Skip to Content

Kung Sigismund och hertig Karl kämpade hårt mot varandra om makten i Sverige. Hertig Karl vägrade acceptera katolicismen i Sverige. Målning av Martin Kober, daterad cirka 1590/Odaterad målning av okänd konstnär

Hertig Karls hämnd i Linköping

Digital utgåva

Den 20 mars 1600 lät hertig Karl avrätta fem rådsherrar i Linköping. Denna händelse, som idag är känd som Linköpings blodbad, kom att markera slutet på den blodiga maktkampen mellan Karl och hans brorson, kung Sigismund. Kungen avsattes medan Karl blev först riksföreståndare och sedan kung av Sverige.

Publicerad: 20 mars, 2019, 08:36

  • Svenska

Läs även

”Then 22 Febr. kom Hs [Hans] Furstel. Nåde till Lindkiöping [Linköping], och dagen therefter [därefter] begyntes Riksdagen.” Så skriver riksrådet Abraham Brahe i sin tidebok den 22 februari år 1600. Mannen han i denna anteckning kallar ”[Hans] Furstel. Nåde” är ingen annan än Gustaf Vasas yngste son, hertig Karl, och riksdagen Brahe syftar på är Linköpings riksdag som har gått till historien, inte på grund av de politiska diskussionerna, utan för det som skedde i samband med den.

I samband med denna riksdag lät hertig Karl nämligen tillsätta en domstol som utgjordes av 153 män. Dessa 153 utgjordes, enligt Erik Peterssons bok Den skoningslöse: En biografi över Karl IX, av ”36 adelsmän, 46 krigsbefäl, 24 borgare, 24 bönder samt 23 fogdar och lagläsare. Därmed var det bara prästerna som stod utanför hela ständerdomstolen – de sade redan i inledningsskedet att de inte ville delta i rättegången.”

Under rättegången som inleddes den tredje mars ställdes flera herrar inför rätta. Av dessa frikändes en medan fem dömdes till döden. De övriga sex anklagade dömdes till fängelse. De som dömdes till döden var Finlands hövitsman Bengt Falk samt riksråden Gustav Banér, Sten Banér, Ture Bielke och Erik Sparre. Dessa fem män miste sina huvuden den 20 mars.

Denna händelse, som här har återgivits i korta drag, är idag känd som Linköpings blodbad och för att förstå varför det alls hände och vad männen som ställdes inför rätta anklagades för måste man gå tillbaka i tiden till Johan III:s regeringstid och de motsättningar som kom att uppstå mellan honom och hertig Karl.

Vägen till Linköpings blodbad: Karl mot Johan III

Efter att ha avsatt sin äldre bror, Erik XIV, år 1568 blev Johan kung av Sverige. Han skilde sig från fadern Gustaf Vasa och den yngre brodern Karl i avseendet att han, som Petersson formulerar det, ”strävade mer åt det katolska hållet.” Då Johan vid den tiden var gift med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen-Litauen är det inte helt omöjligt att hans toleranta inställning till katolicismen var hennes verk. Att regentgemåler (och andra kvinnor) påverkat och, vid enstaka tillfällen, mer eller mindre styrt tillsammans med sin kung (eller riksföreståndare) bakom kulisserna har trots allt hänt både före och efter Johans tid och ser man till den kontexten är den förklaringen långt ifrån osannolik. Dessutom hade faktiskt påven, vilket även Petersson noterar, försökt ”få henne att verka för att Johan skulle övergå till den katolska läran. Hon svarade då att det inte var någon idé, eftersom folket i Sverige inte skulle acceptera en katolsk monark.”

Johan III strävade efter att återknyta svenska kyrkan till dess katolska ursprung, vilket Karl, prästerna och en del av riksråden tolkade som ett försök att återinföra katolicismen.
Målning av Johan Baptista van Uther, daterad 1582, Wikimedia Commons.

Johan blev således inte katolik (åtminstone finns det inget som bevisar att han blev det), men inte desto mindre började han under 1570-talet göra försök att etablera kontakter med katolska riken samt med påven och år 1575 lät han trycka skriften Nova ordinantia ecclesiastica. Denna skrift väckte reaktioner i Sverige då den varnade för reformatoriska skrifter och året därpå utkom skriften Liturgia Svecanae Ecclesiae, som blev känd under namnet Röda boken, i vilken det, som Petersson skriver, stod att ”nattvardens delar återigen” skulle bokstavligen betraktas som ”Kristi kött och blod, något som protestanterna velat avskaffa” samt att ”den romerska bönen Te igitur hade omarbetats för att läsas i svenska kyrkor.”

Röda boken väckte många upprörda känslor bland prästerna, rådsherrarna och den mer reformerte, anti-katolske hertig Karl av anledningen att de tolkade skriften som ett försök att återinföra katolicismen i Sverige. Det är visserligen möjligt att uppfatta verket på det sättet vid första anblick, men det var verkligen inte Johan III:s avsikt. Snarare strävade han efter att återknyta den svenska kyrkan till dess katolska ursprung. Sverige hade trots allt varit katolskt innan det blev protestantiskt och Johan tycks ha velat framhålla och bevara det arvet. 1577 antogs dock Röda boken, trots missnöjet och motståndet, och Karls misstänksamhet mot Johan ledde till motsättningar mellan de två bröderna. Att Johan dessutom försökte införa katolsk liturgi i Karls hertigdöme Södermanland gjorde deras relation mycket spänd.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • latmask

    Vi skulle behöva en Hertig Karl (IX) idag. Islam skulle bli slutet på vår svenska kultur.

Reuterholm och sökandet efter ljuset

HISTORIAGustaf Adolf Reuterholm är kanske en av Sveriges mest kända frimurare. Han var mycket hängiven ordensverksamheten, experimenterade med olika former av magi och sökte vägledning om inte bara framtiden utan även om hur han skulle förhålla sig till människorna i sin närhet.

De underjordiska i Norrland

HISTORIAI de norrländska landskapen lever, enligt den svenska folktron, det underjordiska väsendet vittra. De lever oftast under jorden, men kan även bo under golven till människornas hem. Vittrorna har även egna vägar som man måste respektera annars kan det gå illa.

När Ryssland anföll svenska östkusten

HISTORIAFör trehundra år sedan i år gick den ryska flottan till brutalt anfall mot Sveriges östkust och civilbefolkningen som bodde där. Städer, byar och gårdar brändes och ödelades. Den främsta orsaken till dessa anfall var att Ryssland ville tvinga fram ett slut på stora nordiska kriget. Trehundra år har gått sedan dess, men dessa anfall har inte glömts bort.

De blonda ”barbarerna”

HISTORIAFolkvandringstiden (cirka 375-cirka 568) var en föga lugn tid i Europa som inleddes i samband med hunnernas anfall mot ostrogoternas rike norr om Svarta havet. Under denna epok begav sig germanska folkstammar västerut och söderut. De kom att bilda egna riken, men även att bidra till romarrikets nedgång.

Gotik och renässans på slottet

HISTORIASlottet Buda i Budapest är ett mycket populärt besöksmål. Mängder av turister lockas dit för att beundra interiören, exteriören och de olika statyerna. Vad alla kanske inte tänker på är att slottets yttre har förändrats påtagligt genom årens gång, inte minst under medeltiden innan ottomanerna intog staden år 1526.

Kärlek och nödmynt i Värnamo – Den 300-åriga historien om Per och Kersti

HISTORIADe flesta känner till Carl Snoilskys dikt ”På Värnamo marknad” som berättar om kärleksparet Per och Kersti som just möttes på en marknad i Värnamo och bestämde sig för att gifta sig. Vad som kanske är mindre känt är att dikten bygger på en sann historia som utspelades i Värnamo för 300 år sedan i år.

Orden som vill(e) ta över världen

HISTORIAIlluminatorden grundades den första maj år 1776 av professorn Adam Weishaupt. Orden strävade efter världsherravälde och infiltrerade frimurarna. Bara nio år senare förbjöds orden, men redan vid den tiden fanns det individer som inte trodde att illuminaterna verkligen hade försvunnit då det efter att Illuminatorden förbjöds fanns hemliga sällskap som definierade sig som illuminater.

Socialdemokraternas idealmänniska

HISTORIAÅr 1934, för åttiofem år sedan, antogs den socialdemokratiska regeringens proposition att införa en steriliseringslag i Sverige av riksdagen. I första hand var det ”sinnesslöa” personer som skulle hindras från att fortplanta sig. Dessa lagar skulle gälla fram till år 1975 och fungerade som ett viktigt befolkningspolitiskt verktyg.

Gå till arkivet

Send this to a friend