Ett spännande år stundar

Ännu ett år har passerat och ett nytt börjar. Det förra var ett händelserikt sådant. Även om vi redan summerat det i ledaren i vårt förra nummer, skadar det inte att öppna år 2015 med ännu en liten tillbakablick.

Inrikespolitiskt dominerades det gångna året av Sverigedemokraternas framgångar, där partiet inte bara ökade kraftigt utan dessutom fick en vågmästarroll som man använde för att försöka pressa den socialdemokratiska regeringen till att sluta upp med sin odemokratiska utfrysning av partiet och var sjunde svensk väljare. Det gick förstås inte, och nu stundar nyval i mars.

Det verkligt intressanta är att vi nu kommer att få nyval efter nyval tills antingen väljarna eller någon av parterna ändrar sig. Att väljarna skulle svika SD för att de med kraft försöker driva igenom sin hjärtefråga, att minska invandringen från dagens extrema nivåer, förefaller osannolikt, och frågan blir alltså hur länge Alliansen och de rödgröna tänker låta denna absurda cirkus pågå innan man går med på att kompromissa om invandringen. Eller kommer man istället att bilda regering över blockgränserna och därmed visa väljarna att ingenting är viktigare för ”sjuklövern” än att så snabbt som möjligt ersätta det svenska folket med andra folkslag?

Hur som helst: Det nya året kommer säkerligen att bjuda på en och annan överraskning.

Som parentes sagt kom ett av de mest absurda inslagen i den absurda svenska samhällsdebatten från Henrik Schyffert, som precis efter SD:s rekordval kom med en ny briljant plan för att motarbeta partiet: Istället för att diskutera stora frågor som invandringen, ska man tvinga SD att diskutera vad han kallar ”riktig politik”, bland annat ”rondelltätheten i Bohuslän” och ”omorganisationen av norra Kalmars brandförsvar”. Man skulle alltså inte få diskutera viktiga frågor utan endast struntfrågor, enbart för att motverka SD. Nu ska det väl nämnas att Schyffert är komiker till vardags och att vi inte kan utesluta att han i hemlighet är sverigedemokrat och i själva verket försöker ”trolla” hela den politiska debatten, men i så fall har han misslyckats – den svenska samhällsdebatten är nämligen precis så här absurd.

I detta samhällsklimat och i synnerhet nu under den stundande valrörelsen spelar Nya Tider och andra alternativa medier en viktig roll. Det är vi som avslöjar mediernas lögner och vinklingar och ger röst åt dem som ”gammelmedia” försöker tysta. Flera gånger under året har vi skrivit om hur DN ljugit om invandringens kostnader, om extremvänsterns våld mot politiker, och mycket annat som sopas under mattan. För att nu inte nämna alla gånger som vi belyst nyheter ur ett annat och mer relevant perspektiv än vad ”gammelmedia” gör.

Ute i den stora världen dominerades årets nyhetshändelser av konflikten i Ukraina, som började med vad som tycktes vara – och till viss del också var – en folklig resning mot ett korrumperat samhällsklimat i allmänhet och den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj i synnerhet. I denna resning var de nationalistiska grupperna Svoboda och Högra Sektorn drivande, men man pratade mest om dem istället för med dem och det var svårt att få veta vad de egentligen stod för. Vi skickade vår viceredaktör Sanna Hill till Kiev för att ta reda på det, och hon kom tillbaka med egna intryck från Majdan och exklusiva intervjuer.

Snart visade det sig att revolutionen hade understötts av utländska krafter, framförallt USA som sedan 1991 pumpat in fem miljarder dollar i vad man kallade ”demokratisk utveckling” i Ukraina. Samtidigt med Majdan inleddes protester i motsatt riktning i östra Ukraina, protester som övergick i revolution efter att Janukovytj flytt landet. Samma västerländska massmedier som sagt att Janukovytj ”förlorat sin legitimitet” när kravallpolisen begick övervåld mot de beväpnade och våldsamma upprorsmakarna i Kiev, struntade nu i att man skickade stridsvagnar och attackflyg mot upprorsmakarna i öst och började istället hetsa mot Ryssland för att de stödde rebellerna.

Återigen ville vi själva se situationen från den andra sidan, och skickade Dan Malmqvist till flyktinglägren i Ryssland och till den belägrade staden Donetsk. Han kom tillbaka med starka egna upplevelser och intervjuer med flyktingarna själva.

Att kunna göra reportage av det här slaget är viktigt. För alternativa medier är det särskilt viktigt eftersom vi försöker täcka de delar av verkligheten som de stora massmedierna struntar i. Så vitt vi känner till är vi den enda svenska tidning förutom Aftonbladet som publicerat intervjuer med ukrainska nationalister, den enda svenska tidningen över huvud taget som besökt flyktinglägren i Ryssland, och den enda svenska tidning som publicerat en intervju med någon av separatistledarna i utbrytarrepublikerna DNR och LNR. Det sistnämnda var möjligt tack vare våra goda kontakter med den tyska tidskriften Zuerst, resten genom reportageresor som ”gammelmedia” trots sina mångdubbelt större resurser inte har gjort.

Vad resurser beträffar, är vi i redaktionen mycket spända inför årets sammanräkning som Tidningsstatistik ska göra. Vi har nu en bit över 3 000 prenumeranter, men för att nå nästa presstödsnivå måste vi ha haft ett genomsnitt på över 3 000 under 2014 – och det står klart att vi kommer att ligga precis på gränsen. Några enstaka prenumeranter kan göra skillnaden, precis som förra året då vi klarade den förra presstödsnivån med en (1) enda prenumerant till godo. Det kan göra skillnaden som ger oss möjlighet till fler och bättre reportage, drägligare löner och kanske även andra satsningar. Vi håller tummarna.

Inför det nya året vill vi också tacka våra trogna läsare som följt oss under det gångna året. Vi tar gärna emot era tips och förslag på hur vi ska kunna bli ännu bättre under det nya.

Gott Nytt År!

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Socialminister Jakob Forssmed påstår att vaccinationerna mot Covid-19 är säkra och effektiva. Detsamma påstår hälsominister Acko Ankarberg Johansson som dessutom tillägger att vaccinerna mot Covid-19 är bra för folkhälsan. Samtidigt blir allt fler svenskar smärtsamt medvetna om att så inte alls är fallet när nu plötsligt allt fler nära och kära drabbas av accelererande cancerförlopp, som idag går under benämningen ”turbocancer”.

Läs även:

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Socialminister Jakob Forssmed påstår att vaccinationerna mot Covid-19 är säkra och effektiva. Detsamma påstår hälsominister Acko Ankarberg Johansson som dessutom tillägger att vaccinerna mot Covid-19 är bra för folkhälsan. Samtidigt blir allt fler svenskar smärtsamt medvetna om att så inte alls är fallet när nu plötsligt allt fler nära och kära drabbas av accelererande cancerförlopp, som idag går under benämningen ”turbocancer”.

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.