socialen är högre än i alla andra stadsdelar. 40 procent har ett främmande språk som modersmål. I en artikel för public service-kanalen Yle för några år sedan beskriver polismannen Seppo Kujala hur området fått allt värre sociala problem. Men att det skulle kunna sluta som i Sverige avfärdade han.

Yle: I flera städer i Sverige finns det utsatta områden med sociala problem och hög brottslighet och där polisen stöter på motstånd. Går utvecklingen i Helsingfors i samma riktning?

– I det här skedet finns inget sådant här och om vi får bestämma blir det inte heller verklighet här. Målsättningen är att alla områden är trygga. Om man far till Gårdsbacka är där ganska lugnt, sade Kujala.

Häromåret inträffade ett masslagsmål mellan ett sextiotal muslimer på gården utanför moskén, händelser som får stora rubriker i ett land som inte riktigt vant sig vid det mångkulturella kaoset än.

Jag åker dit en tisdag eftermiddag. En finlandssvensk vän följer med mig. Han har heller aldrig varit där tidigare. Trots att han själv är nationalist, tror han inte att mångkulturen i området är så omfattande som vissa påstår.

Vi går igenom ett långt, deprimerande gångstråk i sliten 60-talsarkitektur. Här har butiker legat på rad, nu är var och varannan lokal tom och ledig. Det är folktomt i gången, de enda vi ser är en grupp arga finska alkoholister eller missbrukare som står och pratar högljutt med varandra.

När vi till slut kommer fram till den öppna centrumplatsen möts jag av en mångkultur jag aldrig tidigare sett i staden. Även min vän blir förvånad: ”Jag trodde inte att det fanns sådana här områden i Finland”, utbrister han.

Araber, afrikaner och andra främmande folk myllrar omkring. En del romer. Här finns många finnar också, men det verkar vara personer som inte haft några alternativ. Enstaka pensionärer, som blivit kvar, och så socialt utsatta finnar på socialbidrag. Trots att det är mitt på eftermiddagen, verkar ingen – varken invandrare eller finnar – stressa till något jobb. Många står bara och hänger i centrum i brist på annat att göra.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Gustav Kasselstrand Partiledare Alternativ för Sverige

Relaterat

Åkesson i Järva: ”Vi är partiet för skötsamma och laglydiga människor”

Åkesson i Järva: ”Vi är partiet för skötsamma och laglydiga människor”

🟠 Det var publikrekord när Jimmie Åkesson talade under Järvaveckan i Stockholm. Utöver att fokusera på vikten av demokrati och dialog utan skrik och glåpord poängterade SD-ledaren den stora samhällskris som Sverige befinner sig i. Samtidigt påstod Åkesson att Sverige alltid har varit och kommer förbli ett invandrarland – även om invandringen bör vara begränsad.

Partiledardebatten: Statsministern varnar för ”amerikanisering” av svenskt debattklimat

Partiledardebatten: Statsministern varnar för ”amerikanisering” av svenskt debattklimat

🟠 Årets första partiledardebatt ägde rum söndag den 7 maj, och det blev en stundtals hetsig tillställning. Efteråt var Ulf Kristersson (M) besviken, och menade att Magdalena Andersson (S) kan ha inspirerats av debattklimatet i USA, bland annat genom allt grövre anklagelser om att demokratin är hotad av den nuvarande regeringen. ”Har du inget bättre att säga så VAR TYST!”, fräste hon till Johan Pehrson (L). Debatten var den första för Centerpartiets turkisk-muslimske partiledare Muharrem Demirok, som menade att alla som betalar skatt och är en del av samhället också är svenskar. Nya Tider sammanfattar alla partiledares insats i debatten, och det nuvarande opinionsläget för deras respektive parti.

Läs även:

Så kan en fientlig AI teoretiskt utplåna mänskligheten

Så kan en fientlig AI teoretiskt utplåna mänskligheten

🟠 Artificiell intelligens förbättrar sig själv. Med en ofattbar intelligens och förmågor som vida överstiger våra egna kan en artificiell intelligens (AI) komma att bli en välsignelse för mänskligheten. Men allt fler experter varnar för att risken finns att vi tappar kontrollen och att en AI blir vår undergång. En sak som dock sällan utforskas när media belyser ämnet är hur en skadlig eller fientlig AI praktiskt skulle kunna agera.

Vindkraft till havs hotar Östersjö­tumlaren – riskerar utrotning

Vindkraft till havs hotar Östersjö­tumlaren – riskerar utrotning

🟠 Samtidigt som vindkraften prisas som ”klimatvänlig”, riskerar konsekvenserna för djur och natur att bli ödesdigra. För Östersjöns enda val – tumlaren – är läget särskilt allvarligt. Populationen på 500 individer är sedan länge utrotningshotad, och nu varnar forskare för att de stora vindkraftsparkerna till havs ökar belastningen ytterligare. ”Undervattensbuller kan leda till både hörselskador och död. Tumlarna är helt beroende av att kunna använda sina klickljud för att navigera och hitta mat. När deras hörsel försämras eller försvinner helt riskerar de att svälta ihjäl”, varnar Magnus Danbolt, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar län. I denna del två av Nya Tiders reportageserie om havsbaserad vindkraft granskar vi dess förbisedda miljöeffekter.

SVT smutskastade vaccinkritiker – staten tvingas betala skadestånd

SVT smutskastade vaccinkritiker – staten tvingas betala skadestånd

🟠 BROTT OCH STRAFF I ett ovanligt fall har en privatperson stämt svenska staten och vunnit målet. Det rör sig om vaccinkritikern Linda Karlström som blev uthängd av SVT som konspirationsteoretisk och antisemit i en dokumentär ämnad att motverka motståndare till massvaccinering. Trots att hon vann målet och får ett skadestånd på 100 000 kronor tog staten ändå en hämnd på kvinnan – hon tvingas betala drygt en miljon i rättegångskostnader.

Solen styr klimatet

Solen styr klimatet

🟠 Motarbetad forskning visar på naturliga orsaker till klimatförändringar. Solen och dess cykliska variationer har en stark effekt på jordens klimat. Det har bekräftats både experimentellt och genom att titta på hur jordens medeltemperatur varierat i takt med solens aktivitet genom årtusendena. Ändå är solen inte ens en parameter i de officiella klimatmodellerna som i stället pekar ut människan som ansvarig. Astrofysikern Henrik Svensmark, som forskat i decennier om solen och klimatet, säger till Nya Tider att det finns ett mycket stort motstånd mot all forskning som motbevisar internationella klimatpanelens antropogena klimatteori.

Så blir världen när bensinbilarna har fasats ut

Så blir världen när bensinbilarna har fasats ut

🟠 EU-parlamentet fattade den 14 februari det slutgiltiga beslutet att efter år 2035 får nybilsförsäljning bara bestå av elbilar. Politiker låter ofta påskina att det ”bara” är att byta ut sin gamla bil mot en elbil. Nya Tider har dock visat att det inte finns nog med metaller på hela planeten för en total elektrifiering – vilket politikerna mycket väl vet. I denna artikel går vi igenom hur det är tänkt att samhället i framtiden ska se ut, med 15-minutersstaden, avfolkad landsbygd och andra radikala förändringar som globalister förordat under lång tid.

Nyhetsdygnet

De senkomnas förundran

🟠 Bokrecension. Mustafa Panshiri och Jens Ganman har nu i flera år tillsammans och var för sig skrivit och debatterat om hur Sverige håller på att förändras. De förstår att det mångkulturella samhället inte fungerar, de tar upp gängkriminaliteten, och de provar att bryta mot gamla PK-normer om hur debatten ska föras. De känner sig för, bit för bit, kan man säga. Denna bok innehåller resereportage runtom i Sverige gjorda under 2022 och 2023, och de reser även till Frankrike och Finland. Men de har inte mycket att säga.

Peter Gøtzsche i härnadståg mot psykiatrin

🟠 Bokrecension. Den stridbare och frispråkige Peter Gøtzsche är specialistläkare i internmedicin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet. Han har publicerat över 75 artiklar i fem stora vetenskapliga tidskrifter. Han har skrivit flera böcker där han inte håller igen på kritiken. Läkemedelsindustrin kal­lar han regelmässigt för kriminalindustrin.

Sugen på att äta i rymden?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ett franskt start-upbolag, Zephalto, som grundades av flygingenjören Vincent Farret d'Astiès, kommer att låta sex personer lyfta 25 kilometer över jorden i en tryckkapsel fäst vid en ballong. Passagerarna kommer att serveras måltider tillagade av stjärnkockar (sic!) och franskt vin samtidigt som de betraktar jorden från ovan jorden

Så kan en fientlig AI teoretiskt utplåna mänskligheten

🟠 Artificiell intelligens förbättrar sig själv. Med en ofattbar intelligens och förmågor som vida överstiger våra egna kan en artificiell intelligens (AI) komma att bli en välsignelse för mänskligheten. Men allt fler experter varnar för att risken finns att vi tappar kontrollen och att en AI blir vår undergång. En sak som dock sällan utforskas när media belyser ämnet är hur en skadlig eller fientlig AI praktiskt skulle kunna agera.

Vindkraft till havs hotar Östersjö­tumlaren – riskerar utrotning

🟠 Samtidigt som vindkraften prisas som ”klimatvänlig”, riskerar konsekvenserna för djur och natur att bli ödesdigra. För Östersjöns enda val – tumlaren – är läget särskilt allvarligt. Populationen på 500 individer är sedan länge utrotningshotad, och nu varnar forskare för att de stora vindkraftsparkerna till havs ökar belastningen ytterligare. ”Undervattensbuller kan leda till både hörselskador och död. Tumlarna är helt beroende av att kunna använda sina klickljud för att navigera och hitta mat. När deras hörsel försämras eller försvinner helt riskerar de att svälta ihjäl”, varnar Magnus Danbolt, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar län. I denna del två av Nya Tiders reportageserie om havsbaserad vindkraft granskar vi dess förbisedda miljöeffekter.

Paschs säkra tändstickor

🟠 HISTORIA Tändstickan har en lång historia – de första nämns i en kinesisk källa från cirka 950 e.Kr. – och har i Europa utvecklats av olika uppfinnare. Det var dock den svenske kemisten Gustaf Erik Pasch som utvecklade säkerhetständstickorna och tog patent på denna uppfinning 1844.

Stig Dagerman och Tyskland

🟠 HISTORIA Tysk höst, som är skriven av Stig Dagerman, är en reportagebok av stort historiskt värde än idag. I den här reportageboken berättar Dagerman nämligen om vad han såg och fick veta av olika personer han mötte och talade med under ett besök i ett sönderbombat Tyskland hösten 1946.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.