Skip to Content

År 1937 gav högermannen Rütger Essén ut romanen De släckta metropolerna. Det skedde under pseudonymen Leif Erikson. Bilden visar en detalj av omslaget, huvudpersonerna Erik Ryding och hans maka Berit Åkesson, några av de få överlevande efter en världskatastrof. Ska de lyckas återbefolka världen och skapa en nystart för mänskligheten?

En svensk science fiction-klassiker

Digital utgåva

Rütger Esséns De släckta metropolerna är en bortglömd svensk science fiction-klassiker. Här drar Nya Tider fram den ur skuggorna. Romanen är ett paradexempel på seriös litteratur i populär form, med en högerradikal vinkel. Författaren var före andra världskriget en flitig skribent i etablissemangsmedia.

Publicerad: 7 augusti, 2018, 20:59

  • Svenska

Läs även

Rütger Essén (1890-1972) var en svensk statsvetare, diplomat och författare. Han var filosofie doktor i statskunskap och var ett tag verksam i internationell tjänst, som att vara chargé d’affaires i Tokyo 1920-21 samt ha uppdrag för Röda korset i Sibirien 1922. På 1930-talet var han aktiv bland annat i Sveriges Nationella Förbund samt Riksföreningen Sverige-Tyskland. Vi tecknade ett porträtt av honom i Nya Tider vecka 26/2015. Som författare skapade Essén en rad historiska och statsvetenskapliga verk. Här ska vi fokusera på den roman han skrev 1937, De släckta metropolerna, en seriös berättelse om en alternativ framtid. Vad skulle hända om samhället gick under och endast en händig man och några kvinnor överlevde? Den frågan ställde sig Essén och hans roman visar på vad som kunnat hända.

Rütger Essén. Foto: Privat

Fler än Essén har skrivit radikalkonservativa science fiction-romaner. Man kan här nämna Thea von Harbou (Metropolis, 1926) och Ernst Jünger (Heliopolis, 1949). Esséns bok står sig väl som ett svenskt försök i genren. Likt Boyes Kallocain (1940) borde De släckta metropolerna lyftas fram som en ännu gångbar, seriös science fiction-roman.

Hjälten i Esséns roman heter Erik Ryding. Han är en kultiverad ingenjör som, när han väl hamnat i världen efter katastrofen, finner att han måste börja gilla kroppsarbete, jakt och andra traditionella sysslor. Att säkra sin grupps överlevnad mot fiender ställer honom på moraliska och handfasta prov, han är en svensk Robinson Crusoe och han övertygar.

Essén berättar en historia och han gör det väl. Han framställer sin radikala traditionalism i osökta dialoger. Erik är hans språkrör och ideal, en högerman av dåtida normaltyp, kanske något till höger om Högerpartiet. Liberalism och urbanism får sitt i figuren Berit Åkesson. Och marxismen får även den sin släng av sleven, gestaltad av figuren Ante.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Fredrik Johansson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Ny bok om runor och skriftspråkets uppkomst

KULTURFör den högerorienterade är fransmannen Alain de Benoist en givande bekantskap. Han har kal­lats för den nya högerns ”grand old man” och meritlistan talar om ett metapolitiskt engagemang som sträcker sig över fyra decennier. Med titlar som Indo-Europeans: in Search of the Homeland (Indo-europeérna: sökandet efter hemlandet), View from the Right (Perspektiv från höger) och On the Brink of the Abyss (Vid avgrundens rand), är det lätt att hans verk Runes and the Origins of Writing (Runor och skriftspråkets uppkomst, Arktos, 2017) trillar ned i kundkorgen. Själv fick jag boken i lagom tid till fimbulvinterns årliga mansförkylning. I denna recension går undertecknad igenom verket med sedvanliga Carelliska utsvävningar inom temat ”autentisk hedendom”.

Karolinska Förbundets årsmöte i Falun

Traditionsenligt samlas medlemmar i Karolinska förbundet den 30 november till ett årsmöte och en middag. I år blev det mer högtidligt än vanligt, då det har gått 300 år sedan Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning. Stockholmsavdelningen håller vid traditionen den 30 november, medan förbundets lokalavdelning i Dalarna träffas några dagar tidigare för att möjliggöra ett deltagande även i Stockholm. Karolinska förbundets lokalavdelning i Dalarna bildades den 30 november 1968 och sammankomster äger rum i Kungliga Dalregementets officersmäss.

Den svenska sagoberättaren, Om författarinnan Elsa Beskow och hennes sagor

KULTURHon skrev flera bilderböcker för barn samt fyllde olika böcker och jultidningar med sina livfulla illustrationer. Sedan sin litterära debut med barnboken Sagan om den lilla, lilla gumman år 1897 var Elsa Beskow (1874-1953) en känd och älskad författarinna i svenska hem, inte minst bland barnfamiljer. Hennes böcker är i dag klassiker som berättar om det Sverige som en gång var.

Den ryktbare doktorn Axel Munthe

”Ni är mitt hjärtas dam”, skrev Axel Munthe till kronprinsessan Victoria 1893. Därmed inleddes en av de märkligaste kärlekssagorna i svensk historia som varade i trettiosju år.

Natten då djuren kunde tala

En riktigt god jul!

Termometern står på minus tjugo. Stora snöflingor dalar från himlen och faller mjukt mot den gamla snön på marken. Det är julafton, förväntningarnas afton.

Julfirande i världen

Hur firas egentligen julen i andra länder?

Kristendomen och marxismen

RECENSIONKristendomen och marxismen har historiskt sett framstått som motsatspar vilka varit inbegripna i en lång och oförsonlig konflikt. Den tidigare brukar vanligtvis associeras med försvar för den etablerade ordningen och en skarp pessimism gällande möjligheterna att förverkliga paradiset inom ramarna för den mänskliga tillvaron. Marxismen är i kontrast till detta en revolutionär lära som går till storms mot de etablerade eliterna – åtminstone fram tills det att marxister etablerar sina egna eliter – och utlovar att paradiset både kan och ska förverkligas på jorden. Det säger sig självt att dessa läror inte borde gå att föra samman med varandra.

Gå till arkivet