Skip to Content

Kung Sigismund och hertig Karl kämpade hårt mot varandra om makten i Sverige. Hertig Karl vägrade acceptera katolicismen i Sverige. Målning av Martin Kober, daterad cirka 1590/Odaterad målning av okänd konstnär

Hertig Karls hämnd i Linköping

Digital utgåva

Den 20 mars 1600 lät hertig Karl avrätta fem rådsherrar i Linköping. Denna händelse, som idag är känd som Linköpings blodbad, kom att markera slutet på den blodiga maktkampen mellan Karl och hans brorson, kung Sigismund. Kungen avsattes medan Karl blev först riksföreståndare och sedan kung av Sverige.

Publicerad: 20 mars, 2019, 08:36

  • Svenska

Läs även

”Then 22 Febr. kom Hs [Hans] Furstel. Nåde till Lindkiöping [Linköping], och dagen therefter [därefter] begyntes Riksdagen.” Så skriver riksrådet Abraham Brahe i sin tidebok den 22 februari år 1600. Mannen han i denna anteckning kallar ”[Hans] Furstel. Nåde” är ingen annan än Gustaf Vasas yngste son, hertig Karl, och riksdagen Brahe syftar på är Linköpings riksdag som har gått till historien, inte på grund av de politiska diskussionerna, utan för det som skedde i samband med den.

I samband med denna riksdag lät hertig Karl nämligen tillsätta en domstol som utgjordes av 153 män. Dessa 153 utgjordes, enligt Erik Peterssons bok Den skoningslöse: En biografi över Karl IX, av ”36 adelsmän, 46 krigsbefäl, 24 borgare, 24 bönder samt 23 fogdar och lagläsare. Därmed var det bara prästerna som stod utanför hela ständerdomstolen – de sade redan i inledningsskedet att de inte ville delta i rättegången.”

Under rättegången som inleddes den tredje mars ställdes flera herrar inför rätta. Av dessa frikändes en medan fem dömdes till döden. De övriga sex anklagade dömdes till fängelse. De som dömdes till döden var Finlands hövitsman Bengt Falk samt riksråden Gustav Banér, Sten Banér, Ture Bielke och Erik Sparre. Dessa fem män miste sina huvuden den 20 mars.

Denna händelse, som här har återgivits i korta drag, är idag känd som Linköpings blodbad och för att förstå varför det alls hände och vad männen som ställdes inför rätta anklagades för måste man gå tillbaka i tiden till Johan III:s regeringstid och de motsättningar som kom att uppstå mellan honom och hertig Karl.

Vägen till Linköpings blodbad: Karl mot Johan III

Efter att ha avsatt sin äldre bror, Erik XIV, år 1568 blev Johan kung av Sverige. Han skilde sig från fadern Gustaf Vasa och den yngre brodern Karl i avseendet att han, som Petersson formulerar det, ”strävade mer åt det katolska hållet.” Då Johan vid den tiden var gift med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen-Litauen är det inte helt omöjligt att hans toleranta inställning till katolicismen var hennes verk. Att regentgemåler (och andra kvinnor) påverkat och, vid enstaka tillfällen, mer eller mindre styrt tillsammans med sin kung (eller riksföreståndare) bakom kulisserna har trots allt hänt både före och efter Johans tid och ser man till den kontexten är den förklaringen långt ifrån osannolik. Dessutom hade faktiskt påven, vilket även Petersson noterar, försökt ”få henne att verka för att Johan skulle övergå till den katolska läran. Hon svarade då att det inte var någon idé, eftersom folket i Sverige inte skulle acceptera en katolsk monark.”

Johan III strävade efter att återknyta svenska kyrkan till dess katolska ursprung, vilket Karl, prästerna och en del av riksråden tolkade som ett försök att återinföra katolicismen.
Målning av Johan Baptista van Uther, daterad 1582, Wikimedia Commons.

Johan blev således inte katolik (åtminstone finns det inget som bevisar att han blev det), men inte desto mindre började han under 1570-talet göra försök att etablera kontakter med katolska riken samt med påven och år 1575 lät han trycka skriften Nova ordinantia ecclesiastica. Denna skrift väckte reaktioner i Sverige då den varnade för reformatoriska skrifter och året därpå utkom skriften Liturgia Svecanae Ecclesiae, som blev känd under namnet Röda boken, i vilken det, som Petersson skriver, stod att ”nattvardens delar återigen” skulle bokstavligen betraktas som ”Kristi kött och blod, något som protestanterna velat avskaffa” samt att ”den romerska bönen Te igitur hade omarbetats för att läsas i svenska kyrkor.”

Röda boken väckte många upprörda känslor bland prästerna, rådsherrarna och den mer reformerte, anti-katolske hertig Karl av anledningen att de tolkade skriften som ett försök att återinföra katolicismen i Sverige. Det är visserligen möjligt att uppfatta verket på det sättet vid första anblick, men det var verkligen inte Johan III:s avsikt. Snarare strävade han efter att återknyta den svenska kyrkan till dess katolska ursprung. Sverige hade trots allt varit katolskt innan det blev protestantiskt och Johan tycks ha velat framhålla och bevara det arvet. 1577 antogs dock Röda boken, trots missnöjet och motståndet, och Karls misstänksamhet mot Johan ledde till motsättningar mellan de två bröderna. Att Johan dessutom försökte införa katolsk liturgi i Karls hertigdöme Södermanland gjorde deras relation mycket spänd.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Gå till arkivet

Send this to a friend