Skip to Content

År 1937 gav högermannen Rütger Essén ut romanen De släckta metropolerna. Det skedde under pseudonymen Leif Erikson. Bilden visar en detalj av omslaget, huvudpersonerna Erik Ryding och hans maka Berit Åkesson, några av de få överlevande efter en världskatastrof. Ska de lyckas återbefolka världen och skapa en nystart för mänskligheten?

En svensk science fiction-klassiker

Digital utgåva

Rütger Esséns De släckta metropolerna är en bortglömd svensk science fiction-klassiker. Här drar Nya Tider fram den ur skuggorna. Romanen är ett paradexempel på seriös litteratur i populär form, med en högerradikal vinkel. Författaren var före andra världskriget en flitig skribent i etablissemangsmedia.

Publicerad: 7 augusti, 2018, 20:59

  • Svenska

Läs även

Rütger Essén (1890-1972) var en svensk statsvetare, diplomat och författare. Han var filosofie doktor i statskunskap och var ett tag verksam i internationell tjänst, som att vara chargé d’affaires i Tokyo 1920-21 samt ha uppdrag för Röda korset i Sibirien 1922. På 1930-talet var han aktiv bland annat i Sveriges Nationella Förbund samt Riksföreningen Sverige-Tyskland. Vi tecknade ett porträtt av honom i Nya Tider vecka 26/2015. Som författare skapade Essén en rad historiska och statsvetenskapliga verk. Här ska vi fokusera på den roman han skrev 1937, De släckta metropolerna, en seriös berättelse om en alternativ framtid. Vad skulle hända om samhället gick under och endast en händig man och några kvinnor överlevde? Den frågan ställde sig Essén och hans roman visar på vad som kunnat hända.

Rütger Essén. Foto: Privat

Fler än Essén har skrivit radikalkonservativa science fiction-romaner. Man kan här nämna Thea von Harbou (Metropolis, 1926) och Ernst Jünger (Heliopolis, 1949). Esséns bok står sig väl som ett svenskt försök i genren. Likt Boyes Kallocain (1940) borde De släckta metropolerna lyftas fram som en ännu gångbar, seriös science fiction-roman.

Hjälten i Esséns roman heter Erik Ryding. Han är en kultiverad ingenjör som, när han väl hamnat i världen efter katastrofen, finner att han måste börja gilla kroppsarbete, jakt och andra traditionella sysslor. Att säkra sin grupps överlevnad mot fiender ställer honom på moraliska och handfasta prov, han är en svensk Robinson Crusoe och han övertygar.

Essén berättar en historia och han gör det väl. Han framställer sin radikala traditionalism i osökta dialoger. Erik är hans språkrör och ideal, en högerman av dåtida normaltyp, kanske något till höger om Högerpartiet. Liberalism och urbanism får sitt i figuren Berit Åkesson. Och marxismen får även den sin släng av sleven, gestaltad av figuren Ante.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Fredrik Johansson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Stora sjöriket i Småland

RESMÅL

Mössens paradis och samhällets förfall

KULTURDoktor John B. Calhoun vigde sitt liv åt att bygga upp det perfekta paradiset för möss – bara för att se det kollapsa gång på gång i en förprogrammerad social massdöd. Han var etolog, det vill säga han studerade djurens beteende. Resultaten av hans studier förlänade honom en evig plats i läroböcker i psykologi och sociologi. De ger en del svar, men främst ställer de brännande frågor om mänskligheten och dess framtid.

Vett och etikett – för hundra år sedan

KULTUR OCH TRADITIONVett och etikett – det vill säga de regler och koder för hur man ska uppföra sig i givna situationer – var någonting viktigt förr för både hög och låg. Hur skulle en dam till exempel bete sig om en främmande herre kom gåendes emot henne på trottoaren och var oförskämd nog att hälsa? Eller ännu värre, han erbjuder damen ifråga att gå under hans paraply när regnet strilar ner? Hur uppför man sig på en finare bjudning? Hur ska man vara klädd om man tar en promenad i Stadsparken en solig sommardag? Eller en kylig vinterdag? För hundra år sedan fanns det svar på dessa frågor.

Stråkkvartetter av Beethoven – inga nyanlända lyssnade

KULTURTeatergatan 20 är ett brasserie som startat kammarmusikklubben T20. Det är inte många som känner till detta lovvärda kulturinitiativ och det är i Sverige väldigt ovanligt. För att få PK-poäng bland cityliberalerna i Göteborg har dock Teatergatan 20 anslutit sig till nätverket Kulturkompis för att ”nyanlända skall träffa etablerade svenskar”.

Karlbergs slott – Världens äldsta militärakademi

KULTURI dag är det inte många som känner till att den äldsta krigsskolan i världen ligger i Sverige, närmare bestämt på Karlbergs slott. Från allra första början var den för utbildning av sjöbefäl och fungerar än i dag som militärhögskola med grundläggande officersutbildning och vidareutbildning för hela Försvarsmakten. Slottets svenska historik är minst sagt imponerande, därtill tillkommer den fantastiska parken, en gång för länge sedan en storartad trädgård, i dag en grön oas mellan bullrande trafikleder i Solna och Stockholm.

Ett återbesök i eländet

RECENSIONFör några år sedan gjorde Thomas Nydahl tämligen stort intryck med sin essä Black Country (2012). Det var en svidande vidräkning med mångkulturens haveri i det engelska post-industriella hjärtlandet. Nu är han tillbaks med en ny kombinerad essä, reseskildring och debattskrift om ett engelskt landskap, betitlad Från All My Loving till Allahu Akbar (2019).

Kräftor i sommaraftonen

KULTUR OCH TRADITIONAtt tända lyktor och tillsammans äta kräftor med dill och västerbottenpaj i augustikvällen är en utbredd och omtyckt tradition här i Sverige. Vad som däremot inte är så känt är att kräftor har ätits i Sverige sedan slutet av 1560-talet, men att kräftskivor i vår bemärkelse endast har hållits sedan 1900-talets första årtionden.

Rutger Hauer död

KULTURVi nåddes nyligen av budet att den internationellt kände skådespelaren Rutger Hauer lämnat oss. Han föddes i januari 1944 och avled den 19 juli 2019 och blev alltså 75 år. Under 1980-talet gjorde han intryck i filmer som Blade Runner, Ladyhawke och Liftaren. Han fick roller både som skurk och hjälte och gjorde ett ganska stort intryck som ”en något udda Hollywoodstjärna”.

Gå till arkivet

Send this to a friend