Skip to Content

År 1937 gav högermannen Rütger Essén ut romanen De släckta metropolerna. Det skedde under pseudonymen Leif Erikson. Bilden visar en detalj av omslaget, huvudpersonerna Erik Ryding och hans maka Berit Åkesson, några av de få överlevande efter en världskatastrof. Ska de lyckas återbefolka världen och skapa en nystart för mänskligheten?

En svensk science fiction-klassiker

Digital utgåva

Rütger Esséns De släckta metropolerna är en bortglömd svensk science fiction-klassiker. Här drar Nya Tider fram den ur skuggorna. Romanen är ett paradexempel på seriös litteratur i populär form, med en högerradikal vinkel. Författaren var före andra världskriget en flitig skribent i etablissemangsmedia.

Publicerad: 7 augusti, 2018, 20:59

  • Svenska

Läs även

Rütger Essén (1890-1972) var en svensk statsvetare, diplomat och författare. Han var filosofie doktor i statskunskap och var ett tag verksam i internationell tjänst, som att vara chargé d’affaires i Tokyo 1920-21 samt ha uppdrag för Röda korset i Sibirien 1922. På 1930-talet var han aktiv bland annat i Sveriges Nationella Förbund samt Riksföreningen Sverige-Tyskland. Vi tecknade ett porträtt av honom i Nya Tider vecka 26/2015. Som författare skapade Essén en rad historiska och statsvetenskapliga verk. Här ska vi fokusera på den roman han skrev 1937, De släckta metropolerna, en seriös berättelse om en alternativ framtid. Vad skulle hända om samhället gick under och endast en händig man och några kvinnor överlevde? Den frågan ställde sig Essén och hans roman visar på vad som kunnat hända.

Rütger Essén. Foto: Privat

Fler än Essén har skrivit radikalkonservativa science fiction-romaner. Man kan här nämna Thea von Harbou (Metropolis, 1926) och Ernst Jünger (Heliopolis, 1949). Esséns bok står sig väl som ett svenskt försök i genren. Likt Boyes Kallocain (1940) borde De släckta metropolerna lyftas fram som en ännu gångbar, seriös science fiction-roman.

Hjälten i Esséns roman heter Erik Ryding. Han är en kultiverad ingenjör som, när han väl hamnat i världen efter katastrofen, finner att han måste börja gilla kroppsarbete, jakt och andra traditionella sysslor. Att säkra sin grupps överlevnad mot fiender ställer honom på moraliska och handfasta prov, han är en svensk Robinson Crusoe och han övertygar.

Essén berättar en historia och han gör det väl. Han framställer sin radikala traditionalism i osökta dialoger. Erik är hans språkrör och ideal, en högerman av dåtida normaltyp, kanske något till höger om Högerpartiet. Liberalism och urbanism får sitt i figuren Berit Åkesson. Och marxismen får även den sin släng av sleven, gestaltad av figuren Ante.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Fredrik Johansson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Att föreviga midsommaren

KONST OCH HISTORIAKonstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.

”Babylon Berlin” visas i SVT med början 20 juni

Nu vågar Sveriges Television åter visa tyska TV-serier. Efter att ”Babylon Berlin” visats i hundratals länder sänds den äntligen i Sverige. Vid månadsskiftet meddelade SVT: Glada nyheter! Efter en lång tids väntan så kan vi nu meddela att Babylon Berlin äntligen har fått ett tablådatum, 20 juni har Babylon Berlin premiär i SVT. 02:00 på SVT Play och 21:00 i SVT1.

Klarström om SD:s tidiga historia: Växjökravallerna (del 2)

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang. I förra numret av Nya Tider publicerade vi ett utdrag ur kapitlet om kravallerna i Växjö 1994. Här följer fortsättningen på kapitlet.

Han kal­la­des ”den olycklige”, Lasse Lucidor och hans verk

KULTURDen svenske poeten och vissångaren Lasse Lucidor, eller Lars Johansson som han egentligen hette, levde ett intensivt liv och dödades vid 35 års ålder. Under sitt korta liv blev han dock känd för sina visor och poetiska verk som spreds som skillingtryck. Än i dag är hans verk kända och uppskattade.

Klarström om SD:s tidigare historia: Växjökravallerna – ”De siktar ju på mig!”

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang – därav namnet. Här presenterar Nya Tider ett utdrag ur boken, som kommer att följas av ytterligare ett i nästa nummer.

Slutet på en era

TV-SERIEFör en tid sedan sändes det sista avsnittet av den populära tv-serien Game of Thrones. Därmed nådde tjugohundratalets kanske mest betydelsefulla populärkulturella produktion sitt avslut. Anton Stigermark skriver i denna artikel några avslutande reflektioner om seriens allmänkulturella och politiska betydelse.

Silversmedjan i vildmarken

KULTURMitt ute i vildmarken på 1950-talet, i den samiska byn Kautokeino, finner ett ungt par från Danmark och Tyskland varandra. De förenas i kärleken till varandra och till den samiska kulturen. Deras intresse för smycken utmynnar i en silversmedja som i dag har blivit en internationell sevärdhet.

Prästen som kunde trolla, den omtalade prästen Spå-Herr-Ola

KULTUREn folklig föreställning som var utbredd i Ångermanland en gång i tiden var att präster skulle ha varit trollkunniga. En av dessa präster som det har berättats mycket om i århundraden är känd under namnet Spå-Herr-Ola. Han var verksam i Junsele, Resele och Liden i Ångermanland på 1500-talet, och sägner berättades om honom in på 1900-talet.

Gå till arkivet

Send this to a friend