Skip to Content

Kung Sigismund och hertig Karl kämpade hårt mot varandra om makten i Sverige. Hertig Karl vägrade acceptera katolicismen i Sverige. Målning av Martin Kober, daterad cirka 1590/Odaterad målning av okänd konstnär

Hertig Karls hämnd i Linköping

Digital utgåva

Den 20 mars 1600 lät hertig Karl avrätta fem rådsherrar i Linköping. Denna händelse, som idag är känd som Linköpings blodbad, kom att markera slutet på den blodiga maktkampen mellan Karl och hans brorson, kung Sigismund. Kungen avsattes medan Karl blev först riksföreståndare och sedan kung av Sverige.

Publicerad: 20 mars, 2019, 08:36

  • Svenska

Läs även

”Then 22 Febr. kom Hs [Hans] Furstel. Nåde till Lindkiöping [Linköping], och dagen therefter [därefter] begyntes Riksdagen.” Så skriver riksrådet Abraham Brahe i sin tidebok den 22 februari år 1600. Mannen han i denna anteckning kallar ”[Hans] Furstel. Nåde” är ingen annan än Gustaf Vasas yngste son, hertig Karl, och riksdagen Brahe syftar på är Linköpings riksdag som har gått till historien, inte på grund av de politiska diskussionerna, utan för det som skedde i samband med den.

I samband med denna riksdag lät hertig Karl nämligen tillsätta en domstol som utgjordes av 153 män. Dessa 153 utgjordes, enligt Erik Peterssons bok Den skoningslöse: En biografi över Karl IX, av ”36 adelsmän, 46 krigsbefäl, 24 borgare, 24 bönder samt 23 fogdar och lagläsare. Därmed var det bara prästerna som stod utanför hela ständerdomstolen – de sade redan i inledningsskedet att de inte ville delta i rättegången.”

Under rättegången som inleddes den tredje mars ställdes flera herrar inför rätta. Av dessa frikändes en medan fem dömdes till döden. De övriga sex anklagade dömdes till fängelse. De som dömdes till döden var Finlands hövitsman Bengt Falk samt riksråden Gustav Banér, Sten Banér, Ture Bielke och Erik Sparre. Dessa fem män miste sina huvuden den 20 mars.

Denna händelse, som här har återgivits i korta drag, är idag känd som Linköpings blodbad och för att förstå varför det alls hände och vad männen som ställdes inför rätta anklagades för måste man gå tillbaka i tiden till Johan III:s regeringstid och de motsättningar som kom att uppstå mellan honom och hertig Karl.

Vägen till Linköpings blodbad: Karl mot Johan III

Efter att ha avsatt sin äldre bror, Erik XIV, år 1568 blev Johan kung av Sverige. Han skilde sig från fadern Gustaf Vasa och den yngre brodern Karl i avseendet att han, som Petersson formulerar det, ”strävade mer åt det katolska hållet.” Då Johan vid den tiden var gift med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen-Litauen är det inte helt omöjligt att hans toleranta inställning till katolicismen var hennes verk. Att regentgemåler (och andra kvinnor) påverkat och, vid enstaka tillfällen, mer eller mindre styrt tillsammans med sin kung (eller riksföreståndare) bakom kulisserna har trots allt hänt både före och efter Johans tid och ser man till den kontexten är den förklaringen långt ifrån osannolik. Dessutom hade faktiskt påven, vilket även Petersson noterar, försökt ”få henne att verka för att Johan skulle övergå till den katolska läran. Hon svarade då att det inte var någon idé, eftersom folket i Sverige inte skulle acceptera en katolsk monark.”

Johan III strävade efter att återknyta svenska kyrkan till dess katolska ursprung, vilket Karl, prästerna och en del av riksråden tolkade som ett försök att återinföra katolicismen.
Målning av Johan Baptista van Uther, daterad 1582, Wikimedia Commons.

Johan blev således inte katolik (åtminstone finns det inget som bevisar att han blev det), men inte desto mindre började han under 1570-talet göra försök att etablera kontakter med katolska riken samt med påven och år 1575 lät han trycka skriften Nova ordinantia ecclesiastica. Denna skrift väckte reaktioner i Sverige då den varnade för reformatoriska skrifter och året därpå utkom skriften Liturgia Svecanae Ecclesiae, som blev känd under namnet Röda boken, i vilken det, som Petersson skriver, stod att ”nattvardens delar återigen” skulle bokstavligen betraktas som ”Kristi kött och blod, något som protestanterna velat avskaffa” samt att ”den romerska bönen Te igitur hade omarbetats för att läsas i svenska kyrkor.”

Röda boken väckte många upprörda känslor bland prästerna, rådsherrarna och den mer reformerte, anti-katolske hertig Karl av anledningen att de tolkade skriften som ett försök att återinföra katolicismen i Sverige. Det är visserligen möjligt att uppfatta verket på det sättet vid första anblick, men det var verkligen inte Johan III:s avsikt. Snarare strävade han efter att återknyta den svenska kyrkan till dess katolska ursprung. Sverige hade trots allt varit katolskt innan det blev protestantiskt och Johan tycks ha velat framhålla och bevara det arvet. 1577 antogs dock Röda boken, trots missnöjet och motståndet, och Karls misstänksamhet mot Johan ledde till motsättningar mellan de två bröderna. Att Johan dessutom försökte införa katolsk liturgi i Karls hertigdöme Södermanland gjorde deras relation mycket spänd.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • latmask

    Vi skulle behöva en Hertig Karl (IX) idag. Islam skulle bli slutet på vår svenska kultur.

Statare, trälar och Jan Fridegård

HISTORIAI sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.

Vems fel var det att Regalskeppet Vasa sjönk?

HISTORIADen 10 augusti 1628 förliste regalskeppet Vasa på sin jungfruresa, en av stormaktstidens största olyckor. Vid den här tiden rasade trettioåriga kriget i Europa och Vasa byggdes för att delta i sjöslag mot Polen-Litauen. Men vems fel var det att skeppet kantrade och sjönk? Kaptenen fängslades. En utredning gjordes och förhör hölls, men då det visade sig att kung Gustaf II Adolf godkänt hela byggnadsarbetet trots invändningar, kunde ingen hållas ansvarig för Vasas förlisning.

Fallet Cats Falck

HISTORIACathryn ”Cats” Falck arbetade på Rapport och år 1983 började hon undersöka det elektrotekniska företaget ASEA, som hon misstänkte för att smuggla högteknologi via Sverige. Den 19 november 1984, medan hennes undersökning ännu pågick, försvann Cats och hennes väninna Lena Gräns plötsligt. De två kvinnorna hittades döda i Lena Gräns bil i Hammarbykanalen den 29 maj 1985. Dödsorsaken kunde inte fastställas och än idag är det oklart vad som egentligen hände kvinnorna.

Ljusskygg vapenhandel och mystiska dödsfall

HISTORIAUnder 1970- och 80-talen bedrevs en omfattande vapensmuggling mellan AB Bofors och flera olika länder. I maj 1984 började dessa affärer uppdagas när Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF) polisanmälde Bofors och en omfattande utredning inleddes. Boforsdirektörerna dömdes visserligen för brottet, men när det gäller de dödsfall som kan kopplas till Bofors finns ännu en del ouppklarat.

Återfunnen runsten rest och invigd

INRIKESEn 1000 år gammal runsten som varit försvunnen i 300 år återfanns 2018 i Eskilstuna. Nu har runstenen restaurerats och invigts och står nu till allmänhetens beskådan.

Från Konglig Museum till Nationalmuseum

HISTORIANationalmuseum i Stockholm är ett av de äldsta museerna i Europa och det största konstmuseet i Sverige. Från början var detta museum känt under namnet Konglig Museum och idén till det kom till i slutet av 1700-talet. Detta museum har en lång historia och allt började med samlande och plundringar. Här uppmärksammas än idag svensk historia och kultur.

En kunglig skandal

HISTORIAÅr 1559, för 460 år sedan, skakades Sverige av en skandal. I samband med att en av Gustaf Vasas döttrar, prinsessan Katarina Vasa, gift sig med Edzard II av Ostfriesland i oktober det året hade brudens yngre syster, Cecilia, och brudgummens bror, Johan, fattat tycke för varandra, vilket ledde till den händelse som än idag är känd som ”Vadstenabullret”.

Nils Rosén von Rosenstein och barnläkekonsten

HISTORIA Under första halvan av 1700-talet vågade sannolikt inte många svenska föräldrar fästa sig vid sina barn. Barnadödligheten i det här landet var nämligen mycket hög på den tiden och de barn som inte dog som spädbarn avled till följd av sjukdomar och infektioner. Den svenske läkaren Nils Rosén von Rosenstein kom dock att bli mycket betydande för barnens liv och hälsa och är än idag känd som pediatrikens fader.

Gå till arkivet

Send this to a friend