<strong>Högsta domstolen nekade</strong> Rysslands begäran om utvisning för polismördaren med hänvisning till att det i Sverige inte är brottsligt att tillhöra en militant kriminell grupp. Polismorden berörde de inte. Migrationsverket gav honom permanent uppehållstillstånd i Sverige och visste inget om att han blivit dömd för mord förrän Nya Tider ringde upp verket och berättade om det. Under vårt arbete hittade vi flera exempel på att domstolar i Dagestan friat misstänkta, som sedan genomfört olika terroristbrott. Foto: Yuga.ru

Dömd dubbelmördare och terrorist fick stanna i Sverige

Migrationsverket gav den i dag 40-årige mannen uppehållstillstånd utan att känna till hans bakgrund som medlem i en islamistisk terroristorganisation i Dagestan. När ryska myndigheter spårade honom till Sverige och begärde honom utlämnad för bland annat ett dubbelmord på två poliser, vägrade Högsta Domstolen med hänvisning till att han riskerar att förföljas för sin ”politiska eller religiösa uppfattning”. Nya Tider har granskat fallet.

papperDen 6 maj år 2004. Klockan är 23:20 på natten i staden Izberbasj i den ryska delrepubliken Dagestan. En patrullbil med tre poliser ställer sig i en upplyst gatukorsning. Plötsligt kör en bil av märket Lada upp bredvid polisbilen och två män öppnar eld med automatkarbiner. Poliserna får ingen chans att besvara elden. Patrullchefen Magomedsjapi Sultanov och polismannen Timur Magomedov dödas omedelbart av kulregnet, medan föraren Kurban Alijev såras svårt.

Misstankarna riktas mot de islamistiska separatistorganisationer som är verksamma i Dagestan och som har ett starkt fäste i Izberbasj. Två män i 30-årsåldern blir snart misstänkta i utredningen, vi kan kalla dem Magomed Sjamilev och Rashid Ramazov. Åklagaren hävdar att de båda männen varit medlemmar i en terroristorganisation och gjort sig skyldiga till bland annat grova vapenbrott och polismordet 2004.

De misstänkta flyr dock utomlands och efter en tid hamnar Magomed Sjamilev i Sverige som kvotflykting på rekommendation av FN:s flyktingorgan UNHCR.

Efter att man sent omsider spårat Sjamilev till Sverige skrev den ryske riksåklagaren ett välformulerat brev till justitieminister Beatrice Ask och bad om att Sjamilev skulle utlämnas. I brevet garanterar man att Sjamilev kommer att behandlas i enlighet med internationell rätt, inte utsättas för tortyr eller annan grym eller inhuman behandling, samt att han har rätt att ansöka om förnyad prövning. Riksåklagaren förklarade sig villig att bistå svenska myndigheter samt att lämna ut alla handlingar i målet på begäran.

Rysslands begäran togs upp av Högsta Domstolen den 29 september 2014. Man gick på den svenska riksåklagarens linje och nekade utlämning. I domen upprepar HD två gånger att Sjamilev är dömd för bland annat medlemskap i en kriminell organisation, att detta inte är straffbart i Sverige och att det därför ”föreligger utlämningshinder i denna del” – utan att nämna att han kan utlämnas för de grova brott han begått som medlem i organisationen.

HD hänvisar också till att Sjamilev inte kan utlämnas enligt 7 § utlämningslagen eftersom: ”Enligt beslutet om permanent uppehållstillstånd hade Magomed Sjamilev gjort sannolikt att han vid ett återvändande till Ryssland riskerade sådan behandling som utgör förföljelse av myndigheterna på grund av politisk uppfattning eller tillskriven politisk uppfattning.”

Man hänvisar vidare till UNHCR:s framställan där Sjamilev ”erkänts som flykting, eftersom han på grund av sina politiska aktiviteter och sin religion anses riskera förföljelse i Ryssland”.

Vilka politiska aktiviteter och vilken religion är det då han påstås vara förföljd för? Sjamilev nekar till alla brott men säger till svensk polis att han varit aktiv i kampen för ”ett fritt Dagestan”. Det är välkänt att muslimska extremister är mycket aktiva i den kampen, inte minst wahhabitiska grupper som vill ha ett muslimskt kalifat under sharialagar i Dagestan, Tjetjenien och Nordossetien – till att börja med. Wahhabitiska fanatiker förklarade faktiskt Dagestan självständigt i slutet av 1990-talet, kastade ut de lokala myndigheterna i det område de kontrollerade, införde sharialagar och bjöd in tjetjenska krigsherrar för att upprätta en islamistisk republik. Inte många i den vanliga befolkningen ville dock leva under sharialagar, trots att 83 procent i Dagestan är muslimer, och tillsammans med polisen upprättade de hemvärnsgrupper som försvarade sig mot krigsherrarna. Kalifatet som wahhabiterna ville bygga krossades när ryska trupper ryckte in för att hjälpa till, men Dagestan är fortfarande ett centrum för islamistiska terrordåd och situationen i det mångetniska landet beskrivs ibland som ett ”lågintensivt inbördeskrig”. Aliaschab Kebekov – eller som islamisterna säger, Ali Abu-Muhammad, emiren av Norra Kaukasus – förklarade så sent som i mars i år att det är viktigare att bedriva jihad i Kaukasus än i Syrien. I september hotade Islamiska Staten (IS) med att ”befria Tjetjenien och Kaukasus”.

Inget av detta utesluter förstås att Sjamilev kan vara en helt igenom fredsälskande muslimsk separatist, som förföljs av ryska myndigheter enbart för sina åsikters och sin religions skull. Rimligtvis måste väl den sekretesstämplade UNHCR-utredningen visa att de ryska myndigheterna inte ”förföljer” honom på grund av terrorism, grova vapenbrott och mord? Visserligen är det enda vi vet om utredningen att UNHCR inte ens tar den frågan i beaktande – men inte hade man väl annars låtit Sjamilev leva i Sverige som en fri man, helt befriad från ansvar för mordet på två polismän?

Islamister försöker upprätta ett kalifat i Dagestan och resten av Kaukasus. I slutet av 1990-talet kom islamistiska krigsherrar från grannrepubliken Tjetjenien till Dagestan, drev bort lokala myndigheter och införde sharia. Invånarna ville dock inte leva under denna strikta ordning, trots att de själva är muslimer, och bildade motståndsgrupper, som tillsammans med rysk militär snart lyckades köra ut islamisterna. Sedan dess pågår något som kan liknas vid ett lågintensivt inbördeskrig med frekventa terrordåd. Enligt den ryska säkerhetstjänsten är ”Emir” Rustam Aselder (mitten) ledare för islamisternas ”Dagestanska front”.
Islamister försöker upprätta ett kalifat i Dagestan och resten av Kaukasus. I slutet av 1990-talet kom islamistiska krigsherrar från grannrepubliken Tjetjenien till Dagestan, drev bort lokala myndigheter och införde sharia. Invånarna ville dock inte leva under denna strikta ordning, trots att de själva är muslimer, och bildade motståndsgrupper, som tillsammans med rysk militär snart lyckades köra ut islamisterna. Sedan dess pågår något som kan liknas vid ett lågintensivt inbördeskrig med frekventa terrordåd. Enligt den ryska säkerhetstjänsten är ”Emir” Rustam Aselder (mitten) ledare för islamisternas ”Dagestanska front”.
Mönsterinvandrare. Värnamo Nyheter gjorde ett reportage om den fromme muslimen, som styrketränar och fastar under Ramadan. Han förnekar att han skulle ha gjort något brottsligt i Dagestan, men säger till svensk polis att han varit aktiv i kampen för ett fritt Dagestan.
Mönsterinvandrare. Värnamo Nyheter gjorde ett reportage om den fromme muslimen, som styrketränar och fastar under Ramadan. Han förnekar att han skulle ha gjort något brottsligt i Dagestan, men säger till svensk polis att han varit aktiv i kampen för ett fritt Dagestan.
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Fyra dagar som skakade Frankrike

Fyra dagar som skakade Frankrike

🟠 UTRIKES På fyra dagar, från måndag till torsdag, har det kaos som utlöstes av Rassemblement Nationals (RN) seger i valet till Europaparlamentet förändrat den politiska situationen i Frankrike i grunden. Högern vädrade först morgonluft, men har nu drabbats av interna slitningar. Samtidigt verkar vänstern anstränga sig för att komma över sina meningsskiljaktigheter och bilda en bräcklig allians.

Läs även:

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

Kriget mot lantbruket

Kriget mot lantbruket

🟠 UTRIKES Hur ska Europas enorma jordbruksarealer egentligen användas? Den debatten rasar nu i allt fler länder, efter att EU och flera regeringar vidtagit drastiska åtgärder med syftet att minska antalet gårdar. I Nederländerna, som är Europas största exportör av lantbruksprodukter, kombinerar regeringen piska och morot för att försöka få landets bönder att avveckla verksamheten och sälja marken. Den här gången är det kväve – inte koldioxid – som påstås utgöra ett akut hot. Men är det den verkliga orsaken, eller en förevändning för att verkställa en helt annan agenda? ”Regeringen har förklarat krig mot lantbruket”, säger Thierry Baudet, partiledare för Forum voor Democratie, och den lantbrukspolitiske talespersonen Gideon van Meijeren, i en exklusiv intervju för Nya Tider.

Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder, menar att Arlas egna kontroller gått överstyr och blivit en stor stressfaktor för många av de egna medlemmarna. De flesta vågar heller inte säga något därför att de är beroende av Arla för att kunna sälja sin mjölk. Foto: Nya Tider

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Medeltidsmuseet tvingades stänga den 5 november, trots protester. Foto: Wikimedia, Medeltidsmuseet.se

Riksdagen kastar ut Medeltids­museet – Nu växer protesterna

🟠 INRIKES Medeltidsmuseet är uppbyggt kring stadsmuren från Gustav Vasas tid, Helgeandshusets kyrkogård från 1300-talet och andra fasta fornlämningar som inte går att flytta. Historiker beskriver det som ”platsen där Sverige som nation föds”. Nu har museet stängt. Istället vill Riksdagen bygga en extra plenisal att ha som backup för den ordinarie, samt ett besökscentrum. ”Det är helt befängt”, säger den auktoriserade Stockholmsguiden Henrik Scheutz till Nya Tider. Nu engagerar han sig i den växande proteströrelsen: ”Det finns fortfarande möjlighet att rädda museet!”

Medborgarplatsen fylldes av WHO-kritiska människor. Enligt arrangörerna var antalet deltagare uppåt 2 000. Den pågick i cirka tre timmar, varefter eftermingel anordnades på Hotel Malmen. Foto: Nya Tider

Motståndet mot diktatoriskt WHO växer – demonstration i Stockholm

🟠 ExitWHO Världshälsoorganisationen WHO är på väg att få makt att bestämma alla medlemsländers insatser under nästa pandemi. Enskilda länder kommer inte längre att kunna besluta om egna pandemiåtgärder och eventuella restriktioner – allt ska beslutas av ett nytt ”styrande organ” inom WHO. Oron och kritiken växer nu mot vad detta innebär och den 1 oktober anordnades en demonstration i Stockholm för att protestera mot hur Sverige och världens länder avträder sin suveränitet till en icke folkvald grupp byråkrater.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Boeings Starliner har äntligen skjutit upp en NASA-besättning i rymden

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Efter sju svåra års försening, och efter två misslyckade försök förra månaden, har det problemtyngda Boeing äntligen skickat två astronauter till rymden på ett uppdrag för NASA i sin rymdfarkost Starliner. Men företaget har fortfarande en lång väg att gå. Samtidigt går Elon Musks SpaceX från klarhet till klarhet och har nyligen gjort ett lyckat försök med sin Starship.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.