Premiärminister Georgios Papandreou och andra på Akropolis efter frigörelsen 1944. Foto: Wikipedia

Grekland kräver krigsskadestånd av Tyskland

Socialisten Tsipras som är Greklands statsminister har en tom kistbotten i statskassan. Besparingar eller skattehöjningar är inte det första han kommer att tänka på. Istället är det tyskt krigsskadestånd för andra världskriget som skall rädda Greklands havererade ekonomi. Men dörren stängdes slutgiltigt av de allierade 1990. Den 17 april röstade Greklands parlament trots det för att kräva krigsskadestånd.

Den 44-årige ex-kommunisten Alexis Tsipras är partiledare för det vänsterradikala partiet Syriza sedan 2009. Under hela sin ungdom var han med i kommunistiska ungdomsförbundet och sedan Greklands kommunistiska parti, hur mycket mer ”ex-kommunist” han är i jämförelse med Lars Ohly lämnar vi därhän.

Alexis Tsipras. Foto: Wikipedia/Robert Crc

Under årtionden har åtskilliga röster om det vanskötta Grekland yttrat sig, det var inget som förvånade någon, det socialdemokratiska Pasok hade haft makten större delen av tiden sedan 1981 med bland andra far och son Papandreou som partiledare och farfadern ledde Pasok tiden före den korta militärdiktaturen 1967-74. Landets borgliga regeringar var inte mycket annorlunda än de Pasok-ledda. Allt var i sin ordning i det korrupta, EU-bidragsmottagande turistparadiset tills det blev ännu värre efter att landet genom fusk lyckades bli del av Euroområdet. Grekland blev medlem i EG 1981 och införde euron som valuta 2001, men redan efter några få år insåg omvärlden att Grekland dolt besvärande ekonomiska förhållanden. Det medvetna ekonomiska mörkandet som avslöjats visade att landet inte kvalificerade sig för att ingå i den gemensamma EU-ekonomin. Grekland ansågs av olika bedömare snarare befinna sig på samma nivå som ett utvecklingsland i Afrika. Världen chockades samtidigt över hur statsanställda greker kunde få lön utbetalt utan att gå till jobbet och hur man behöll sin lön trots att man gått i pension. Efter att socialdemokraterna gjort vissa inledande åtgärder som IMF, ECB och EU-kommissionen ålade dem, slog befolkningen bakut och valde 2015 istället vänsterextremism med resultat att Syriza blev det nya stora partiet. Redan samma år, 2015, under ett besök i Berlin och förintelsemonumentet, vädrade Alexis Tsipras sina höga ersättningskrav mot Tyskland. Tsipras företrädare yttrade också krav på samma sak redan 2012. Ersättningskraven skulle grunda sig på Nazitysklands, Italiens och Bulgariens angrepp mot Grekland den 6 april 1941 och den efterföljande ockupationen, men från den tyska Förbundsregeringen vill man inte diskutera ämnet med grekerna. Detta eftersom ersättning betalades redan årtiondena efter andra världskriget. I övrigt anses Tysklands skuld vara reglerad genom ett slutgiltigt avtal med segrarmakterna 1990. Sigmar Gabriel (socialdemokrat) som under flera år var vicekansler till Merkel och näringslivs- och energiminister skall redan när Alexis Tsipras första gången ställde kraven, officiellt ha yttrat att grekernas krav är dumt. I Sverige gav detta vissa rubriker 2015, men den här gången bemöter media nyheten mest med en gäspning.

Cirkusen med Alexis Tsipras som grekisk statminister skildrades övergripligt i den av SVT nyligen sända dokumentärserien ”Vägen till Brexit”. Där visades hur Alexis Tsipras och hans än mer socialistiska finansministrar uppträdde mot övriga EU-länder när dessa skulle hjälpa landet ur sin ekonomiska knipa. Grekerna drog ut på förhandlingarna med långa extra inlägg och oaviserade vändningar och de framlade tilläggskrav för att visa sitt trots mot Tysklands rullstolsburne finansminister Wolfgang Schäuble. Grekernas linje var och är att EU skall ge fler och bevilja fler förmånliga lån utan egentlig motprestation. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk skildrade i dokumentären hur innerligt trött han var på grekernas nyckfullhet under förhandlingarna och deras oförmåga till insikt om nödvändiga åtgärder. Irritationen inom EU blev som störst när Alexis Tsipras, efter att ha godtagit förhandlingsförslaget under sommaren 2015, genast därefter utlyste en folkomröstning så att hans folk kunde rösta nej till de det åtgärdspaket som skulle räddat Greklands ekonomi. I dokumentären framgår också hur snälla tyska representanter var mot grekerna. Den största tjänsten utfördes av Angela Merkel som, bakom ryggen på Donald Tusk, hastigt gjorde upp med Turkiet om att återta alla de syriska flyktingar som ansamlats i Grekland och på så vis räddade Grekland från ett flyktingkaos som de inte kunde hantera eller bekosta. EU, det vill säga tyska och svenska skattebetalare, får sedan dess betala Turkiet flera miljarder Euro årligen enligt uppgörelsen. Grekland kastades inte heller ut ur Euroområdet som det egentligen var tänkt från början, trots att landet fuskat och medvetet överträtt alla regler. Genom fulspel mot övriga EU lyckades Alexis Tsipras komma undan ansvaret att städa upp landets ekonomi och sköt problemen framför sig ytterligare några år.

Grekland har under alla år som EU-medlem kunnat kassera in bidragspengar från länder i norr. Trots det prekära faktumet beslutade Hellenska parlamentet (grekiska riksdagen) onsdagen före påsk, den 17 april 2019, med stor majoritet att Berlin skall betala 100-tals miljarder Euro i krigsskadestånd och ersättningar till krigsoffer. Tidigare har nämnts 2 600 miljarder kronor, det kan jämföras med att Polens regering krävt ungefär 8 000 miljarder kronor. Tsipras sade i sitt tal inför parlamentsledamöterna att det var en ”historisk och moralisk plikt” och att det nu finns en chans att ”avsluta detta etiska och känslomässigt belastade kapitel”. Alexis Tsipras förklarade också att Grekland ”förväntar sig ett svar från den tyska regeringen med välvilja och god anda och äkta vänskap”. Partiet Gyllene Gryning var det enda som röstade nej till att kräva pengar. Att ställa samma krav mot Turkiet, som under början av 1900-talet mördade en miljon av sin grekiska minoritet (1914 – 1922) och tvingade lika många till utvandring, skulle vara en svårare sak. Det var ändå relativt få som dog under den tyska ockupationen; 20 000 soldater, 80 000 civila greker och 60 000 judar. I en del fall räknar man in svältoffer så att summan når 250 000 döda greker under Tysklands ockupation 1941 – 1944.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Personer med utländsk bakgrund mer utsatta för brott än svenskar?

Personer med utländsk bakgrund mer utsatta för brott än svenskar?

🟠 INRIKES Personer med utländsk bakgrund uppger högre nivåer av självrapporterad utsatthet för brott, och känner oftare otrygghet och oro för att utsättas för brott, jämfört med personer med svensk bakgrund, rapporterar Brå. Utsattheten och oron skiljer sig dessutom mycket utifrån vilken del av världen man har sin bakgrund i, på samma sätt som utlänningars brottslighet skiljer sig åt beroende på ursprung.

Den mångtydiga huvudbonaden

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Läs även:

Nya Kaledonien: En cyberattack av ”aldrig tidigare skådad styrka” mot telenätet

Nya Kaledonien: En cyberattack av ”aldrig tidigare skådad styrka” mot telenätet

🟠 UTRIKES Kort efter tillkännagivandet av president Emmanuel Macrons besök i Nya Kaledonien, skådeplatsen för en politisk kris präglad av våldsamma upplopp och dödsfall, riktades en cyberattack ”av aldrig tidigare skådad styrka”, som syftade till att ”överlasta det nykaledoniska nätverket”, på ögruppen. En medlem av regeringen sade att detta försök stoppades innan ”det åstadkom betydande skada” och skyllde angreppet på Ryssland. Den franska nationella myndigheten för informationssystemens säkerhet (ANSSI) uppmanar däremot till ”extrem försiktighet” när det gäller dess ursprung.

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

🟠 Exklusivt samtal med Pierre Jovanovic Ett övervakningssamhälle som överträffar George Orwells dystopi i den världskända romanen 1984 håller sakta på att implementeras världen över med hjälp av digitala redskap, såsom digitala ID-handlingar, biometriska pass och identifieringsmetoder som BankID i Sverige samt nya instrument som möjliggör att ens tillgångar fryses med en knapptryckning från ett anonymt kontor någonstans i världen. En av de heligaste rätterna genom alla tider och civilisationer – äganderätten – håller på att avvecklas till förmån för en kleptokrati, som drivs på av maffialiknande och kriminella makthavare på dolda direktiv från globalister. Detta möjliggörs med en befolkning som fördummats av ett skolväsende som främst blivit en megafon för politiskt korrekt propaganda. Dock är framtiden inte så mörk som man skulle kunna tro, eftersom det sker ett uppvaknande likt en flodvåg som sköljer över världen, vilken i sin tur blottlägger all korruption som sker inom politiken och finansvärlden. Nya Tider publicerar här den andra delen av intervjun med den franskserbiske journalisten och författaren Pierre Jovanovic, som ger oss sin syn på det som sker i världen idag.

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

🟠 – Kan svenska politiker försvara vårt rullande kulturarv? EU vill införa en förordning som enligt kritiker riskerar att förstöra den svenska folkrörelsen kring historiska fordon. Enligt Motorhistoriska riksförbundet finns det en bred enighet i regering och riksdag om att försvara det svenska regelsystemet. Frågan är om det räcker för att hindra förslaget, som annars kan gå igenom i höst.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.