Ramona Fransson. Foto: Privat
Ramona Fransson. Foto: Privat

Hovrätten dömer Ramona Fransson att betala skadestånd till Näthatsgranskaren

I en dom från hovrätten för Västra Sverige den 20 maj åläggs Ramona Fransson att betala 5 000 kronor i skadestånd och 2 521 kronor i rättegångskostnader till Tomas Åberg, den så kallade Näthatsgranskaren. Ramona är en av de som stämts för att ha delat den artikel av Joakim Lamotte som han själv nu står åtalad för. Beslutet innebär att sanningsbevisning huruvida Åberg är en djurplågare och klandervärd på allehanda andra sätt inte kommer att höras. Rätten undviker även frågan om hur många gånger Åberg egentligen kan få skadestånd för en och samma artikel.

Hovrätten tillät inte Ramona Fransson att lägga fram bevisning för att de uppgifter om Tomas Åberg som hon delat i sociala medier är sanna. För att tillåta sådan sanningsbevisning skulle det först krävas att rätten kom fram till att det var försvarligt att Ramona hade spridit dessa uppgifter på nätet, och man kom alltså fram till motsatsen.

I domen förklarar hovrätten:

”Det förhållandet att sanningsbevisning som huvudregel inte får läggas fram med mindre än att rätten först har konstaterat att uppgiftslämnandet var försvarligt, medför inte någon egentlig processuell nackdel för svaranden i ett skadeståndsmål, här Ramona Fransson. Den nu beskrivna försvarlighetsprövningen ska nämligen inte sammanblandas med frågan om vad som faktiskt var sant. Vid prövning av frågan om uppgiftslämnandet var försvarligt ska rätten i stället hypotetiskt utgå från att de lämnade uppgifterna var sanna (se t.ex. Axberger, a.a.). För den prövningen har således Ramona Fransson inget behov av att visa sanningshalten i uppgifterna.”

Hovrätten riktar sedan in sig på att Ramona Fransson gjort egna tillägg till Lamottes artikel, och att dessa i sig utgör förtal. På så sätt duckar man för frågeställningen hur många gånger Åberg ska kunna kräva skadestånd för en och samma artikel. Enligt Åbergs egna uppgifter har artikeln delats så många gånger att teoretiskt sett skulle summan av skadestånden kunna hamna på runt tio miljoner kronor. Hittills har Åberg tilldömts runt 80 000 kronor i skadestånd från olika personer som delat Lamottes artikel på sociala medier.

Att Ramonas tillägg överhuvudtaget tas upp i detta tvistemål är märkligt, anser Bengtsson, eftersom Åberg inte har åberopat detta i stämningen. Bengtsson vill få det prövat om varje delning i sig utgör en kränkning i lagens mening och om det i så fall finns någon övre gräns för hur stort skadeståndet kan bli totalt. Bengtsson anser också att Ramona Franssons tillägg saknar rättslig relevans utan är reflektioner över Lamottes text.

Att det skulle finnas en övre gräns för hur mycket Åberg kan få ut genom att stämma olika individer för en och samma artikel får delvis stöd av hovrätten, som sänkte skadeståndet från 10 000 till 5000 kronor.

Trots att Tomas Åberg många gånger frivilligt medverkat i media som ”expert”, samt det faktum att han är offentlig företrädare för en organisation som huvudsakligen är skattefinansierad och vars inkomna medel huvudsakligen går till att avlöna Åberg, anser inte hovrätten att han är en offentlig person i detta sammanhang. Åberg har också själv i en inlaga till Justitiekanslern uppgivit att han är en offentlig person. Hovrätten resonerar också kring hur mycket en offentlig person måste tåla, där det också finns en gräns.

Ramonas ombud, advokat Ola Bengtsson, har sedan tidigare ett antal vägledande fall från Högsta domstolen, varav några används i juristutbildningen. Han menar att detta är ett fall för Högsta domstolen och meddelar att han avser att överklaga dit.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Socialsekreterare talar ut om kravlösheten

Socialsekreterare talar ut om kravlösheten

🟠 Ville följa lagen och ställde krav för att bevilja bidrag – då fick hon utskällning av chefen Maria Rennerstam arbetade i flera år på ett stort antal kommunala socialkontor, som handläggare för försörjningsstöd. Det hon fick se var ett välfärdssystem som utnyttjas maximalt: ibland snillrikt i form av förfalskade läkarintyg och felaktig information till myndigheterna, andra gånger i form av förtäckta hot och utpressning. ”Om jag hade 60 klienter så var det tio som var svenskar”, berättar hon för Nya Tider. När Maria valde att ställa krav på bidragstagarna om att aktivera sig, i enlighet med lagens bestämmelser, fick hon en tillsägelse av sin chef och blev till slut också tvingad att lämna jobbet. Nu skildrar hon sin väg in i, och ut ur, svensk socialtjänst i form av sin bok En socialsekreterares bekännelser.

Läs även:

Socialsekreterare talar ut om kravlösheten

Socialsekreterare talar ut om kravlösheten

🟠 Ville följa lagen och ställde krav för att bevilja bidrag – då fick hon utskällning av chefen Maria Rennerstam arbetade i flera år på ett stort antal kommunala socialkontor, som handläggare för försörjningsstöd. Det hon fick se var ett välfärdssystem som utnyttjas maximalt: ibland snillrikt i form av förfalskade läkarintyg och felaktig information till myndigheterna, andra gånger i form av förtäckta hot och utpressning. ”Om jag hade 60 klienter så var det tio som var svenskar”, berättar hon för Nya Tider. När Maria valde att ställa krav på bidragstagarna om att aktivera sig, i enlighet med lagens bestämmelser, fick hon en tillsägelse av sin chef och blev till slut också tvingad att lämna jobbet. Nu skildrar hon sin väg in i, och ut ur, svensk socialtjänst i form av sin bok En socialsekreterares bekännelser.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mystiska gravplatsen

🟠 HISTORIA Platsen där det ensamma järnkorset står är känd som Falks grav, men egentligen ligger rånmördaren Jonas Falk inte begravd där. Istället är det hans avrättningsplats som järnkorset vars inskription lyder ”FALK – 1855” markerar. Vad som gör denna plats till ett mysterium är blommorna. Varje sommar ligger nämligen färska blommor på Falks grav och trots kameraövervakning vet man fortfarande inte vem eller vilka som lägger dit dem.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Klicka här för att utforska vad ett casino utan svensk licens kan erbjuda!
Klicka här för att läsa om Betalrevolution

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.