Skip to Content

Spela, sjunga eller både och? En del av spelkorten har noter till fyrstämmiga sånger på baksidan. Foto: Nya Tider

Ebenholts, porträtt och människohud

Digital utgåva

På Museum Gustavianum i Uppsala finns många intressanta föremål utställda: mumier, hjälmar och vapen från vikingatiden och det augsburgska konstskåpet. Detta konstskåp, som skänktes till Gustaf II Adolf (1594–1632) när han och hans armé intog den sydtyska staden Augsburg den 24 april 1632, tillverkades av Philipp Hainhofer (1578–1647). Det innehåller allt från snäckor till en rem av människohud och lockar många av museets besökare.

Publicerad: 5 november, 2018, 18:07

  • Svenska

Läs även

Det augsburgska konstskåpet som skänktes till Gustaf II Adolf i april 1632 har sedan 1694 funnits att beskåda på Museum Gustavianum i Uppsala. Foto: Nya Tider

I en stor glasmonter mitt i rummet står det stora konstskåpet i ek och ebenholts som är prytt med bland annat miniatyrmålningar och stenar. I montrarna omkring kan man beundra de många olika föremålen som hör till skåpet. Flera av dagens museibesökare stannar till vid montrarna, särskilt vid den där själva skåpet finns, och betraktar konstskåpet och dess olika delar och föremål med vördnad.

Idén att skapa konstskåp växte fram på 1500-talet då europeiska furstar började samla på olika konstverk, naturalier och exotiska föremål i så kallade konstkammare. Den mest berömda samlingen fanns i Prag och tillhörde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II (15521612). Syftet med dessa konstkammare var dels att spegla världen och dess naturliga mångfald, men dels även för att framhålla samlarens höga status och bildning.

Köpmannen och diplomaten Philipp Hainhofer i handelsstaden Augsburg var visserligen ingen furste, men inte desto mindre en mycket hängiven samlare. Samtidigt som han sålde lyxvaror byggde han upp en egen konstkammare. Innehållet i hans kammare förändrades dock ofta då han, som köpman, flitigt sålde och köpte varor. Det var han som kom på idén att bygga konstskåp som kunde användas till att förvara en del av de växande samlingarnas olika konstskatter och naturalier i. Ett konstskåp (även kallat kuriosakabinett och kabinettsskåp) fungerade på så vis som en slags konstkammare i miniatyr samtidigt som det även var som ett konstverk i sig med sina utsmyckningar.

Till skåpet hör även en virginal. Foto: Nya Tider

Att tillverka konstskåp på 1600-talet var mycket kostsamt och tidskrävande, vilket var anledningen till att Hainhofer endast lät tillverka sex stycken under tidsperioden 161035. Hainhofer stod huvudsakligen för planeringen av hur skåpet skulle se ut och vilka samlingsföremål det skulle vara avsett för medan själva tillverkningen utfördes av hantverkare. En del av dessa skåp var beställningsverk, men några tillverkades trots att de inte blivit beställda av någon.

Det konstskåp som idag finns att beskåda på Museum Gustavianum skänktes till Gustaf II Adolf av Augsburgs protestantiska styresmän. Vid den tiden utkämpades det trettioåriga kriget mellan protestanter och katoliker i Europa och styresmännen betraktade den svenske kungen som en befriare då Augsburg var både en katolsk och protestantisk stad. De hade förvärvat skåpet av Hainhofer så fort de fått veta att kungen av Sverige var på väg mot Augsburg. Gustaf II Adolf blev mycket nöjd med gåvan som en del, enligt Hainhofer själv, kallade för ”världens åttonde underverk”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Slaven som blev medlem av kungafamiljen

HISTORIAÄn idag vet ingen var Badins grav finns. Det som däremot är känt om honom är att han levde ett händelserikt liv. Han föddes och såldes som slav, men förblev inte det. Istället blev han medlem av den svenska kungafamiljen. Han kom att äga tre gårdar, var väldigt lärd och blev medlem i olika ordnar.

1683: Polska krigare räddade Europa från muslimsk invasion

HISTORIAI början av september 1683 står 140 000 muslimska krigare vid Wiens portar, beredda att storma försvarsmurarna runt staden. Wien försvaras av 15 000 soldater uppe på stadens murar. Staden har varit belägrad av osmanerna i två månader och maten håller på att ta slut.

När Alfred Ander var desperat

HISTORIAI januari år 1910 chockerades stockholmarna av ett brutalt rånmord. På växelkontorets golv hittades kassörskan Viktoria Hellsten kraftigt misshandlad. Hon dog kort efteråt och det visade sig att en stor summa pengar saknades i kassan. Alfred Ander infångades mycket snart, dömdes och giljotinerades för brottet.

Den störste guden i Norden

HISTORIAHan är känd under namnen Allfadern, Enöga Julfader och Jolner, men det namn han är mest känd under är Oden. Enligt den nordiska religionen skapade han Jorden samt de första människorna tillsammans med sina bröder Vile och Ve. Han offrade sitt ena öga i utbyte mot visdom och julen var hans högtid.

Reuterholm och sökandet efter ljuset

HISTORIAGustaf Adolf Reuterholm är kanske en av Sveriges mest kända frimurare. Han var mycket hängiven ordensverksamheten, experimenterade med olika former av magi och sökte vägledning om inte bara framtiden utan även om hur han skulle förhålla sig till människorna i sin närhet.

De underjordiska i Norrland

HISTORIAI de norrländska landskapen lever, enligt den svenska folktron, det underjordiska väsendet vittra. De lever oftast under jorden, men kan även bo under golven till människornas hem. Vittrorna har även egna vägar som man måste respektera annars kan det gå illa.

När Ryssland anföll svenska östkusten

HISTORIAFör trehundra år sedan i år gick den ryska flottan till brutalt anfall mot Sveriges östkust och civilbefolkningen som bodde där. Städer, byar och gårdar brändes och ödelades. Den främsta orsaken till dessa anfall var att Ryssland ville tvinga fram ett slut på stora nordiska kriget. Trehundra år har gått sedan dess, men dessa anfall har inte glömts bort.

De blonda ”barbarerna”

HISTORIAFolkvandringstiden (cirka 375-cirka 568) var en föga lugn tid i Europa som inleddes i samband med hunnernas anfall mot ostrogoternas rike norr om Svarta havet. Under denna epok begav sig germanska folkstammar västerut och söderut. De kom att bilda egna riken, men även att bidra till romarrikets nedgång.

Gå till arkivet

Send this to a friend