Nice – vems ansvar?

Det fruktansvärda terrordådet i Nice på den franska nationaldagen den 14 juli, trots omfattande säkerhetspådrag och undantagstillstånd har skakat Frankrike och Europa. Den redan hårt pressade regeringen är i kris. Åsikterna om vem som bär skulden är dock många.

Trots cirka 11 500 utkommenderade poliser och militärer bara i Paris lyckades Frankrike inte hindra ytterligare ett terrordåd. Åttiofyra döda och över tvåhundra skadade har hittills rapporterats i Nice, där den 31-årige tunisiern Mohamed Lahouaiej-Bouhlel körde en lastbil rätt in i nationaldagsfirarna. Det vi vet är att han inte var särskilt religiös: enligt en kusin drack han alkohol, använde droger, åt fläsk och gick aldrig i moskén.

Ilskan från invandringskritiker riktas ofta mot islam. Ingrid Carlqvist skriver till exempel på Facebook: ”Nu, Richard Jomshof, är det dags att exponera islam som den dödliga och totalitära rörelse den är. Hur många fler ska dö innan politikerna begriper att vi måste förbjuda islam? /…/ Skall dumvänstern (dagens hippies) nu försöka förbjuda lastbilar!? Så länge det finns muslimer (islam) i Europa, så länge kommer sånt här att pågå!”

Det många verkar glömma bort är att de som slåss mot Islamiska staten nästan enbart är muslimer: Syriska armén, olika kurdiska miliser, Irakiska armén, iranska trupper, Hizbollah med flera. Islam har länge funnits i Mellanöstern, men till exempel Irak hade inte en enda självmordsbombare tidigare. Sedan USA invaderade landet sker bombdåd var och varannan dag.

Att låta Islamiska staten växa fram var ett avsiktligt beslut från USA:s sida, vilket vi kunde berätta i NyT 33-34/2015. Den pensionerade generallöjtnanten Michael Flynn, tidigare chef för den amerikanska militära underrättelsetjänsten DIA, berättade då att i en tidigare hemligstämplad rapport som presenterades för den amerikanska regeringen i augusti 2012 slogs fast att ”salafister [sunniextremister], det Muslimska brödraskapet, och AQI [al-Qaida i Irak] är de viktigaste krafterna bakom upproret i Syrien”. Man varnade för ”ödesdigra konsekvenser” om dessa skulle lyckas skapa ett kalifat i östra Syrien, men USA:s kurs ändrades inte.

Det är västs politik som skapat terrorn: Man bombar dessa folk i deras hemländer motiverat med olika svepskäl, samtidigt som man öppnar Europas gränser och bjuder in dem. Kan man vänta sig något annat resultat? Hyckleriet är motbjudande.

Den syriske experten på internationella relationer, Kevork Almassian, kommenterar terrordåden så här:
”Hundratals män från Frankrike och and­ra europeiska länder som av västs media uppmanats att ansluta sig till anti-Assad-styrkorna i Syrien har nu återvänt som radikala islamister. Om detta terrordåd i stället handlat om Syrien, hade västs systemmedias rapportering i stället sett ut så här: Terrorister slog till i Hollandes fäste, i staden Nice, där de dödade 30 civila från samma religiösa sekt som presidenten.”

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Ansvaret ligger på oss

Ansvaret ligger på oss

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET ”Lägg ner mångfaldsvurmandet”. Så sammanfattar vi i detta nummer den amerikanska regeringen Trumps budskap till europeiska företag i slutet av mars. Det är glädjande men räcker förstås inte hela vägen. Den som i slutändan kan rädda Europa är bara vi själva.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

🟠 KRÖNIKA Det krävs tyvärr mer än analytisk förmåga och insikt för att exakt förstå vad som hände när Donald Trumps administration bestämde sig för att genomföra en av de mest våghalsiga ekonomiska planerna som världen har skådat. Jag är inte ens säker på att det räcker med att befinna sig i Trumps eget huvud för att få ett säkert svar. För den som så önskar har jag räknat upp de olika alternativen i mina ekonomiprogram på Svea Kanal, men i denna krönika finns det inte plats att upprepa dem. Vi kan bara kortfattat dela upp dem i kategorin att Trump har en annan bakomliggande plan, respektive att Trump hela tiden saknat en sådan.

Dags att återinföra dödsstraffet?

Dags att återinföra dödsstraffet?

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO I denna debattartikel resonerar journalisten Bitte Assarmo kring dödsstraff. Ett ämne som känns mer aktuellt är någonsin. Det är över hundra år sedan Sverige avskaffade dödsstraffet och utländska brottslingar kan till och med undvika utvisning om de påstår att de riskerar dödsstraff i sitt hemland. Men behöver det vara så?

Vi är under attack – på alla fronter

Vi är under attack – på alla fronter

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET Ungernrevolten 1956, Gula västarna 2018 och global äggkris 2025 är alla händelser som hör ihop på ett både obehagligt men också inspirerande sätt. Vid en första anblick låter det minst sagt långsökt – vad har dessa gemensamt? – men jag försöker i denna okonventionella text indirekt visa att det tyvärr inte är det. När vi lyfter blicken – från vår ofta stressiga vardag, politikens splittrande drama och systemmedias konstanta försök att skrämma och distrahera oss – syns ett monster i bakgrunden så hemskt att de flesta väljer att blunda eller aldrig ens våga titta upp i första taget.

Total förvirring i USA:s kongress om Bidens budget

Total förvirring i USA:s kongress om Bidens budget

🟠 Opinionstext: Åsikter som uttrycks här står skribenten själv för Bidens budget måste förlängas eftersom det inte föreligger en ny från Trumps sida. Trump är märkligt nog mycket angelägen om att en sådan förlängning av Bidens budget skall komma till stånd. Demokraterna – Bidens parti – i kongressen har lika oväntat sagt att de tänker rösta nej. Röstar nej gör också en ledamot som hör till de mest bemärkta i det republikanska lägret, libertarianen Thomas Massie. Trump är mycket upprörd över det. Varför denna röra? Ja, det troligaste svaret är: Israel.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.