Skip to Content

Kung Sigismund och hertig Karl kämpade hårt mot varandra om makten i Sverige. Hertig Karl vägrade acceptera katolicismen i Sverige. Målning av Martin Kober, daterad cirka 1590/Odaterad målning av okänd konstnär

Hertig Karls hämnd i Linköping

Digital utgåva

Den 20 mars 1600 lät hertig Karl avrätta fem rådsherrar i Linköping. Denna händelse, som idag är känd som Linköpings blodbad, kom att markera slutet på den blodiga maktkampen mellan Karl och hans brorson, kung Sigismund. Kungen avsattes medan Karl blev först riksföreståndare och sedan kung av Sverige.

Publicerad: 20 mars, 2019, 08:36

  • Svenska

Läs även

”Then 22 Febr. kom Hs [Hans] Furstel. Nåde till Lindkiöping [Linköping], och dagen therefter [därefter] begyntes Riksdagen.” Så skriver riksrådet Abraham Brahe i sin tidebok den 22 februari år 1600. Mannen han i denna anteckning kallar ”[Hans] Furstel. Nåde” är ingen annan än Gustaf Vasas yngste son, hertig Karl, och riksdagen Brahe syftar på är Linköpings riksdag som har gått till historien, inte på grund av de politiska diskussionerna, utan för det som skedde i samband med den.

I samband med denna riksdag lät hertig Karl nämligen tillsätta en domstol som utgjordes av 153 män. Dessa 153 utgjordes, enligt Erik Peterssons bok Den skoningslöse: En biografi över Karl IX, av ”36 adelsmän, 46 krigsbefäl, 24 borgare, 24 bönder samt 23 fogdar och lagläsare. Därmed var det bara prästerna som stod utanför hela ständerdomstolen – de sade redan i inledningsskedet att de inte ville delta i rättegången.”

Under rättegången som inleddes den tredje mars ställdes flera herrar inför rätta. Av dessa frikändes en medan fem dömdes till döden. De övriga sex anklagade dömdes till fängelse. De som dömdes till döden var Finlands hövitsman Bengt Falk samt riksråden Gustav Banér, Sten Banér, Ture Bielke och Erik Sparre. Dessa fem män miste sina huvuden den 20 mars.

Denna händelse, som här har återgivits i korta drag, är idag känd som Linköpings blodbad och för att förstå varför det alls hände och vad männen som ställdes inför rätta anklagades för måste man gå tillbaka i tiden till Johan III:s regeringstid och de motsättningar som kom att uppstå mellan honom och hertig Karl.

Vägen till Linköpings blodbad: Karl mot Johan III

Efter att ha avsatt sin äldre bror, Erik XIV, år 1568 blev Johan kung av Sverige. Han skilde sig från fadern Gustaf Vasa och den yngre brodern Karl i avseendet att han, som Petersson formulerar det, ”strävade mer åt det katolska hållet.” Då Johan vid den tiden var gift med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen-Litauen är det inte helt omöjligt att hans toleranta inställning till katolicismen var hennes verk. Att regentgemåler (och andra kvinnor) påverkat och, vid enstaka tillfällen, mer eller mindre styrt tillsammans med sin kung (eller riksföreståndare) bakom kulisserna har trots allt hänt både före och efter Johans tid och ser man till den kontexten är den förklaringen långt ifrån osannolik. Dessutom hade faktiskt påven, vilket även Petersson noterar, försökt ”få henne att verka för att Johan skulle övergå till den katolska läran. Hon svarade då att det inte var någon idé, eftersom folket i Sverige inte skulle acceptera en katolsk monark.”

Johan III strävade efter att återknyta svenska kyrkan till dess katolska ursprung, vilket Karl, prästerna och en del av riksråden tolkade som ett försök att återinföra katolicismen.
Målning av Johan Baptista van Uther, daterad 1582, Wikimedia Commons.

Johan blev således inte katolik (åtminstone finns det inget som bevisar att han blev det), men inte desto mindre började han under 1570-talet göra försök att etablera kontakter med katolska riken samt med påven och år 1575 lät han trycka skriften Nova ordinantia ecclesiastica. Denna skrift väckte reaktioner i Sverige då den varnade för reformatoriska skrifter och året därpå utkom skriften Liturgia Svecanae Ecclesiae, som blev känd under namnet Röda boken, i vilken det, som Petersson skriver, stod att ”nattvardens delar återigen” skulle bokstavligen betraktas som ”Kristi kött och blod, något som protestanterna velat avskaffa” samt att ”den romerska bönen Te igitur hade omarbetats för att läsas i svenska kyrkor.”

Röda boken väckte många upprörda känslor bland prästerna, rådsherrarna och den mer reformerte, anti-katolske hertig Karl av anledningen att de tolkade skriften som ett försök att återinföra katolicismen i Sverige. Det är visserligen möjligt att uppfatta verket på det sättet vid första anblick, men det var verkligen inte Johan III:s avsikt. Snarare strävade han efter att återknyta den svenska kyrkan till dess katolska ursprung. Sverige hade trots allt varit katolskt innan det blev protestantiskt och Johan tycks ha velat framhålla och bevara det arvet. 1577 antogs dock Röda boken, trots missnöjet och motståndet, och Karls misstänksamhet mot Johan ledde till motsättningar mellan de två bröderna. Att Johan dessutom försökte införa katolsk liturgi i Karls hertigdöme Södermanland gjorde deras relation mycket spänd.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • latmask

    Vi skulle behöva en Hertig Karl (IX) idag. Islam skulle bli slutet på vår svenska kultur.

Frimurarnas dolde mästare

HISTORIATill följd av den skeva, okritiska historieskrivningen är knappt något om den verklige Gustaf III allmänt känt. Bland det allra minst kända om honom är att han var en av de tre mästarna inom frimurarorden i 1700-talets Stockholm. Han var den mest världslige och kritiske av de tre, men var inte desto mindre en aktiv frimurare tills han fick mäktiga fiender inom orden.

Den svenske lord Byron

HISTORIALöjtnant Gustaf Lorentz Sommelius, som även är känd under sin pseudonym Beppo, hör inte till Sveriges mer kända diktare, men hans intensiva, mörka och dramatiska poesi överlevde honom och är värd att läsas och uppmärksammas. Hans diktarstil gjorde att han kom att betraktas som en svensk lord Byron.

Tre länder – en union

HISTORIAUnder ett politiskt möte i Kalmar i juli år 1397 ingick Sverige, Norge och Danmark i en union som gått till historien som Kalmarunionen. Syftet med denna union var att stabilisera det politiska läget och bevara freden i Norden. Tvärtom blev det början på en av de mest våldsamma och konfliktfyllda tiderna i hela Sveriges historia.

Vattuminskningen

HISTORIA”Vattenminskningsläran väckte anstöt i kyrkliga kretsar eftersom den ansågs strida mot bibeln, och förklarades av prästerskapet vid 1747 års riksdag vara ’en opålitlig sats på vilken inget i historien kunde byggas’. Biskop Johan Browallius i Åbo, teolog och professor i fysik och botanik, […] Enligt honom berodde vattuminskningen på att syndaflodens vatten fortfarande höll på att dra sig tillbaka.” Så såg man tidigare på det vi kal­lar landhöjningen, enligt Wikipedia.

Olof Sköt-konungs dop

HISTORIAAnna smakade på vattnet. Det var friskt och svalkade i värmen. I skuggan under lövträden stod en bänk och hon satte sig ner. Anna var ledare för en grupp glada pensionärer som reste runt Kinnekulle. Nu hade de kommit till Husaby där Olof Eriksson Skötkonung lät döpa sig år 1008. I Husaby källa, i Västergötland, vid foten av den uråldriga slocknade vulkanen, Kinnekulle. En stentrappa leder ner till källan som springer fram ur berget. Att gå nedför dessa trappor och se källan är en resa tillbaka genom historien.

Riksföreståndaren som nästan blev kung

HISTORIASten Sture den yngre var Sveriges riksföreståndare under en våldsam och konfliktfylld tid. Varken han eller hans anhängare ville att Sverige skulle förbli underkastat danskt styre, vilket ledde till att han fick många mäktiga fiender, bannlystes av påven och hamnade i krig med Kristian II. Ändå vägrade Sten Sture ge sig och var den av Sturarna som kom närmast den svenska kungakronan.

Svenskbybornas tragiska historia

HISTORIADet är nog inte så många som känner till historien om gruppen svenskättlingar på Dagö som tvingades ut på en lång resa för att bosätta sig vid floden Dnjeprs strand i Ukraina. Trots många umbäranden i form av svält och sjukdomar överlevde en liten skara som arbetade sig till ett framgångsrikt lantbruk i byn de byggde upp. Där blev de även kända för bland annat sin skicklighet i hästuppfödning. Den ryska revolutionen och världskrigen satte dock stopp för framgångssagan.

Religion, folktro och Selma Lagerlöf

HISTORIASelma Lagerlöf var verksam under realismens stortid inom litteraturen, men i hennes verk möter läsaren spöken, äventyrliga kavaljerer, tomtar och förvandlingar samt kärlek som övervinner hinder. Hon följde med andra ord inte strikt sin tids ideal, vilket ledde till ett blandat bemötande av hennes verk men också till att hennes böcker blev unika mästerverk som är läsvärda än idag.

Gå till arkivet

Send this to a friend