Skip to Content

År 1937 gav högermannen Rütger Essén ut romanen De släckta metropolerna. Det skedde under pseudonymen Leif Erikson. Bilden visar en detalj av omslaget, huvudpersonerna Erik Ryding och hans maka Berit Åkesson, några av de få överlevande efter en världskatastrof. Ska de lyckas återbefolka världen och skapa en nystart för mänskligheten?

En svensk science fiction-klassiker

Digital utgåva

Rütger Esséns De släckta metropolerna är en bortglömd svensk science fiction-klassiker. Här drar Nya Tider fram den ur skuggorna. Romanen är ett paradexempel på seriös litteratur i populär form, med en högerradikal vinkel. Författaren var före andra världskriget en flitig skribent i etablissemangsmedia.

Publicerad: 7 augusti, 2018, 20:59

  • Svenska

Läs även

Rütger Essén (1890-1972) var en svensk statsvetare, diplomat och författare. Han var filosofie doktor i statskunskap och var ett tag verksam i internationell tjänst, som att vara chargé d’affaires i Tokyo 1920-21 samt ha uppdrag för Röda korset i Sibirien 1922. På 1930-talet var han aktiv bland annat i Sveriges Nationella Förbund samt Riksföreningen Sverige-Tyskland. Vi tecknade ett porträtt av honom i Nya Tider vecka 26/2015. Som författare skapade Essén en rad historiska och statsvetenskapliga verk. Här ska vi fokusera på den roman han skrev 1937, De släckta metropolerna, en seriös berättelse om en alternativ framtid. Vad skulle hända om samhället gick under och endast en händig man och några kvinnor överlevde? Den frågan ställde sig Essén och hans roman visar på vad som kunnat hända.

Rütger Essén. Foto: Privat

Fler än Essén har skrivit radikalkonservativa science fiction-romaner. Man kan här nämna Thea von Harbou (Metropolis, 1926) och Ernst Jünger (Heliopolis, 1949). Esséns bok står sig väl som ett svenskt försök i genren. Likt Boyes Kallocain (1940) borde De släckta metropolerna lyftas fram som en ännu gångbar, seriös science fiction-roman.

Hjälten i Esséns roman heter Erik Ryding. Han är en kultiverad ingenjör som, när han väl hamnat i världen efter katastrofen, finner att han måste börja gilla kroppsarbete, jakt och andra traditionella sysslor. Att säkra sin grupps överlevnad mot fiender ställer honom på moraliska och handfasta prov, han är en svensk Robinson Crusoe och han övertygar.

Essén berättar en historia och han gör det väl. Han framställer sin radikala traditionalism i osökta dialoger. Erik är hans språkrör och ideal, en högerman av dåtida normaltyp, kanske något till höger om Högerpartiet. Liberalism och urbanism får sitt i figuren Berit Åkesson. Och marxismen får även den sin släng av sleven, gestaltad av figuren Ante.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Fredrik Johansson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Terrorns rike – en våldsam sekt från öknen

UTRIKESÅr 2017 gav Carl Schiötz Wibye ut boken Terrorens rike (på norska), och 2018 kom också pocketupplagan. Författaren Carl Schiötz Wibye var Norges ambassadör i Saudiarabien 2009-2014 och dessförinnan var han ambassadör fem år i Makedonien. Han har även arbetat i Egypten och Iran, vilket sammantaget ger honom god kännedom om hans ämne. Han beskriver med inlevelse och stor kunnighet ”Hvordan en voldelig sekt fra den arabiske örken radikaliserte islam” (Hur en våldsam sekt från den arabiska öknen radikaliserade islam), som också är underrubrik för boken.

Demokratins historia i låtsashistorikers ögon

BOKRECENSIONHistorieskribenten Henrik Arnstad är återigen aktuell, denna gång med en bok om de inkluderande rörelsernas historia. Boken har namnet Hatade demokrati (2018), vilket man onekligen kan betrakta som en fortsättning på den sedan tidigare utgivna Älskade fascism (2013). Tesen är att demokratin genom sina krav på inkludering gör sig själv kontroversiell, rentav hatad, av grupper som av olika anledningar vill upprätthålla en gränsdragning gällande vilka som ska tillåtas att delta och inte. Arnstad ställer således upp en modell för vad han kallar ”demokratisk ideologi” där hjärtlandet är inkludering, och inte folkstyre eller majoritetsbeslut – om någon nu trodde det.

Att möta döden och hantera livet

Det sjunde inseglet. Jungfrukällan. Fanny och Alexander. De flesta svenskar har antingen sett eller hört talas om någon av dessa filmer. Dessa välspelade och välregisserade filmer har fascinerat svenska folket sedan sina respektive premiärer och har även haft stora framgångar utomlands. I år är det hundra år sedan regissören till dessa filmer, Ingmar Bergman, föddes. Med återkommande teman som livet, döden och Gud fängslade han filmtittare i flera år.

Målade kyrktak med rik historia dokumenterade

UTRIKESMånga innertak i kyrkor i Göteborgs stift är prydda med stora oljemålningar från slutet av 1600-talet och 1700-talet. De kal­las ”himlingar” eftersom de inte sällan gestaltar kristna föreställningar om himlen. I tre år har Göteborgs stift tillsammans med Västarvet kartlagt målningarna, och resultatet har nu presenterats i form av en bok.

Mobbare med en mysig godhetsfasad

BOKRECENSIONHelena Edlund är en präst som starkt engagerat sig för sina medmänniskor och tjänstgjorde bland annat i Kosovo där hon menar att hon verkligen fick stifta bekantskap med riktig ondska. Erfarenheterna från hennes egen kyrka i Sverige står dock inte långt efter, då hon möttes av självutnämnt ”goda” vänsterkristna, som försökte krossa henne för att hon var ”homofob” och ”rasist”. Hennes bok är ett vittnesmål om hur Svenska kyrkan gått från att vara ”Fädernas kyrka i Sveriges land” till en skenhelig politiskt korrekt lekstuga.

Jenny Lind – den svenska näktergalen

KULTURSom kvinnlig operasångare på 1800-talet hade Lind en ovanligt framgångsrik karriär. Hon hyllades för sin fantastiska sångröst i Europa men även i Amerika. I England dyrkade de henne. Hon skulle komma att bli Sveriges första internationella världsstjärna. Hennes framgång gjorde henne emellertid inte till en diva, som annars är vanligt inom teatervärlden, och trots sin karriär levde hon en enkel, rättfram och ödmjuk livsstil.

Interstellär krigskonst: Möte med främmande civilisation

KULTURDen kinesiske science fictionförfattaren Cixin Liu har bland annat skrivit ett monumentalt rymdepos, känt som The Tree-Body Problem-trilogin. Trilogin är uppkallat efter den första delen, och de andra två heter The Dark Forest och Death’s End. Det finns översatt till flera europeiska språk (engelska 2014) men ännu inte till svenska. Trilogins röda tråd handlar om mänsklighetens första möte med en främmande civilisation. Berättelsen börjar i Kulturrevolutionens Kina på 1960-talet och sträcker sig hundratals år framåt.

En bok som söker sin publik

KÅSERI

Gå till arkivet