Lommarskolan i Norrtälje har blivit otrygg för många högstadieflickor sedan asylsökande ungdomar börjat läsa SFI på skolan. Rektorn Helena Malmsten har lovat att dörren till högstadiet skall vara låst för SFI-eleverna, men så har det inte blivit. Nu har rektorn gömt sig för media och vägrar svara på frågor. Hon har ingen porträttbild på skolans hemsida och har till och med fått Google att radera bilder på henne i sökmotorn genom att åberopa EU-lagstiftning. Foto: NyT

Högstadieflickor sextrakasserade i Norrtäljeskola

Högstadieflickorna i Lommarskolan i Norrtälje blir trakasserade i skolkorridoren av manliga gymnasieelever. I gymnasiedelen går nyanlända ensamkommande unga män som trots att de inte har tillåtelse att vistas i högstadiets lokaler passerar där under lunchrasterna och gör obscena gester inför både elever och lärare.

För en månad sedan skickade Lommarskolans rektor, Helena Malmsten, ut följande meddelande:

“Meddelande till alla föräldrar och elever på Lommarskolan. Jag vill informera er att from den 18 januari så har det börjat gymnasieelever på skolan i SFI och Hermods regi. Det är nyanlända elever och i dagsläget är de 25 st. Så vitt jag förstår så kan det bli en till grupp i februari. De håller till i vår ‘stängda’ del dvs längst ner i skolan i en egen korridor med 4 klassrum. Det är inte meningen att de ska finnas i våra lokaler förutom vid lunch, men man kommer naturligtvis att möta dem på skolgården eller så under raster. Vi hälsar de nyanlända välkomna och återkommer med ytterligare information senare.”

Att ”stängda” står inom citationstecken visar sig ha sin förklaring. Man är medveten om de problem som kan uppstå när män från andra kulturer träffar på svenska flickor, och har sett till att hålla deras del låst. Trots detta sker precis det man försökt förebygga. Det berättar Nya Tiders källa som har insyn i skolan.
– De nyanlända gymnasieeleverna ska alltså inte alls vara i samma lokaler som grundskoleeleverna. Så när de äldre ska äta i skolmatsalen är de tillsagda att gå utevägen och inte genom skolan. Dörren mellan de nyanländas korridor och stora skolan ska vara låst, men den är tydligen inte det, så den där regeln efterföljs inte, berättar Torbjörn som arbetar åt kommunen och stundtals befinner sig på skolan.

På sin väg till skolmatsalen stannar de nyanlända till i skolkorridoren och står och ”toktittar” på de unga högstadietjejerna och gör smackljud med mun och tunga.
– De tittade även länge efter en av sina egna lärare, en ung tjej, och slickade sig om munnen, säger Torbjörn.
Han berättar också att klassrummen i gymnasiedelen iordningställts för att de ska rymma 75 nya elever. Således 25 till utöver de 50 som rektor Malmsten meddelade om i sitt utskick. Många av flickorna, som är i åldrarna 13-14 år, upplever obehag och otrygghet i korridorerna. Nya Tider har pratat med Cecilia, som är 14 år och går i åttonde klass på Lommarskolan.
– Dörren i korridoren har ett sånt där vridlås så de kan låsa upp den från sin sida. Särskilt en kille, den äckligaste, gör det rätt ofta och kommer in hos oss och slemmar sig. Men det brukar vara en lärare som stoppar honom. Ibland har de samma mattider som oss och det är inte bra. Då går vi iväg, säger hon.
NyT: Vad gör de för tecken och gester mot er tjejer när ni möts? Har någon tafsat?
– Vet inte om någon blivit tafsad på, inte jag i alla fall. Men de öppnar munnen och slickar med tungan mot oss, smackar och följer efter och sådär. Men vi springer iväg så fort vi ser att de kommer, så det är mindre nu.
NyT: Beter sig alla killar i gymnasieklassen så där illa?
– Nej, men ingen av dem gör något åt det. Ingen säger till dem som äcklar sig eller skyddar tjejerna. Och jag tror inte de svenska killarna vågar göra något…
En förälder berättar för Nya Tider att en del flickor inte ens vågar gå hem som de brukar av rädsla för de nyanlända.
– En del högstadieelever till och med gömmer sig innan hemgång för att slippa trakasserier och efterhängsna unga män. De här högstadietjejerna verkar anpassa sig efter ett förtryck som de tidigare inte varit med om. Rektorn ska ha kallat till möte med förövarna, men det verkar inte ha hjälpt, säger en förälder, som vill vara anonym. Lommarskolans rektor, Helena Malmsten, verkar inte överdrivet intresserad av att svara på medias frågor. Trots upprepade försök att nå både henne och Åse Modin, som är förvaltningschef på Barn- och utbildningskontoret i Norrtälje, samt Magnus Persson, verksamhetschef för grundskolorna i kommunen, är det tyst som i graven. Frågorna till Helena Malmsten verkar vara en het potatis som ingen kan eller vill hålla i, inte ens kommunikationsansvariga Cecilia Dahlström på Hermods, som driver undervisningen i Svenska för invandrare på gymnasieskolan. Nya Tider har bland annat försökt få det bekräftat från rektorn Helena Malmsten att hon fört samtal med de trakasserande gymnasieeleverna, men detta dementerar hon alltså inte. Hon vill inte heller berätta vilka åtgärder skolan vidtagit, om några, för att skydda flickorna. Också frågan om varför hon kände sig manad att informera föräldrarna om SFI-undervisningen på skolan och att dörren däremellan
skulle hållas ”stängd” lämnar hon obesvarad, liksom undran över hur det kan komma att bli till våren när flickorna börjar gå mer lättklädda. Helena Malmsten har arbetat som rektor på Lommarskolan sedan i oktober förra året. I ett nyhetsbrev skrev hon följande då hon tillträdde:
”Att stödja och verka för en lärande organisation ligger mig varmt om hjärtat och jag vet att mångfald berikar skolans vardag på många sätt.”
Helena Malmsten fick för övrigt sparken från sin rektorstjänst på Soldalaskolan i Södertälje 2002, eftersom Södertälje kommun inte längre hade något förtroende henne. Kommunledningen ansåg bland annat att Malmsten som ansvarig för verksamheten inte tagit itu med mobbningsproblemen på skolan och att hon dessutom inte informerat utbildningskontoret om flera polisanmälningar om övergrepp. De polisanmälningar som gjordes på Soldalaskolan under ett och ett halvt år gällde 12-13 elever eller före detta elever. Den informationen hade alltså inte förts vidare till högre ansvariga i tillräcklig utsträckning. Helena Malmsten sade då till TT att hon saknade en objektiv granskning av det som kommit fram. I övrigt ville hon inte kommentera händelserna. En taktik som hon använder sig av än i dag. När Nya Tider kontaktar henne via e-post och frågar om hon talat med barn- och utbildningschef Åse Modin eller någon annan inom kommunen om trakasserierna lämnar hon frågan obesvarad. Polisen i Norrtälje har för övrigt nyligen fått in två anmälningar om sexuella ofredanden på Norrtäljes nya badhus. En grupp på tre personer angrep två flickor i badhusets vattenrutschbana i början av januari. Det är i nuläget oklart om denna händelse har något samband med det ökade antalet SFI-elever på Lommarskolan.

Torbjörn och Cecilia är fingerade namn, då personerna inte vill framträda öppet.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Pietà

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Påve Franciskus har dött

Påve Franciskus har dött

🟠 UTRIKES På morgonen den 21 april avled påve Franciskus. Han blev 88 år och fyra månader. Den 14 februari kom nyheten om att han insjuknat och fram till 23 mars vårdades han för dubbelsidig lunginflammation på Gemellisjukhuset, som ligger i Rom. Efter begravningen inleds konklaven under vilken en ny påve väljs.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.