Israels attack mot det Iranska konsulatet i Damaskus blev startskottet på den rådande konflikten. Foto: X

Israels motattack oväntat mild – men kan vara början på något större

UTRIKES
Efter Irans attack mot Israel natten mellan den 13 och 14 april med runt 300 drönare och missiler var ett israeliskt gensvar väntat och riskerade att eskalera situationen till ett fullskaligt krig. Under natten anfölls iranska mål inne i Iran – men attackerna som tillskrivs Israel visade sig vara oväntat milda.

Under natten genomfördes ett angrepp mot en militärbas utanför Isfahan i Iran, samt eventuellt även atomanläggningarna i både Isfahan och Tabriz. Den nattliga attacken, vars omfång ännu inte klargjorts helt på grund av motstridiga uppgifter, menas likväl vara ett minst sagt milt gensvar från Israel. Endast mindre skador på byggnader och utrustning har uppkommit utan några dödade iranier, enligt både västerländsk media och iransk statskontrollerad media.

Både Iran och Israel har länge varit fiender, men har tidigare och fram tills denna månad nöjt sig med en sorts hybridkrigsföring vilken främst utförts i andra länder mot varandras intressen och i begränsad skala.

Iran, som hotat med fullskaligt krig om Israel slog tillbaka efter deras egen storskaliga attack, vilket trots omfånget helt klart inte var mer än en symbolhandling, verkar även acceptera denna likaledes symboliska attack och kallar den för ”patetisk” samtidigt som man inte planerar att hämnas.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

STOR ROBOTARSENAL och likaledes stor och avancerad drönar­flotta tillhörande huthierna visades nyligen upp i Jemens huvudstad Sanaa. Där syntes bland annat avancerade kryssningsrobotar (t.v.). Den 31 oktober avfyrades en ballistisk medeldistansrobot (mitten) mot Israels viktiga hamnstad Eilat. Roboten flög längre än 1 500 kilometer över Saudiarabien (kartan t.h.), till stora delar i rymden, på sin väg mot den för Tel Aviv strategiskt belägna hamnen. Den jemenitiska roboten bekämpades av Israels luftförsvarssystem Arrow redan i rymden, innan den hann gå in i atmosfären och då nå en hastighet på Mach 15 eller mer, vilket omöjliggör nedskjutning. Stillbilder: Bisimchimedia

Robot- och drönarteknologi förändrar Mellanösterns maktbalans

🟠 Vi har gått in i en ny militär era, där även fattiga aktörer har tillgång till en sofistikerad och kraftfull vapenkapacitet som inte ens stormakterna hade för bara 25 år sedan. Det har inte bara förändrat de moderna slagfälten, utan är på väg att drastiskt förändra maktbalansen och därmed geo­politiken i både Mellanöstern och världen. Ett exempel på detta är något som systemmedia noga undvikit att rapportera: att den första rymdstriden nyligen utkämpades mellan Israel och huthierna i Jemen, ett av världens fattigaste länder.

JEMENITISK HELIKOPTER med kommandosoldater från huthierna under inflygning mot handelsfartyget Galaxy Leader, som utifrån svallvågorna verkar gå för full maskin för att undkomma hotet. Den ryskbyggda Mi-17 helikoptern (exportversionen av Mi-8) har Jemens och Palestinas flaggor målade baktill, då operationen utfördes för att hjälpa den palestinska motståndsrörelsen i Gaza. En kamera har monterats långt bak på stjärtbommen för att få dramatiskt bildmaterial till denna propagandavideo. Stillbild: Houthi Media Center

Jemenitiska huthier kapar Israelkopplat fartyg

🟠 Försäkringspremier för fartyg rusar i höjden. Nu införs mycket höga krigsriskpremier på sjöfartsförsäkringar efter att de jemenitiska huthirebellerna kapat ett Israelkopplat fartyg i Röda havet och tagit 25 besättningsmän som gisslan. Skenande försäkringskostnader för fartyg som anlägger Israel och passerar genom regionen innebär inte bara ökade kostnader för frakt runt Arabiska halvön, utan i förlängningen för all frakt och därmed alla varor världen över.

Läs även:

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

🟠 UTRIKES I höstas skakades Irlands politiker av våldsamma nationalistiska upplopp i protest mot flera grova brott som invandrare begått. Ilskan hos det irländska folket har fortsatt att vara hög, och tidigare i år vann folket en jordskredsseger mot etablissemanget i en folkomröstning som handlade om att stryka konservativa formuleringar från grundlagen.

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

🟠 UTRIKES Den belgiske politikern Dries Van Langenhove från Vlaams Belang har dömts till höga böter på 160 000 kronor och fängelse i ett år för ”hatbrott”. Hans civilrättsliga rättigheter dras dessutom in i tio år, vilket ska hindra honom från att ställa upp i framtida val. Detta efter att andra individer lagt upp ”rasistiska skämtbilder” i en chattgrupp han påstås ha startat.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.