Skip to Content

Spela, sjunga eller både och? En del av spelkorten har noter till fyrstämmiga sånger på baksidan. Foto: Nya Tider

Ebenholts, porträtt och människohud

Digital utgåva

På Museum Gustavianum i Uppsala finns många intressanta föremål utställda: mumier, hjälmar och vapen från vikingatiden och det augsburgska konstskåpet. Detta konstskåp, som skänktes till Gustaf II Adolf (1594–1632) när han och hans armé intog den sydtyska staden Augsburg den 24 april 1632, tillverkades av Philipp Hainhofer (1578–1647). Det innehåller allt från snäckor till en rem av människohud och lockar många av museets besökare.

Publicerad: 5 november, 2018, 18:07

  • Svenska

Läs även

Det augsburgska konstskåpet som skänktes till Gustaf II Adolf i april 1632 har sedan 1694 funnits att beskåda på Museum Gustavianum i Uppsala. Foto: Nya Tider

I en stor glasmonter mitt i rummet står det stora konstskåpet i ek och ebenholts som är prytt med bland annat miniatyrmålningar och stenar. I montrarna omkring kan man beundra de många olika föremålen som hör till skåpet. Flera av dagens museibesökare stannar till vid montrarna, särskilt vid den där själva skåpet finns, och betraktar konstskåpet och dess olika delar och föremål med vördnad.

Idén att skapa konstskåp växte fram på 1500-talet då europeiska furstar började samla på olika konstverk, naturalier och exotiska föremål i så kallade konstkammare. Den mest berömda samlingen fanns i Prag och tillhörde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II (15521612). Syftet med dessa konstkammare var dels att spegla världen och dess naturliga mångfald, men dels även för att framhålla samlarens höga status och bildning.

Köpmannen och diplomaten Philipp Hainhofer i handelsstaden Augsburg var visserligen ingen furste, men inte desto mindre en mycket hängiven samlare. Samtidigt som han sålde lyxvaror byggde han upp en egen konstkammare. Innehållet i hans kammare förändrades dock ofta då han, som köpman, flitigt sålde och köpte varor. Det var han som kom på idén att bygga konstskåp som kunde användas till att förvara en del av de växande samlingarnas olika konstskatter och naturalier i. Ett konstskåp (även kallat kuriosakabinett och kabinettsskåp) fungerade på så vis som en slags konstkammare i miniatyr samtidigt som det även var som ett konstverk i sig med sina utsmyckningar.

Till skåpet hör även en virginal. Foto: Nya Tider

Att tillverka konstskåp på 1600-talet var mycket kostsamt och tidskrävande, vilket var anledningen till att Hainhofer endast lät tillverka sex stycken under tidsperioden 161035. Hainhofer stod huvudsakligen för planeringen av hur skåpet skulle se ut och vilka samlingsföremål det skulle vara avsett för medan själva tillverkningen utfördes av hantverkare. En del av dessa skåp var beställningsverk, men några tillverkades trots att de inte blivit beställda av någon.

Det konstskåp som idag finns att beskåda på Museum Gustavianum skänktes till Gustaf II Adolf av Augsburgs protestantiska styresmän. Vid den tiden utkämpades det trettioåriga kriget mellan protestanter och katoliker i Europa och styresmännen betraktade den svenske kungen som en befriare då Augsburg var både en katolsk och protestantisk stad. De hade förvärvat skåpet av Hainhofer så fort de fått veta att kungen av Sverige var på väg mot Augsburg. Gustaf II Adolf blev mycket nöjd med gåvan som en del, enligt Hainhofer själv, kallade för ”världens åttonde underverk”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Karl XV som konstnär och samlare

HISTORIAEn del kungligheter i Sverige har varit konstnärligt intresserade och några har till och med tecknat och målat. En av de mer kända av Sveriges kungliga konstnärer är Karl XV som både samlade på konst och var en mycket hängiven målare med landskapsmotiv som specialitet.

Den mystiske mannen från Bocksten

HISTORIAPå Varbergs fästning kan man se kvarlevorna efter en man som dött och blivit pålspetsad under medeltiden. Kvarlevorna hittades i Bockstens mosse på midsommaraftonen 1936 och därför har den döde fått namnet Bockstensmannen. Han är internationellt känd och fortfarande ett mysterium trots många undersökningar. Den 22 juni i år öppnade en ny utställning om honom på Varbergs fästning.

Skymning för Reuterholm

HISTORIAÅr 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Gå till arkivet

Send this to a friend