Skip to Content

Den slutgiltiga lösningen:

Förintelsen av Europa – om greve Kalergis paneuropeiska vision

Greve Kalergi var en märklig man med sjukliga visioner. Liksom många andra galningar skulle han ha fallit i historiens glömska, om det inte vore för att vissa herrar med mycket inflytande och obegränsat med pengar fann hans visioner tilltalande. Det är utifrån hans idéer, nedtecknade i boken Praktischer Idealismus, som EU har tagit form, en process som enligt dess tillskyndare ännu är långtifrån fullbordad.

Publicerad: 9 december, 2012, 21:21

  • Svenska

Många väljare känner förmodligen inte till att det i Sveriges riksdag sitter en prinsessa, en moderat riksdagsledamot av kunglig börd. Hon är ingen prinsessa av det svenska kungahuset, hennes far är nämligen ärkehertig Otto von Habsburg, son till Österrikes siste kejsare, Karl I.

Coudenhove-Kalergi (1894-1972) hyllas av eliten i dag.

Denna grevinna, Walburga Habsburg-Douglas, har en egen plan för Europa, som knappast någon väljare har hört talas om. År 1973 var hon med att grundlägga Paneuropa-Jugend Deutschland (paneuropeiska ungdomsförbundet i Tyskland), för vilken hon var viceordförande. År 1977 grundade hon Brüsewitz-Zentrum (det kristna paneuropeiska studieverket). Men vad är dessa paneuropeiska organisationer, hur stort inflytande har de, och det viktigaste: vad vill de?

Grevinnan Walburga Habsburg-Douglas arbetar i sin fars anda. Otto von Habsburg, som avled förra året vid en ålder av 98 år, blev president i Paneuropeiska unionen 1973 efter greve Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi, dess grundare och Ottos nära vän.

Coudenhove-Kalergi brukar tillsammans med Jean Monnet och Winston Churchill räknas till EU:s tre fäder. Churchill skrev i Saturday Evening Post 1930 en artikel om ”Europas Förenta Stater” och bankiren Monnet verkade för att i smyg införa denna europeiska förbundsstat.

Hela idén till den paneuropeiska superstaten och nationernas upplösning finns i Kalergis manifest Pan-Europa från 1922 och hans skrift Adel, som följdes upp med boken Praktischer Idealismus 1925. De planer som Kalergi förde fram uppfattades av många som sjuka och som en vansinnig mans hallucinationer, men det fanns en liten klick ytterst mäktiga personer som snart tog Kalergi till sitt hjärta. Greven berättar själv i sin bok Korståg för ett Pan-Europa: Självbiografi om en man och en rörelse (1943):

Walburga Habsburg Douglas, född von Habsburg-Lothringen, född ärkehertiginna av Österrike och prinsessa av Ungern, genom giftermål svensk grevinna, ledamot för Moderaterna i Sveriges riksdag.
Foto: Wiki.

”I början av 1924 fick vi ett telefonsamtal från baron Louis de Rothschild. En vän till honom, Max Warburg i Hamburg, hade läst min bok och ville lära känna oss. Till min stora förvåning erbjöd sig Warburg på stående fot att skänka oss 60 000 guldmark för att finansiera rörelsen de första tre åren… Max Warburg, som var en av de mest distingerade och klokaste män jag någonsin kommit i kontakt med, hade till princip att finansiera dessa rörelser. Han förblev uppriktigt intresserad av Pan-Europa-rörelsen i hela sitt liv. Max Warburg arrangerade sin resa 1925 till Förenta staterna så att han kunde presentera mig för Paul Warburg och Bernard Baruch.”

De fyra män som Kalergi här nämner, Rothschild, Baruch och bröderna Warburg, var bankirer med enorma möjligheter att påverka utvecklingen i Europa – Rothschildklanens familjefader Amsche Mayer Rothschild hade 1838 sagt: ”Låt mig ge ut och kontrollera en nations pengar, och jag struntar i vem som skriver lagarna”. Sedan dess hade hans fem söner skaffat sig ett järngrepp över Europas bankväsen. Warburgsläktens tre bröder, Max, Paul och Felix, hade utnyttjat sin makt till att i hemlighet stötta bolsjevikernas revolution i Ryssland med miljontals rubler. Nu valde dessa herrar tillsammans att stödja Kalergis vision av framtidens Europa.

De små stegens tyranni

Med det omfattande stödet från några av Europas mäktigaste herrar, som utgjorde en adel inte bara till namnet utan i högsta grad en reell sådan, skred Kalergi till verket. Snart hade Paneuropeiska unionen avdelningar i alla Europas länder och ledde arbetet med att undergräva nationalstaterna och bana väg för en ”förbundsstat”. Vad Kalergi avsåg med begreppet framgår av följande utdrag ur boken Paneuropa 1922 till 1966, sidan 19:

”Kommer det till en svår konflikt, så skiljer sig inom statsförbundet staten från förbundet …  alltmedan i en förbundsstat medlemsstaten böjer sig inför förbundets överlägsna makt. I första fallet utvisas förbundets kommissionär, i det andra avsätts och häktas den upproriska statens ministerpresident.”

Otto von habsburg 1973 efterträdde Coudenhove-Kalergi som president för Paneuropeiska unionen. Hans dot-
ter, grevinnan Walburga Habsburg-Douglas, var samma år med om att grunda Paneuropa-Jugend Deutschland (paneuropeiska ungdomsförbundet i Tyskland) i sin fars och hans förtrogne väns Kalergis anda. Foto: Deutsches Bundesarchiv/ E. Reineke.

Otto von Habsburg, som efterträdde Kalergi som president för Paneuropeiska unionen efter dennes död 1972, menar att EU inte skulle finnas till i dag, om det inte vore för Kalergi.

Arbetet med att beröva nationerna i Europa deras suveränitet och frihet gjordes inte över en natt. I små målmedvetna steg, alltid förklädda i någon rationell förklaring, centraliserades makten bit för bit till en svårgripbar överstatlig struktur. Bankiren Jean Omer Marie Gabriel Monnet (1888-1979), som under sin ungdom arbetade på storbanken Lazard Frères i Kanada med att bland annat ordna insideraffärer åt utvalda kunder, och efter första världskriget fick en topposition bland fredsförhandlarna i Versailles, sammanfattade de små stegens metod för paneuropa i ett brev till en vän 1952 så här:

”Europas nationer bör föras samman i en superstat utan att deras befolkningar förstår vad som sker. Detta kan åstadkommas genom stegvisa förändringar, alla förklädda till att ha ett ekonomiskt syfte, men som på lång sikt och oåterkalleligt kommer att leda till en federation.”

På Europarörelsens egen hemsida, www.europeanmovement.eu, hänvisar man ofta till Monnets idé om ekonomiska incitament till små steg i ”rätt” riktning som ”Monnetmetoden”. Idén är självklart inte unik, ett nära exempel är det svenska Postgirots nedläggning, som skulle ha orsakat stora protester om det skedde över en natt, men genom att först skapa Kassaservice och Plusgirot som en mellanstation, för att två år senare lägga ner dessa helt och överföra en del av funktionerna på Nordea, så kunde man fördela ilskan över de försämrade tjänsterna över en hanterbar tid.

Monnetplanens genomförande gav oss gradvis Kol- och stålunionen med sex medlemsländer (1952), sedan Europeiska ekonomiska gemenskapen EEC (1957), presenterat som enbart en ekonomisk sammanslutning av suveräna nationer. Sedan ströks ordet ekonomiska ur benämningen och från 1970-talet blev det till den Europeiska gemenskapen (EG). 1992 kom Maastrichtfördraget, som förvandlade ”gemenskapen” till en union, EG blev EU.

Den 1 maj 1998 verkställdes planen att ställa hela unionen under en enda centralbank, ECB. Med Lissabonfördraget i hamn har EU fått en egen armé, president, utrikesminister och andra funktioner som normalt bara finns i en statsbildning. Det som tidigare stämplades som ”konspirationsteorier” var plötsligt dagens verklighet.

De små stegen har hela tiden haft en tydlig riktning, utstakad av greve Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi och tillskyndare som Sveriges egen Walburga Habsburg-Douglas. Riktningen står än i dag att finna i Kalergis skrifter, för den som vill veta.

Vad ville Coudenhove-Kalergi?

Född i Tokyo som barn till en japansk moder och europeisk fader var Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi från början lagd åt det kosmopolitiska hållet, något som starkt understöddes av hans internationalistiske far. I hans skrifter tar dock de mest bisarra idéer form, som går långt utöver vad den mest inbitne globalist än i dag skulle våga erkänna öppet.

Kalergis plan på ett centralstyrt Europa tog enligt honom själv form under de båda världskrigen och senare under ”hotet av ett atombombkrig – atomdöden”. I boken Paneuropa 1922 till 1966 (1966), sid 112, skriver han:
”Hela den europeiska frågan når således sin höjdpunkt i antingen-eller: Krig eller fred! Anarki eller organisation! Konkurrens eller kooperation! Topprusta eller avrusta! Sammanbrott eller sammanslutning! Ingen europé kan hädanefter undfly detta avgörande. Inför ett sådant avgörande är neutralitet förräderi. Den som inte är paneuropé – är antieuropé!”

”Dagens raser och kast skall falla offer åt den tilltagande övervinningen av rum, tid och fördom. Den eurasisk-negroida framtidsrasen, till det yttre lik den gammalegyptiska, skall ersätta folkens mångfald med personlighetens mångfald.
– Paneuropa 1922 till 1966 (1966), sid 112

Denna strävan finns väl synlig redan i hans tidigaste texter, där han inte heller hymlar om hur det ska gå till. Ur Kalergis bok Praktischer Idealismus del 1 Adel, från 1925, framgår att en förutsättning är att genomföra vad som kanske är den största etniska rensningen någonsin. Europas olika folkslag skall genom mångkultur ersättas, vilket han redogör för på sidan 22:

”Den fjärran framtidens människa kommer att vara en hybrid. Dagens raser och kast skall falla offer för den tilltagande övervinningen av rum, tid och fördom. Den eurasisk-negroida framtidsrasen, till det yttre lik den gammalegyptiska, skall ersätta folkens mångfald med personlighetens mångfald.”

Framtidens blandade befolkning förväntas alltså enligt detta scenario att mista sin mångfald och istället bli en homogen massa, en process som åtminstone i Västvärlden är i full gång i den omtalade framtid vi nu lever i.

Det blir ännu mer bisarrt när Kalergi kommer till vilken religion som skall härska över denna gråa massa. På sidan 51 finner vi:

”Judendomen är skötet, ur vilket en ny, Europas Adel framträder; kärnan, kring vilken en ny, andlig adel grupperar sig. En andlig-urban härskarras håller på att bildas: Idealistisk, full av andlighet och sensibilitet, rättvis och trogen sin övertygelse, tapper som feodaladeln i dess bästa dagar, som med glädje tar på sig död och förföljelse, hat och förakt, för att göra mänskligheten sedligare, andligare och lyckligare.”

Kalergi förordar visserligen inte att det judiska folket skulle vara den ”nya adeln”, utan att religionen är den inspirationskälla kring vilken de bildade och upplysta européerna ska samlas, men det kanske ändå är här vi ska söka efter de fyra tidigare nämnda bankirernas stora intresse för Kalergi – alla hade rötter i just denna religion.

Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergis far, greve Heinrich, hade blandat påbrå, såsom är brukligt med adliga familjer, och hade förfäder bland österrikare, ungrare, tjecker, greker, flamländare, polacker, norrmän, balter, fransmän och tyskar. Några judiska rötter hade han dock inte, vilket han enligt egen utsago annars hade välkomnat. Kanske är det faktumet att han var en nära vän till Theodore Herzl, grundaren av sionismen, som gjorde att han höll judendomen extra högt, och till och med brukade lämna mässan på långfredagen när passagen om att man skulle be för judarnas omvändelse lästes upp, eftersom han ansåg att den var antisemitisk.

EU:s okända ursprung: Paneuropeiska unionen (flagga infälld), grundad av greve Kalergi, fastslog de principer som skulle styra skapandet av ett Europa utan självständiga folk och nationer. Foto: Flickr/Xavier Häpe.

Den unge Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi fortsätter i sin redogörelse för det framtida Europas ledarskap att reflektera över judeförföljelserna, och skriver på sidan 50:

”Istället för att förinta judendomen har Europa mot sin vilja förädlat densamma genom denna konstgjorda gallringsprocess, och fostrat den till en framtida ledarnation. Alltså, inte att undra på, att detta folk, utsprungen ur ghettofängelset, utvecklas till en Europas andlig adel. Så har i detta ögonblick, då feodaladeln förföll, en god försyn genom judeemancipationen, skänkt Europa en ny andligt högtstående adelsras.”

Genom denna gallringsprocess fick Europa slutligen enligt Kalergi ”en liten gemenskap, härdad genom hjältemodigt utstått martyrskap för idén, och renad från alla viljesvaga och andefattiga element”. Kalergi själv tillhörde alltså så vitt vi vet inte denna lilla gemenskap annat än i anden, men hans finansiärer lär ha känt sig träffade.

Kalergis plan är långtifrån fullbordad

De destruktiva och rasistiska idéer som Kalergi för fram i sina skrifter har – naturligt nog – inte lyfts fram till någon granskning inför offentligheten. Därför har varken Paneuropeiska unionen eller Europarörelsen behövt, åtminstone för syns skull, ta avstånd från honom. Tvärtom – höga politiker hyllar i dag denne Europas dödgrävare för hans ”pionjärarbete” och ”storslagna visioner”.

Internationella Paneuropeiska unionen meddelade i december 1995 på sin hemsida www.paneuropa.org stolt att man är en ”övernationell rörelse som är trogen arvtagare till de politiska idéer och ideal som dess grundare, Richard Coudenhove-Kalergi, formulerade första gången 1922. Dessa visioner om ett Europa enat i frihet, rättvisa och fred fortsätter att gälla oförändrade, även efter de historiska ändringar som skett de senaste åren.”

”Europas Adel framträder; kärnan, kring vilken en ny, andlig adel grupperar sig. En andlig-urban härskarras håller på att bildas.
– Paneuropa 1922 till 1966 (1966), sid 51

Kalergi hedrades med ett frimärke hundra år efter födelsen. Trots hans öppet rasistiska idéer om en härskarras som ska härska över en befolkning av ”hybrider” har Europas härskarelit inte tagit avstånd från honom och hans Paneuropeiska union.

Genom ”Monnetmetodens” små steg har vi fått Kol- och stålunionen, som blev EEC, som blev EG, som blev EU, som blev… Planen är långt ifrån fullbordad. Det öde som Kalergis ”adel” bestämt åt européerna står tydligt i hans böcker, och det är kanske därför det enda offentligt tillgängliga exemplaret av boken Praktischer Idealismus, under mystiska omständigheter, verkar ha försvunnit från Lunds Universitetsbibliotek. Den finns dock tillgänglig inskannad på internet. Hans andra viktiga verk Paneuropa 1922 till 1966 vilar tryggt i Riksdagsbiblioteket, nära till hands för dem som kan tänkas behöva vägledning.

Under tiden fortsätter Kalergis arvtagare sitt verk och avgör ödet för miljoner européer. Det är knappast av okunnighet om geografin som riksdagspolitikern tillika grevinnan Walburga Habsburg-Douglas på sin sida på moderat.se påstår att både Georgien och Turkiet ligger i Europa. Snarare står förklaringen att finna i att hon enligt egen utsago gärna läser allt av sin far Otto och hans ledare Kalergi, som förordade det ”sanna Paneuropa från San Francisco till Vladivostok, kompletterat av Japan, som borde i Fjärran östern utvidga den Storeuropeiska unionen”.

Vávra Suk

vavra.suk@nyatider.nu

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Pingback: EU – Ett rasistiskt projekt som dessutom vill avskaffa vetenskapen? | Vetenskapliga partiet()

  • Pingback: Vilka styr oss vart? | Jan Millds blogg()

  • Jeg takker for en glimrende artikkel, som bør være påbudt lesing for enhver som verdsetter sitt folk, sitt land og sin kultur. Men så er det dette med ‘cognitive dissonance’, da.

  • Filuren

    Jag är anonym men vill bara tacka för en helt underbart lärorik artikel. Det var i princip såhär jag snubblade in på bankirernas historia och fick lära mig hur mörk världen kan vara när man blivit beroende av makt. Nästan alla krig som utspelat sig i världen har dessa rika familjer förknippade med sig på ett sätt eller annat. Tusen tack igen för artiklen, hoppas den öppnar ögonen för mångfaldet.

  • diedummenschweden

    Habsburgarna som styrde Österrike-Ungern fram till 1918 upprätthöll under flera århundraden en stark gräns, den s.k ”Militärgrenze” mot just det Osmanska riket, dvs dagens Turkiet
    Och detta är något vi bör fortsätta med !!

  • Bossebuss

    Detta var MYCKET intressant! Hade hört talas om Kalergiplanen, men inte riktigt förstått vad det faktiskt rörde sig om.

    NU VET JAG BÄTTRE!!

    Dessutom kan jag förstå, men också se vad det lett till och vad det kommer att leda till.
    Kalergiplanen; ja, det är ren rasism och ett uppenbart hat mot den vita, nordeuropeiska människan, den som tydligen ska raderas ut. (Jag använder mig inte av ordet ”ras”, för det har eliten tagits som bevis på att alla är nazister.)

    När man hör människor här i Sverige upprört och känslofyllt försvarar den pågående massinvandringen från MENA-länderna – som man alltid kallar för ”flyktingar” – och gör detta på de mest okunniga grunder, så förstår man att dessa inte har en aning om Kalergiplanen. De är så uppfyllda av sin ”Banala godhet” att de har fått sin uppfattning helt förmörkad av att vara ”goda” och ”generösa” – men med andra uppoffrande svenskars pengar och resurser.

    Men vi andra har till slut lyckats slita bort de ”fjäll” vi försetts med över våra ögon. Detta genom den lögnaktiga och falska propagandan vi så länge utsatts för av ansvariga politiker och massmedia.

    Istället anklagar dessa invandrarkramare och egensinniga godister oss andra för att vara rasister och främlingshatare, för att vara nazister och förintelseförnekare osv, när det faktiskt är de som är rasister.

    De har inte som vi, i tid kunnat lyfta blicken och se problemen ur ett samhällsperspektiv, hur den förda politiken förändrat och försämrat vårt land. Istället har de fastnat i ett individperspektiv, där det alltid är synd om den invandrade individen, den som t ex våra journalister skjutit fram i medias strålkastarljus bara för att vi just ska ”tycka synd om” dem.

    Gör man inte det är man en ond människa! Att sedan våra egna familjemedlemmar lider och går under pga. de enorma kostnaderna och bristen på resurser, är av fullständigt ointresse för dem. Det är viktigare att de själva får träda fram i medias ramljus, som den ”generösa” och ”humana” Moder Theresa eller Florence Nightingale – men det sker då på alla oss andras mycket kännbara bekostnad!

  • Baltazar

    Samma hände under Platon med brons, silver och guldfolket.
    Inget är nytt under solen.
    Fotfolket var slavarna, och gärna mixad befolkning pga IQ.

  • NysvenskMigrant

    Väldigt bra artikel! Visste inte att ni på Nya Tider skrev så bra och var så pålästa!

    PS: Det var Golden One som ledde mig hit genom att uppmana sina följare till att läsa på om Kalergi-planen.

  • TotalLiberal

    Slutade läsa efter ”sjukliga visioner” och ”obegränsat med pengar”. Det är inte vetenskapligt att använda ordet ”sjukligt” i den kontexten. Ingen har ”obegränsat” med pengar. Såna här foliehattsskriverier är ju i klass med Partiet De Fria och inget jag hade förväntat mig hos Nya Tider.

Ungern inför restriktioner mot NGO:er

UNGERNDet ungerska parlamentet beslutade den 13 juni att internationellt finansierade ickestatliga frivilligorganisationer, NGO:er, måste redovisa sina finansiärer och offentligt tillkännage det faktum att man sponsras med utländska pengar. Lagen anses vara ett steg i premiärminister Viktor Orbáns kamp mot den globalistiske multimiljardären George Soros.

Alice Bah Kuhnke kritiserar medieutredningen: ”Ett sluttande plan”

MEDIEUTREDNINGENKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke tar nu avstånd från flera av de förslag som för ett halvår presenterades i den regeringstillsatta medieutredningen om statligt stöd till medier. Den ”demokratiparagraf” och kravet på ”journalistisk kvalitet” som flera bedömare menar skulle ha öppna upp för godtycke, tycks nu få svårt att gå igenom.

14 000 twitterkonton blockas på @sweden

YTTRANDEFRIHETDen statliga svenska myndigheten Svenska Institutet har blockerat 14 000 twitter-konton från att interagera med den officiella kanalen @sweden för att skydda den mot ”hat, hot och hets”. Man kallar dock inskränkningen för ”skydd av yttrandefrihet”.

Breitbart-redaktör: Trumps svärson ett ”stort problem” för Vita huset

USAPresident Donald Trumps svärson Jared Kushner får allt mer kritik för sitt inflytande över presidentens politik. Kritiken kommer främst från personer aktiva i rörelsen bakom valet av Trump, som undrar varför en liberal och medlem i det Demokratiska partiet lyfts fram i maktens korridorer. Peter Schweizer, författare och redaktör på Breitbart News, anser att Kushner är ett ”stort, stort problem” för Vita huset.

Bojkottar Bokmässan efter video där Thomas Mattsson besöks – gjorde själv hembesök hos Julia Caesar och hängde ut henne

Annika Hamrud har arbetat på Dagens Nyheter och skrivit artiklar för både Aftonbladet och Expressen. Hon är även en av de författare som bojkottar Bokmässan i protest mot Nya Tider efter ett mediedrev där tidningens viceredaktör påstås ligga bakom en "hatkampanj" där palestinske Bechir Rabani uppmanar fler att söka upp och ställa frågor till offentliga journalister. Nu visar det sig att Hamrud själv har deltagit i hembesök och till och med kontaktat en äldre kvinnas före detta arbetskamrat och grannar för information.

Bokmässan har i år tema yttrandefrihet och bildning – men Expo vill inte medverka

Stiftelsen Expo kommer att låta sin monter stå tom vid höstens Bokmässa i Göteborg. Det meddelar stiftelsens vd Daniel Poohl i dag. Orsaken uppges vara att Nya Tider medverkar även i år.

Expressen: ”Vi har kontaktat din arbetsgivare”

Expressens journalist David Baas kontaktade nyligen medborgarjournalisten Bechir Rabani för att informera att han har kontaktat Rabanis arbetsgivare och berättat om hans "sidoverksamhet". Under dagen publicerade Expressen även en artikel där de avslöjar var Rabani arbetar. Samtidigt anklagar Expressen alternativ media för "oetiska metoder".

Amerikanska patrioter besvikna på Trumps nya krigspolitik

USAEfter förra veckans amerikanska luftangrepp mot en syrisk flygvapenanläggning, visar nu flera av Donald Trumps tidigare framstående anhängare sig öppet kritiska mot presidenten. Anhängare som lade sin röst på just Trump i tron på hans löften om en ny amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik där USA håller sig undan inblandning i utländska konflikter, vänder honom nu ryggen.

Gå till arkivet