Skip to Content

Spela, sjunga eller både och? En del av spelkorten har noter till fyrstämmiga sånger på baksidan. Foto: Nya Tider

Ebenholts, porträtt och människohud

Digital utgåva

På Museum Gustavianum i Uppsala finns många intressanta föremål utställda: mumier, hjälmar och vapen från vikingatiden och det augsburgska konstskåpet. Detta konstskåp, som skänktes till Gustaf II Adolf (1594–1632) när han och hans armé intog den sydtyska staden Augsburg den 24 april 1632, tillverkades av Philipp Hainhofer (1578–1647). Det innehåller allt från snäckor till en rem av människohud och lockar många av museets besökare.

Publicerad: 5 november, 2018, 18:07

  • Svenska

Läs även

Det augsburgska konstskåpet som skänktes till Gustaf II Adolf i april 1632 har sedan 1694 funnits att beskåda på Museum Gustavianum i Uppsala. Foto: Nya Tider

I en stor glasmonter mitt i rummet står det stora konstskåpet i ek och ebenholts som är prytt med bland annat miniatyrmålningar och stenar. I montrarna omkring kan man beundra de många olika föremålen som hör till skåpet. Flera av dagens museibesökare stannar till vid montrarna, särskilt vid den där själva skåpet finns, och betraktar konstskåpet och dess olika delar och föremål med vördnad.

Idén att skapa konstskåp växte fram på 1500-talet då europeiska furstar började samla på olika konstverk, naturalier och exotiska föremål i så kallade konstkammare. Den mest berömda samlingen fanns i Prag och tillhörde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II (15521612). Syftet med dessa konstkammare var dels att spegla världen och dess naturliga mångfald, men dels även för att framhålla samlarens höga status och bildning.

Köpmannen och diplomaten Philipp Hainhofer i handelsstaden Augsburg var visserligen ingen furste, men inte desto mindre en mycket hängiven samlare. Samtidigt som han sålde lyxvaror byggde han upp en egen konstkammare. Innehållet i hans kammare förändrades dock ofta då han, som köpman, flitigt sålde och köpte varor. Det var han som kom på idén att bygga konstskåp som kunde användas till att förvara en del av de växande samlingarnas olika konstskatter och naturalier i. Ett konstskåp (även kallat kuriosakabinett och kabinettsskåp) fungerade på så vis som en slags konstkammare i miniatyr samtidigt som det även var som ett konstverk i sig med sina utsmyckningar.

Till skåpet hör även en virginal. Foto: Nya Tider

Att tillverka konstskåp på 1600-talet var mycket kostsamt och tidskrävande, vilket var anledningen till att Hainhofer endast lät tillverka sex stycken under tidsperioden 161035. Hainhofer stod huvudsakligen för planeringen av hur skåpet skulle se ut och vilka samlingsföremål det skulle vara avsett för medan själva tillverkningen utfördes av hantverkare. En del av dessa skåp var beställningsverk, men några tillverkades trots att de inte blivit beställda av någon.

Det konstskåp som idag finns att beskåda på Museum Gustavianum skänktes till Gustaf II Adolf av Augsburgs protestantiska styresmän. Vid den tiden utkämpades det trettioåriga kriget mellan protestanter och katoliker i Europa och styresmännen betraktade den svenske kungen som en befriare då Augsburg var både en katolsk och protestantisk stad. De hade förvärvat skåpet av Hainhofer så fort de fått veta att kungen av Sverige var på väg mot Augsburg. Gustaf II Adolf blev mycket nöjd med gåvan som en del, enligt Hainhofer själv, kallade för ”världens åttonde underverk”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Att mörda en krigarkung – Recension av Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII

HISTORIADen 30 november 1718 stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Överstelöjtnant Olof Dagström inledde därefter en omfattande utredning av kungens död och upptäckte att Karl mördats av fransmannen André Sicre på order av Ulrika Eleonora den yngres make, Fredrik av Hessen-Kassel. Denna utredning och dess följder tas upp av Bob G Lind i boken Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII. Boken väcker dock frågor.

Gå till arkivet

Send this to a friend