Skip to Content

Även ett
UTRIKES

Kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan skulle skapa en nukleär vinter i flera år – även i Sverige

Digital utgåva

Många ser konflikten mellan kärnvapennationerna Indien och Pakistan som en regional konflikt som bara drabbar indier och pakistanier, men i grund och botten är det en global konflikt. Skulle konflikten eskalera till ett fullskaligt krig och de båda länderna skulle använda cirka en femtedel av sina kärnvapen mot varandra, skapas en global nukleär vinter som även drabbar Sverige väldigt hårt med missväxt, livsmedelsbrist, köld och mörker. Alla världens ledare håller andan när konflikten mellan Indien och Pakistan eskalerar.

Publicerad: 5 november, 2019, 11:20

  • Svenska

Läs även

Ordkriget mellan Indien och Pakistan eskalerar. Sedan luftstriden i början av året har man utkämpat artilleridueller som dödat ett antal soldater på vardera sidan. Hittills har de militära operationerna varit begränsade, men det kan komma att ändras. Indien har valt att sätta ned foten i Kashmir och återkalla det regionala självstyret som gällt för det muslimdominerade området sedan 1947. Oroligheterna i Pakistan, med krav på premiärminister Imran Khans avgång, kan också leda till en upptrappning, då någon mer hårdför kan komma till makten. Protesterna leds av den radikale predikanten Maulana Fazlur Rehman, som är partiledare för landets största Islamistparti, Jamiat Ulema-e-Islam.

Kashmir huvudanledningen till konflikterna

När det urgamla Indien befriades från sina brittiska kolonialherrar år 1947 delades Indien i två delar. Den muslimska befolkningen i de västra delarna ville vara självstyrande och självständiga. Detta blev Pakistan, som år 1956 blev en republik, den Islamiska republiken Pakistan.

Området Kashmir har varit huvudanledningen till konflikterna och krigen mellan Indien och Pakistan. Indien gör anspråk på två regioner i Pakistan, och Pakistan gör anspråk på en region i Indien. Länderna styr varsin del av Kashmir, men gör båda anspråk på hela området. Fyra nämnvärda militära konflikter mellan länderna har ägt rum: Indo-pakistanska kriget 1947 eller Första Kashmirkriget, Indo-pakistanska kriget 1965 eller Andra Kashmirkriget, Indo-pakistanska kriget 1971 och Kargilkriget 1999.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Kapitalist

    Det där låter mycket överdrivet för ett begränsat kärnvapenkrig mellan de små kärnvapenstaterna Pakistan och Indien (en femtedel av arsenalen). Fler bomber än vad de har tillsammans (över ettusen!) har redan provsprängts i atmosfären, på markytan och i haven. Ganska många av dem i Nordvästra Ryssland som inte är långt från oss. Ett krig skulle förstås leda till stora eldstormar i städer och skogar som genererar rök och sot. Sedan 1980-talet har man talat om två år med först bara en liten bråkdel av skörden och sen en mycket kraftigt reducerad skörd efter totalt kärnvapenkrig då, med 60 000 kärnladdningar. Hur mycket skog finns det kvar i Indien och Pakistan att elda upp med ett par hundra laddningar?

    Men hotet finns i princip där. Det är en av flera anledningar som var och en för sig gör jordbrukspolitik helt och hållet verkningslöst. Jordbruket är extremt importberoende (bränsle, konstgödning som ju tillverkas av naturgas, maskindelar, insatsvaror till livsmedelsindustrin o.s.v.), extremt beroende av ett intakt elnät för sånt som att mjölka kor och för livsmedelsindustrin och för kylning och frysning och tillagning, extremt beroende av mycket långväga transporter till jordbruk, från jordbruk till centrala lager, till den centrala livsmedelsindustrin, till centrala lager igen, till tusentals butiker, till miljoner hushåll. Redan vid en måttlig störning av något av detta så upphör omgående allt jordbruk, all livsmedelsproduktion och all distribution av livsmedel. Ett domedagsmoln som skymmer Solen (i två år förmodligen) så är allt jordbruk nollproducerande även om allt annat förblir helt perfekt, som i detta scenario, eller ifall någonstans på Jorden vi får ett enormt vulkanutbrott, eller ett större asteroidnedslag.

    Det enda som kan garantera livsmedelsförsörjning för svenska folket vid krig är att avskaffa allt jordbruksstöd till våra 16000 bönder som var och en gör en årlig förlust om 3 miljoner kronor om året, och istället lägger de 50 miljarderna på att bygga om lager av livsmedel. Lokala livsmedelslager som som räcker åtminstone två år och som kan ätas som de är eller med tillsats av bara sötvatten, som vi ju har i överflöd i detta land (proteinpulver, konserver, matolja, riskorn). Det skulle göra oss idiotsäkert immuna mot förlust av all el, förlust av all import, förlust av alla transporter och mot förlust av allt solsken. Jordbrukspolitiken gör att vi hotas av massdöd vid minsta kris!

    • Micke

      Nu när de jobbats så hårt på att bli av med beredskapslagren så vill du bygga upp dem igen. Räkna med motstånd från de som sålde ut de vi hadde. Jag giller dock idén.

  • Micke

    Anledningen till att moderna kärnvapen har så liten sprängverkan är att vi idag har bättre styrsystem. Det och avsaknad av behov av att skryta. Vad jag förstår var ”Tsar Bomba” värdelös som vapen då den helt enkelt var för otymplig. Möjligen skulle den ha kunnat användas som en mina på egen mark men även då är mindre laddningar att föredra. Hursomhelst så för Sveriges del blir den största effekten att den kommer användas för att motivera en massinvandring i aldrig tidigare sedd skala. Räkna med att de flesta av dessa ”flyktingar” kommer att ha liten eller ingen etnisk, kuturell eller språklig koppling till området. Jag har sett bilder på svarta ”syrier” komma med båtarna från nordafrika och räknar med mer av samma vara.

Miljöpartistisk EU-kandidat skallade och ströp elev – får villkorlig dom

INRIKESI maj förra året chockades elever på Samskolan i Saltsjöbaden då en lärare flög på en elev, skallade honom i ansiktet och enligt flera vittnen även tog stryptag på honom när han låg ner. Läraren, Pascal Mafall Fall, satt samtidigt i kommunfullmäktige för Miljöpartiet och var kandidat till EU-valet 2014. Nu har domen fallit. Politikern kommer undan med villkorlig dom därför att tingsrätten menar att han kan ha blivit provocerad av eleven och har fått motta ”hat och hot” efter händelsen – i båda fallen uppgifter som kommer endast från politikern själv.

Storbritannien påbörjar: ”Massiv grön återställningsplan”, Nytt skatteförslag: Betala för varje körd mil

STORBRITANNIENStorbritanniens premiärminister Boris Johnson har som en del av en ”Grön revolution” proklamerat slutet för alla bensin- och dieselfordon på önationen, inga nya sådana fordon får säljas från år 2030. För att täcka upp för uteblivna framtida skattein­täkter på runt motsvarande 450 mil­jarder kronor från fossilbränsledrivna fordon så vill finansminister Rishi Sunak redan nu börja pungslå brittiska bilister för varje mil de kör. Detta sker inom ramen för det FN-lanserade begreppet ”Bygga tillbaka bättre” och en tiopunktsplan för Storbritannien som Boris Johnson nu lagt fram. Nya Tider går här igenom den punkt för punkt. Flera länder runt om i världen har beslutat om eller diskuterar samma eller liknande planer.

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

INTERVJUArthur Danielyan är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och vapenstilleståndet efter Azerbajdzjans anfall på de kristna invånarna i Nagorno-Karabach.

EU kan komma att förbjuda bensin- och dieseldrivna bilar redan 2025

INRIKESEnligt uppgifter i tysk press förbereder EU-kommissionen lagstiftning som kan göra det omöjligt att köra bilar som går på bensin eller diesel redan om fyra år.

Migranters penningtransmissioner till Västafrika nu främsta källan till utländsk valuta

UTRIKESMigranternas penningförsändelser håller snabbt på att bli den främsta källan till utländsk valuta i västafrikanska länder, visar en studie om transaktioner från Frankrike till Elfenbenskusten, Mali och Senegal.

Europeiska unionen och FN varnar Frankrike rörande pressfriheten inför ny lagstiftning

UTRIKESEU-kommissionen svarade i måndags på en förfrågan om det franska förslaget om en ny säkerhetslag genom att varna för att nyhetsmedier måste kunna ”arbeta fritt”. Detta följer på liknande kritik från FN.

USA-valet: Trump förlorade vita kärnväljare men fick fler hos minoriteterna

VALET I USADen enda etniska grupp i USA som föredrog Donald Trump framför Joe Biden var de vita. Samtidigt var det bland minoriteterna som han ökade sin röstandel jämfört med valet 2016. På grund av USA:s demografiska förändring riskerar Republikanerna på lite sikt att förlora makten permanent, men kan hålla senaten ett tag till.

Tusentals protesterade mot restriktioner runt om i Europa

UTRIKESDen 17-18 november ägde stora demonstrationer rum på olika platser i Europa mot de coronarestriktioner ländernas regeringar infört. I Tyskland, där missnöjet även gällde ändringar i smittskyddslagen, använde polis vattenkanoner och arresterade nästan 200 personer. I Tjeckien och Slovakien sammanföll demonstrationerna med årsdagen av kommunismens fall i Tjeckoslovakien.

Gå till arkivet

Send this to a friend