Japans migrationspolitik står fast: endast tjugo uppehållstillstånd beviljades 2017

Under 2017 sökte 19 629 personer asyl i Japan. Efter en lång process, som dock är avsevärt snabbare och mer strömlinjeformad än den svenska dito, hade de japanska myndigheterna fattat beslut. Tjugo personer ansågs vara riktiga flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention, dvs. att en flykting är någon som "är oförmögen eller ovillig att återvända till deras ursprungsland baserat på en välgrundad fruktan att bli förföljd baserat på ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådningar". Den överväldigande majoriteten ansågs däremot vara migranter och dessa ges inte rättighet att invandra till Japan.

Inga genuina flyktingskäl

Det japanska justitiedepartementet, som har hand om asylansökningar i Japan, klargjorde redan i början av förra året att den massiva ökning man såg i antalet asylsökande utgjordes av människor som inte hade några genuina skäl att söka asyl. Istället menade man att det handlade om migranter som var ute efter att missbruka systemet för egen vinnings skull. Under 2010 sökte ca 1800 personer asyl i Japan.  Under år 2015, när Västeuropa med Sverige och Tyskland i spetsen, drabbades av hundratusentals invandrare från mellanöstern fick även Japan en, för dem, omfattande ökning vilket gjorde att 7700 människor sökte asyl i Japan. Men utvecklingen stannade inte av trots att bara en handfull fick asyl. År 2017 hade siffran ökat till 19 629 asylsökare.

"Det verkar vara en ökning i antalet människor som missbrukar asylansökningsprocessen," sade Yasuhiro Hishida, en av de anställda på det japanska Justitiedepartementet som handhar asylansökningar, till tidningen Japan Today. Ovanstående uttalande, samt flera andra officiella uttalanden som kom senare under året, gav upphov till en omfattande internationell kritik, t.ex. från Human Rights Watch som kallade den japanska politiken för "fruktansvärd".

Men enligt tidningen Japan Times hade justitiedepartementet rätt i sin analys av situationen och har i en uppföljande artikel gått igenom hur det japanska systemet hanterar asylansökningar. Problemet enligt Japan Times ligger i att Japan givit asylsökare rätten att själva bidra till sitt uppehälle genom att de har rätt att jobba under sin asylsökningsprocess, en process som i genomsnitt tar tio månader. Det innebär att man skapat en möjlighet för lågutbildade, som annars inte skulle kunna söka visum i Japan för att jobba, att hitta en bakväg in i systemet. I ett försök att stävja den explosiva ökningen av falska asylansökningar beslutades det i januari i år att bara de som efter två månader i processen anses kunna vara "högst sannolika flyktingar" skulle kunna få tillstånd att jobba i landet under den resterande processen. De som i sin ansökan hävdar skäl som inte faller under definitionerna av riktiga flyktingar blir antingen omedelbart deporterade eller satta i läger innan de deporteras.