Skip to Content

Bild vänster: Operasångerskan Jenny Lind föddes i Stockholm 1820, och började sjunga redan som mycket ung. Hon blev snart en internationell stjärna. Bild: Wikipedia. Bild höger: Jenny Lind (antagligen 1840-tal)
KULTUR

Jenny Lind – den svenska näktergalen

PappersupplaganNya Tider v. 42

Som kvinnlig operasångare på 1800-talet hade Lind en ovanligt framgångsrik karriär. Hon hyllades för sin fantastiska sångröst i Europa men även i Amerika. I England dyrkade de henne. Hon skulle komma att bli Sveriges första internationella världsstjärna. Hennes framgång gjorde henne emellertid inte till en diva, som annars är vanligt inom teatervärlden, och trots sin karriär levde hon en enkel, rättfram och ödmjuk livsstil.

Publicerad: 20 oktober, 2018, 16:11

  • Svenska

Läs även

Frågar man människor i dag om de vet vem ”den svenska näktergalen” Jenny Lind var, är det många som nickar igenkännande. Ändå var det 150 år sedan hon levde, och hennes aktiva tid som operasångerska varade inte längre än drygt tio år. Inte en enda inspelning från hennes uppträdanden finns dessutom bevarad. Vad var det då som var så speciellt med henne?

Det sägs att hon hade en röst vacker som en näktergal och de som hörde henne skulle aldrig glömma hennes sångröst. Dessutom hade hon en fantastisk utstrålning som till och med den kände kompositören och pianisten Frédérick Chopin vittnade om. Jenny Lind och Chopin blev goda vänner under ett besök i London, och han uttryckte sedan stor beundran för henne. Hon besökte honom senare när han insjuknade i tuberkulos och hennes sång fick honom att känna sig bättre. Det sägs att hon skänkte 25 000 francs till Chopin i juli 1849, tre månader innan han dog.

Ytterligare en kompositör som uttryckte stor beundran för henne var Felix Mendelssohn. I hans berömda verk Elias, skrevs sopranrollen speciellt för Jenny Lind. När verket var halvskrivet, skrev Mendelssohn ett brev till henne: ”Jag hoppar runt i rummet av glädje. Om det bara visar sig vara hälften så bra, som jag tror det är, hur nöjd skall jag inte vara!” Han ansåg att hon var den största artist som han någonsin känt.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den musikaliske, om ”sångarprinsen” Gustaf och hans verk

HISTORIAFör 201 år sedan, år 1818, efterträdde Jean-Baptiste Bernadotte Karl XIII som kung av Sverige och Norge under namnet Karl XIV Johan. År 2018 var således ett så kallat ”Bernadotteår” som uppmärksammades, i synnerhet på de kungliga slotten. Varje år sjungs dock här i Sverige två sånger som är komponerade av Karl XIV Johans sonson, Gustaf, och dessa är ”Studentsången” och ”Vårsång”. Prins Gustaf dog ung, men under sitt korta liv komponerade han flera musikstycken och blev allmänt känd som ”sångar­prinsen”.

Dansk guldålderskonst på Nationalmuseum

KULTURVårt nyrenoverade National­museum visar i vår och sommar fram till den 21 juli utställningen Dansk guld­ålder. Danskt måleri upplevde en höjd­punkt under de första decennierna av 1800-talet. Samtidigt blomstrade även andra konster och kulturområden i Danmark: skulptur, musik, litteratur, teater och filosofi. Utställningen omfattar drygt 300 verk, det mesta är måleri i stort och mindre format. Även en del teckningar ingår.

Lars Holger Holm: Goternas vandringar genom Europa

INRIKESEn av Sveriges mer kända konservativa författare Lars Holger Holm är nu, tillsammans med författarkollegan Kenneth Maximilian Geneser, bokaktuell med Magna Gothica – ett storslaget mytopoetiskt verk om goternas vandring genom Europa. Nya Tider har intervjuat en produktiv författare med passion för klassisk kultur och germansk historia.

Våren på Lister

INRIKESIngenting går upp mot den svenska våren. Det menar Alf Ronnby som iakttar och njuter av de första vårtecknen på halvön Lister i västra Blekinge. Här delar han med sig av sina personliga vårnaturupplevelser.

När infaller påsken? Historien om varför den kristna påsken infaller när den gör

HÖGTIDERVad som skiljer den kristna påsken från julen är att den följer månen. Det är nämligen så att påsksöndagen infaller efter den fullmåne som följer vårdagjämningen, vilket gör påsken till en rörlig högtid. Beslutet att påsken skulle firas vid denna tidpunkt fattades vid kyrkomötet i Nicaea år 325.

Klippön i Hanöbukten

INRIKESPå avstånd ser man den karakteristiska profilen av klippön med sin högsta punkt på 65 meter. På toppen av Hanö reser sig fyren, vars ljus syntes vida omkring, hela fyra mil. Det var Östersjöns starkaste fyr. Nu är den nedsläckt, och fyrvaktarbostaden hyrs i dag ut till sommargäster. Alf Ronnby berättar här om en dagstur till ön som numera har blivit populär för turister att besöka.

ROME – La Ceneri di Heliodoro

KULTURJérôme Reuter är mannen bakom Rome, ett originellt musik­projekt som blandar vitt skilda genrer som chanson, martial industrial, singer songwriter och neofolk. Nu har ROME släppt skivan La Ceneri di Heliodoro, och temat är uppenbarligen ett Europa i dödskramper med referenser både till traditionalistiska filosofer, avlidna konservativa politiker och existentiella våndor.

Filosofen Guillaume Faye död

KULTURGuillaume Faye avled 7 mars i år efter en tids sjukdom. Han blev 69 år. Här tecknas ett porträtt över denne filosof, tidskritiker, essäist och romanförfattare som få i dagens högerrörelse har kunnat undgå att notera. Som ”40-talist” hade Faye en unik roll som radikalkonservativ i en tid då de flesta andra tänkare var vänster.

Gå till arkivet

Send this to a friend