Skip to Content

Johan van Rensburg (infälld) blev skjuten med två skott i sitt garage. Han dog i armarna på sin son Lukas. På bild syns Lukas tillsammans med sin fru Louisa. Bakom paret är garaget där attacken ägde rum. Mordet skedde i augusti 2016. Foto: Nya Tider/Privat
UTRIKES

Nya Tider på plats: ”Det var inget rån, det var en ren avrättning”

Februari månad var en av de blodigaste månaderna på länge för Sydafrikas vita farmare med 26 mord, varav flera var åldringar och kvinnor som torterades till döds. Den vita befolkningen, särskilt på landsbygden, känner oro och rädsla inför framtiden. Nya Tider besökte de norra delarna av Sydafrika där farm­attacker är vanligt förekommande, och pratade med personer som nyligen mist sina anhöriga i brutala attacker.

Publicerad: 21 april, 2017, 21:10

  • Svenska

Läs även

Den äldre damen rör i sin kaffekopp. Vanessa Pretorius har kortklippt hår och en blommig blus. Hon frågar vad vi tycker om Sydafrika. Själv flyttade hon och hennes make från sin farm i slutet av nittiotalet efter ett inbrott som skrämde familjen. Det skulle visa sig att flytten inte skulle rädda dem. Den 12 februari i år åkte Vanessa tillsammans med maken Rolf, en av deras söner och tre barnbarn till en släktmiddag i Johannesburg.

När de kom hem tidigt på morgonen och Vanessa gick ur bilen för att låsa upp grinden körde en annan bil upp bakom dem och blockerade vägen. Två långa, svarta män klev ur, en hade solglasögon trots att det var mörkt ute. Vanessa förstod snabbt att situationen skulle bli farlig och lyckades springa till huset och väcka parets yngsta son. När denne kom springande mot bilen blev han skjuten i ena knäet. Utanför bilen låg redan Rolf på marken, mitt framför ögonen på de tre små barnbarnen i bilen, som skrek av rädsla. Rolf hade blivit skjuten i bröstkorgen. Han överlevde inte attacken.

– De fick med sig en Ipad. Men de tog inte pengarna som fanns i våra fickor och plånböcker, och de tog inte bilen. Det hela var mycket märkligt. Jag frågar mig varför? Varför dödade de Rolf? Han var en tystlåten man som var nervös innan han skulle till släktmiddagen eftersom han skulle läsa upp en dikt. Jag kan inte förstå det, säger Vanessa och tar upp en minnespamflett med sin makes bild på. ”En del av oss försvann med dig”, går det att läsa. Paret hade varit gifta i över 34 år, och Vanessa var bara 22 när de lovade varandra trohet. Nu vet hon inte vad hon ska göra i sin ensamhet.

Vi åker vidare genom norra delarna av Sydafrika, in genom ett slumläger. Vår guide Dirk de Roux arbetade tidigare som polis, men säger att det är omöjligt att avancera inom kåren som vit, så i dag arbetar han inom en privat säkerhetsfirma. De är ofta först på plats när ett mord eller ett rån har skett, och är populära i de städer där de verkar.

– Polisen prioriterar svarta brottsoffer, det är väldigt tydligt för oss som bor och verkar i Sydafrika. Därför engagerar jag mig i säkerhetsfirman, och vill gå ett steg längre och starta upp en egen firma en dag, utbilda unga män i första hjälpen och vapenhantering, berättar han på vägen.

Sköts ihjäl i garaget

Vi åker in i den lilla landsorten Sundra i provinsen Mpumalanga (tidigare Östra Transvaal). Här bor det många vita som precis har pengar nog att hålla sig från slumläger, berättar vår guide. Genom att flera familjer bor i samma hus kan de hålla kostnaderna nere.

Pensionerade Johan van Rensburg dog den 19 augusti förra året i sitt garage. Vi träffar Johans son Lukas och hans unga fru Louisa utanför huset där attacken skedde. Johan levde ett tillbakadraget och stillsamt liv, arbetade med att hugga och paketera ved, och var mycket omtyckt i byn. En dag hade familjen handlat mat tillsammans och skulle mötas hos Johan en timma senare för att grilla. När Johan svängde in på uppfarten och gick ur bilen attackerades han av flera svarta män. Han sköts två gånger, varav en gång i nacken. Chocken gjorde att han samtidigt fick en hjärtattack.

– Bara några minuter tidigare hade grannfrun, en äldre dam, blivit attackerad av samma grupp män. Hon blev slagen så illa i ansiktet med en spade att hon fick tillbringa flera veckor på sjukhuset. Vi tror att männen ville åt min svärfars bil för att fly, säger Louisa.
Johan dog i armarna på sin son på garagegolvet.

– Det var många attacker otroligt tätt under den perioden. Fem eller sex stycken som jag vet om. Visst, en del svarta attackerar varandra, men det är mer knivattacker under bråk i skolor och på gatan. Men attacker som dessa är det nästan bara vi vita som råkar ut för. Det är verkligen ett hemskt område och jag känner mig inte alls trygg, säger Louisa, som själv är mamma till en liten flicka. Ekonomin tillåter dock inte att familjen flyttar därifrån. Louisa hade gärna sett att hennes dotter kunde gå i en bättre skola.

”Det var en ren avrättning”

Vi vill se om grannkvinnan fortfarande bor kvar i huset och vill prata med oss. Vi möts av en ”till salu”-skylt, men behöver bara åka 300 meter för att hitta ännu en person som nyligen mist en nära anhörig.

Grindarna utanför butiken Spargel är nästan dubbelt så höga som vi, och längst upp är elektriska trådar uppsatta. Vid grinden finns en säkerhetsvakt utplacerad. Det finns en bra anledning till all säkerhet, berättar Kathleen Mans, som äger butiken tillsammans med sin familj. I slutet av förra året kom ett gäng förövare in på området och skrek att de ville bli visade kassaskåpet. De släpade ut Kathleens mamma, Kathy van Coppenhagen, och pappa Frik på gården. Den äldre kvinnan sköt de genast i nacken, så att kulan färdades ned genom kroppen. När Kathy föll ihop släpade de in Frik och band fast honom och sade ”ikväll kommer du att dö”.

Kathleens mamma sköts ihjäl. Kathleen Mans förlorade sin mamma, Kathy van Coppenhagen, i en attack utanför familjens butik i staden Sundra. Mamman gjorde inget motstånd, men sköts ändå. Foto: Nya Tider/Privat

 

– Mina föräldrar gjorde inget motstånd, de skulle ha gett dem precis det de ville ha. Det fanns ingen anledning till varför de sköt mamma. Hon gjorde absolut inget motstånd, det här var en ren avrättning, berättar Kathleen och serverar oss kaffe i små vita muggar på sitt ljusa kontor på övervåningen. Hon fortsätter:

– När männen gick tillbaka för att kolla om mamma var död hittade de henne inte. Mamma hade krälat hela vägen till hundarnas inhägnad, smetat mörk lera på sig och gömde sig där i flera timmar. Medan de letade efter henne lyckades pappa ta sig loss och sprang efter hjälp, och det var då förövarna gav sig av. De tog ingenting. Det här var verkligen inget rån, utan ett mord.

”Vita attackeras i hög grad”, menar före detta polismannen Dirk Le Roux. I dag arbetar Dirk inom en privat säkerhetsfirma, och är ofta först på plats efter ett mord eller rån. Foto: Nya Tider

 

Kathy fördes till sjukhus där det såg ut som att hon skulle klara sig. Efter tredje dagen satt hon upp och pratade med sin familj. Under kvällen drabbades hon dock av en blodpropp och dog oväntat.

– Jag får mer och mer känslan att dessa mord sker för att driva ut oss vita ur landet. Man vill markera att detta är deras. Vilket i sig är helt galet. Vi har bott här i generationer och vi var dessutom här först, säger Kathleen och visar oss hundgården där hennes mamma gömde sig den ödesdigra kvällen. Dirk håller med och säger att det är tydligt utifrån hans erfarenhet att förövarna riktar in sig på vita.

Kathleen berättar att det några månader innan attacken hade kommit in två män som presenterade sig som säkerhetsvakter för att informera familjen om att några nigerianer planerade en attack mot dem. Männen bad om att få titta runt och inspektera säkerheten. Nu i efterhand tror Kathleen att männen var med på attacken, och att de kollade av butiken för att få sig en bild av hur lätt familjen var att attackera. I dag har man satsat 150 000 rand (runt 100 000 kronor) på säkerhet.

– Jag måste skydda mina två döttrar. Ingenting kommer att få hända min familj igen, vi har redan mist en del av vår familj, avslutar Kathleen, innan hon måste återgå till arbetet.

”Alla känner någon”

Ett par timmar utanför storstaden Pretoria bor Lita Fourie, en medel­ålders kvinna som vigt sitt liv åt att ge farmaroffer en värdig minnesplats. Hon är kvinnan bakom Plaasmoorde, platsen där tusentals vita kors har rests, ett kors för varje mördad farmare. Vi träffar Lita och hennes make på ett kafé, och hon är inte glad över utvecklingen:
– Februari var en av de värsta månaderna någonsin, det får inte fortsätta så här för då finns det snart inga av oss kvar.

Lita bläddrar bland filer i sin dator. Hon visar oss bilder på familjemedlemmar till mordoffer som kommit för att sätta ned ett vitt kors i marken.

– Många är så traumatiserade efter att ha mist sin make eller förälder att de helt enkelt inte kan prata om det. Det kan gå månader. Sedan kontaktar de mig och säger att de vill sätta ned ett kors, och vi håller en mindre ceremoni. Då släpper det, månader av sorg som hållits instängd. Det är väldigt känslomässigt för oss alla.

Lita vet vad hon talar om. År 2000 bröt sig beväpnade män in i hennes föräldrahem och sköt ihjäl hennes båda föräldrar på det mest brutala sätt. Hennes pappa sköt de i huvudet och placerade kroppen i badkaret. Hon visar oss bilder. Det är viktigt att se vad som händer här, menar hon. Det är brutala scener, men det är verkligheten sedan årtionden tillbaka.

– I dag känner alla någon som har dödats eller skadats allvarligt i en attack. Det kan vara din släkting, personen du brukar handla av, mannen du sett på väg till jobbet varje dag, säger vår guide Dirk och får medhåll. Så är det, alla känner någon.

Solen är på väg att gå ned bakom horisonten. Bilar tutar, folk skyndar hem efter en avslutad arbetsdag. Ett par håller hand på trottoaren, en hund skäller på avstånd. Livet rullar på för folket i Sydafrika, men bakom fasaden döljer sig en fasansfull verklighet.

Ökad säkerhet. Det var i denna butik som Kathleen Mans miste sin mamma i en attack. I dag har familjen lagt ned stora summor pengar på säkerhet, med elektriskt staket, snubbeltråd och en säkerhetsvakt. Foto: Nya Tider

Farmarmord i februari 2017:

1 februari: Gavin Carter, 47, ihjälskjuten i Underberg,
Nicky Harmse, 61, ihjälskjuten i Kameeldrift
2 februari: Daniel Kilian, 62, ihjälskjuten i Leeupoort
3 februari: Pats Truter, 77, strypt i Naboomspruit,
Äldre man ihjälslagen i Rustenburg
5 februari: Pieter Pieterse, 57, ihjälslagen i Ellisras,
Wilfred Ernsting, 54, mördad i Henneman
6 februari: Stephan Harris, 28, ihjälslagen i Pretoria
7 februari: Tanya Wiers, 44, torterad till döds i Pietersburg
10 februari: Niels Erichson, 65, ihjälskjuten i Rustenburg
11 februari: Trevor Rees, 79, torterad till döds i Underberg
12 februari: Rolf Pretorius, 57, ihjälskjuten i Springs
13 februari: Jan Douwes, 65, strypt i Gordonsbay
14 februari: Louis Smuts, 45, ihjälskjuten i Balfour,
Belinda Smuts, 42, ihjälskjuten i Balfour,
Gert Smuts, 77, ihjälskjuten i Balfour,
Paulina Smuts, 74, ihjälskjuten i Balfour
16 februari: Marie Verwey, 80, knivhuggen i Stellenbosch,
Christine Solik, 57, ihjälslagen i Natal,
Roger Solik, 66, torterad till döds i Natal
19 februari: Susan Howarth, 65, torterad till döds i Dullstroom
23 februari: Milly, 95, våldtagen och strypt i Uitenhage
24 februari: Piet Jacobs, 79, strypt i Hartswater
25 februari: Andre Durant, 62, ihjälskjuten i Rustenburg
26 februari: Jossie Gilson, 90, ihjälhuggen i Vanderbijlpark
Sanna Hill

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Vänsterextremist döms för vandalisering av Karl XII-tavla – anställd av Filip och Fredrik för SVT-produktion

REPORTAGEI december 2019 greps Terry Lövkvist, 30, på bar gärning på Nationalmuseum, när han tryckte ett vänsterextremt klistermärke från AFA på en av de mest ikoniska tavlorna i svensk konsthistoria: ”Karl XII:s likfärd”. Lövkvist var berusad och hade även kniv på sig. Nu döms han för skadegörelse och brott mot kniv­lagen

Nordamerika drabbat av ovanlig kyla – Elnätet kollapsade, nästan 10 miljoner strömlösa

USANordamerika drabbas återigen av en snö- och isstorm som kom att påverka samtliga länder och 30 delstater i USA. Köldrekord sattes på löpande band och den södra delstaten Texas fick uppleva -19 grader Celsius. Det var så kallt att vädersatelliter förblindades av kylan. Minst 70 personer har dött bara i USA som en följd av extremvädret. Nästan 10 miljoner nordamerikaner blev strömlösa när elen inte räckte till för det plötsliga behovet av uppvärmning.

Amorteringskrav väcker heta känslor i bankvärlden

ANALYSAmorteringskraven på bolån, som infördes 2016, pausades under förra året som ett försök att stimulera konsumtionen i spåren av coronapandemin. Finansinspektionen (FI) avser att återgå till det tidigare amorteringskravet i höst. Beskedet har fått bland andra Skandias vd att gå i taket, då man inser att det innebär en press nedåt på benägenheten att låna mer. Bankerna tjänar pengar på att människor lånar mer och betalar ränta under lång tid. Därför vill man inte ha amorteringar.

Public Pravdas general-repetition inför valet 2022

OPINION: KATERINA JANOUCHStatsradion ”avslöjar” och svartmålar en sluten grupp som diskuterar regeringens arbete och dessutom ibland lyckas få sina synpunkter publicerade i medier utanför det egna landet – låter det som ett fritt land? Men här är det Sveriges Radio som gjort ett inslag med namnet ”Dold Facebookgrupp försöker påverka svenska intressen utomlands” där bland andra Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi, kritiserar Sveriges hantering av coronapandemin. Veckans debattör Katerina Janouch menar att Public Service nu på allvar blivit Public Pravda efter sovjetisk förebild.

Ny rapport: Politikerna kör över folkviljan i mer än varannan folkomröstning

REPORTAGEFör tio år sedan genomfördes ändringar i kommunallagen som syftade till att öka möjligheten för medborgarna att få till stånd folkomröstningar på kommunal nivå. Förslaget kom ursprungligen från 2010 års stora grundlagsutredning, som menade att politikerna alltför många gånger kunde strunta i folkviljan. Nu visar en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), att det förstärkta folk­initiativet blivit en flopp. I de 31 folkomröstningar som medborgarna tvingat fram under den senaste tioårsperioden, har politikerna beslutat att köra över valresultatet i en majoritet av fallen.

Ny frihetsdemonstration i Österrike mot coronarestriktioner

UTRIKESLördagen den 13 februari ägde ännu en demonstration för frihet rum i Österrikes huvudstad Wien. Den fredliga demonstrationen riktade sig mot de strikta coronarestriktioner som alltjämt råder i landet. Även om demonstrationen gick lugnt till, visade polisen sin repressiva sida mot vanliga medborgare och utfärdade hundratals anmälningar som rörde överträdelser av bland annat vägran att hålla tillräckligt avstånd samt vägran att bära påtvingat munskydd.

Låtsasdemokratin

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETJag har skrivit det flera gånger, men det förtjänar att upprepas: Våra styrande bryr sig knappt ens längre om att låtsas tro på demokrati, öppenhet och folkligt deltagande. Det illustreras av flera av våra artiklar i detta nummer. Ordet demokrati tar de bara till när någon kritiserar deras maktfullkomlighet, för då är kritiken ”ett hot mot demokratin”.

Bidens presidentdekret förödande för USA:s lantbruk – Global matbrist hotar vid horisonten

USAANALYS: USA:s nye president Joe Biden har på kort tid undertecknat en mängd presidentdekret rörande Covid-19, klimathot och mycket annat. I skymundan hamnade sådana som kommer att bli förödande för amerikanskt jordbruk. Sammantaget med två års rekorddåliga skördar världen över, Covid-restriktioner, ekonomisk instabilitet, kraftigt höjda transportkostnader och Kina som dammsuger världsmarknaden på grödor så bådar det illa för matpriserna och den globala matsäkerheten. Fraktkostnader från Kina har gått upp 500 procent på ett år. Storhamnar världen över har på grund av Covid-restriktioner blivit flaskhalsar där fartyg och containrar fastnar och inte minst kyld mat blir förstörd. Detta adderar till alla djur som massavlivats och färsk mat som redan kasserats på grund av påtvingade Covid-nedstängningar.

Gå till arkivet

Send this to a friend