Skip to Content

Även ett
UTRIKES

Kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan skulle skapa en nukleär vinter i flera år – även i Sverige

Digital utgåva

Många ser konflikten mellan kärnvapennationerna Indien och Pakistan som en regional konflikt som bara drabbar indier och pakistanier, men i grund och botten är det en global konflikt. Skulle konflikten eskalera till ett fullskaligt krig och de båda länderna skulle använda cirka en femtedel av sina kärnvapen mot varandra, skapas en global nukleär vinter som även drabbar Sverige väldigt hårt med missväxt, livsmedelsbrist, köld och mörker. Alla världens ledare håller andan när konflikten mellan Indien och Pakistan eskalerar.

Publicerad: 5 november, 2019, 11:20

  • Svenska

Läs även

Ordkriget mellan Indien och Pakistan eskalerar. Sedan luftstriden i början av året har man utkämpat artilleridueller som dödat ett antal soldater på vardera sidan. Hittills har de militära operationerna varit begränsade, men det kan komma att ändras. Indien har valt att sätta ned foten i Kashmir och återkalla det regionala självstyret som gällt för det muslimdominerade området sedan 1947. Oroligheterna i Pakistan, med krav på premiärminister Imran Khans avgång, kan också leda till en upptrappning, då någon mer hårdför kan komma till makten. Protesterna leds av den radikale predikanten Maulana Fazlur Rehman, som är partiledare för landets största Islamistparti, Jamiat Ulema-e-Islam.

Kashmir huvudanledningen till konflikterna

När det urgamla Indien befriades från sina brittiska kolonialherrar år 1947 delades Indien i två delar. Den muslimska befolkningen i de västra delarna ville vara självstyrande och självständiga. Detta blev Pakistan, som år 1956 blev en republik, den Islamiska republiken Pakistan.

Området Kashmir har varit huvudanledningen till konflikterna och krigen mellan Indien och Pakistan. Indien gör anspråk på två regioner i Pakistan, och Pakistan gör anspråk på en region i Indien. Länderna styr varsin del av Kashmir, men gör båda anspråk på hela området. Fyra nämnvärda militära konflikter mellan länderna har ägt rum: Indo-pakistanska kriget 1947 eller Första Kashmirkriget, Indo-pakistanska kriget 1965 eller Andra Kashmirkriget, Indo-pakistanska kriget 1971 och Kargilkriget 1999.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Kapitalist

    Det där låter mycket överdrivet för ett begränsat kärnvapenkrig mellan de små kärnvapenstaterna Pakistan och Indien (en femtedel av arsenalen). Fler bomber än vad de har tillsammans (över ettusen!) har redan provsprängts i atmosfären, på markytan och i haven. Ganska många av dem i Nordvästra Ryssland som inte är långt från oss. Ett krig skulle förstås leda till stora eldstormar i städer och skogar som genererar rök och sot. Sedan 1980-talet har man talat om två år med först bara en liten bråkdel av skörden och sen en mycket kraftigt reducerad skörd efter totalt kärnvapenkrig då, med 60 000 kärnladdningar. Hur mycket skog finns det kvar i Indien och Pakistan att elda upp med ett par hundra laddningar?

    Men hotet finns i princip där. Det är en av flera anledningar som var och en för sig gör jordbrukspolitik helt och hållet verkningslöst. Jordbruket är extremt importberoende (bränsle, konstgödning som ju tillverkas av naturgas, maskindelar, insatsvaror till livsmedelsindustrin o.s.v.), extremt beroende av ett intakt elnät för sånt som att mjölka kor och för livsmedelsindustrin och för kylning och frysning och tillagning, extremt beroende av mycket långväga transporter till jordbruk, från jordbruk till centrala lager, till den centrala livsmedelsindustrin, till centrala lager igen, till tusentals butiker, till miljoner hushåll. Redan vid en måttlig störning av något av detta så upphör omgående allt jordbruk, all livsmedelsproduktion och all distribution av livsmedel. Ett domedagsmoln som skymmer Solen (i två år förmodligen) så är allt jordbruk nollproducerande även om allt annat förblir helt perfekt, som i detta scenario, eller ifall någonstans på Jorden vi får ett enormt vulkanutbrott, eller ett större asteroidnedslag.

    Det enda som kan garantera livsmedelsförsörjning för svenska folket vid krig är att avskaffa allt jordbruksstöd till våra 16000 bönder som var och en gör en årlig förlust om 3 miljoner kronor om året, och istället lägger de 50 miljarderna på att bygga om lager av livsmedel. Lokala livsmedelslager som som räcker åtminstone två år och som kan ätas som de är eller med tillsats av bara sötvatten, som vi ju har i överflöd i detta land (proteinpulver, konserver, matolja, riskorn). Det skulle göra oss idiotsäkert immuna mot förlust av all el, förlust av all import, förlust av alla transporter och mot förlust av allt solsken. Jordbrukspolitiken gör att vi hotas av massdöd vid minsta kris!

SYRIEN: Eldväxling mellan syrisk och turkisk militär, Eskalerande situation i Idlib

SYRIENSyriska regeringsstyrkor har säkrat landets viktigaste motorväg mellan huvudstaden Damaskus och Aleppo. Händelsen är en milstolpe i det nu nio år långa kriget i Syrien. Turkisk militär försökte blockera syrierna och skydda ”rebellerna” vid flera strategiska platser, men turkiska observationsplatser kringgicks och eldgivning bemöttes av syrisk militär. Turkiska soldater dödades vid minst två tillfällen. Ankara utlovar hämnd, men har hitintills nöjt sig med att hitta på hämndattacker som inte ägt rum. Syriska regeringsstyrkor har nu befriat runt halva den tidigare terroristkontrollerade Idlib-provinsen och står nu bara några få kilometer öst om provinshuvudstaden Idlib.

Syriska framgångar hyllas av LNA

Libyska nationella armén (LNA) hyllar i ett unikt uttalande den syriska armén och ger sitt stöd till landets regering under president Bashar Assad. LNA kallar även Turkiets president för ”imbecillen”, efter att syriska regeringsstyrkor med framgång skjutit tillbaka mot turkisk militär som försökte hjälpa terrorgrupper i Idlib-provinsen. För Damaskus innebär det ett kliv framåt på världsarenan.

Politiskt kaos efter att AfD hjälpte fram liberal ministerpresident

TYSKLANDDen 5 februari orsakade AfD i Thüringen politisk turbulens som skakar det politiska Tyskland. Med hjälp av AfD och kristdemokratiska CDU röstades en liberal fram till ministerpresidentposten istället för ex-kommunisten Bodo Rammelow. Liberalen kunde dock inte acceptera AfD-hjälpen och hoppade av redan följande dag. Händelserna har nu även fått följder för CDU på riksplanet, där Angela Merkels kronprinsessa lämnar sina uppdrag.

Macron under press

UTRIKESSkandalerna runt Emmanuel Macrons närmaste krets fortsätter, samtidigt som protesterna mot hans politik fortsätter. Det senaste bakslaget är naturligtvis Benjamin Griveaux avhopp som kandidat till borgmästarposten i Paris med mindre än en månad kvar till valet.

Stadsmuren som skiljer gamla stan från det nya Baku. Foto: Nya Tider

Azerbajdzjan om islamism: Lek inte med elden

INTERVJUTrots att islam är statsreligion och cirka 95 procent av befolkningen bekänner sig till islam är Azerbajdzjan förvånansvärt sekulärt. Antalet slöjor man ser i huvudstaden Baku är färre än på gatorna i Stockholm och man gör tydlig åtskillnad mellan religion och politik. För Nya Tider berättar ansvariga att det gäller att sätta stopp för radikala grupper direkt när de visar sig.

Mer än 120 knivdåd om dygnet i Frankrike

UTRIKESMellan 2015 och 2017 blev omkring 44 000 människor offer för en knivattack i Frankrike visar färska siffror. Nu lägger regeringen ner den franska motsvarigheten till BRÅ.

Kidnappade och gruppvåldtog skolflicka

UTRIKESTre män har befunnits skyldiga efter att de kidnappat en 16-årig skolflicka och med hot om att hugga ner henne med en machete hållit henne fången och gruppvåldtagit henne i norra London, rapporterar tidningen Evening Standard.

Skandal i Paris

UTRIKESAtt vara oppositionell i Ryssland framkallar i regel stort intresse och nyhetsinslag inom de internationella medierna. Särskilt spektakulära framträdanden är tacksamma objekt för kameralinser. Nu har en rysk konstnär, Pjotr Pavlenski, lyckats röra om i det franska politiska etablissemanget så till den grad att den Femte Republiken har fått en ny hälsominister.

Gå till arkivet

Send this to a friend