Jag Myrdal växte upp i ett hyperintellektuellt hem i Stockholm och New York under 1930- och 40-talen.
Jan var inget välkommet barn. Han var i praktiken i vägen för sina föräldrar, vilka var i full färd med att ivrigt, ja nästan blint klättrande ta sig uppför stegen. Jan sattes ofta på passning hos farfar och morfar. Han har senare, i sitt självbiografiska författarskap, uppgett att han trivdes mycket bättre hos dem och hos sina föräldrars syskon än hos far och mor. En detalj som nog inte saknar sin betydelse är att Jan skriver att han höll mycket mer av en av sina morbröder, som var nazist, än av sina alltigenom politisk korrekta föräldrar.
Jans främlingskap i familjen var så fullständigt att han tidigt bragtes att intala sig att han i själva verket var ”byting”, alltså inte naturligt barn till de båda autistiska och snorkiga plugghästar som påstods vara hans föräldrar.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
