Skip to Content

Professor Alexandre Antonelli undervisar vid Göteborgs universitet i ämnen som evolution, biogeografi och biologisk systematik. Foto: Pressfoto
MILJÖ

Nytt center vill rädda hotade arter

Varje år försvinner hundratals djur- och växtarter från jorden. Detta vill göteborgaren och professorn Alexandre Antonelli förhindra. Därför har han startat ett nytt center i Göteborg. Förutom att öka samarbetet mellan olika instanser vill Antonelli gå i bräschen för ny forskning som bromsar att fler arter hamnar på Internationella naturvårdsunionens Rödlista.

Publicerad: 21 januari, 2017, 10:17

  • Svenska

Läs även

Vid årsskiftet startade officiellt det nya centret som kommer att sätta ljuset på fenomenet med utrotningshotade arter. Det har det något snåriga namnet Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier och ska medverka till att rädda arter från att utrotas. Nya Tider fick en pratstund med mannen bakom centret, Alexandre Antonelli, Göteborgsprofessorn med de gröna fingrarna.

NyT: Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, ett riktigt tungvrickarnamn. Vad ska centrets medarbetare säga när de är stressade och svarar i telefon, tro?

– Eftersom vi arbetar väldigt internationellt så kommer vi främst använda den engelska varianten, Gothenburg Global Biodiversity Centre, och i många situationer bara GGBC, berättar Alexandre Antonelli.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Perra Winberg

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skogsnäringen – vår framtid?

ANALYSSkogen är Sveriges guld. Mycket av vår välfärd har sitt ursprung i den svenska skogsnäringen. Vi bygger och isolerar, tillverkar möbler och biobränsle till fordon, eldar för värme, el och varmvatten, producerar fiberråvara till tyger och mycket mer, med produkter som kommer från skogen. Skogen i sig själv är också en viktig miljöfaktor, inte minst genom att den binder enorma mängder koldioxid och producerar syre. Skogens ekonomiska betydelse för Sverige kan inte överskattas – och den borde tas tillvara mycket bättre.

Professor: Problemen med könsstympning överdrivs

INRIKESBirgitta Essén, professor i kvinno- och mödrahälsovård, hamnade nyligen i blåsväder efter att ha hävdat att komplikationerna kring könsstympning har överdrivits. I en intervju med Nya Tider menar hon dock att hon blev orättvist framställd. Flera experter menar dock att hennes utspel bidrar till normaliseringen av denna makabra sedvänja, hur man än väljer att tolka Esséns uttalande.

Spökar det i spökstäder?

RESMÅLI USA finns många så kal­lade spökstäder, det vill säga små samhällen som en gång i tiden blomstrade, framför allt tack vare guld- eller andra malmfynd i området, men som senare övergavs och avfolkades när fyndigheterna tog slut. I dag, runt hundra år senare, har dessa spöklika städer blivit populära turistmål. Alf Ronnby har bevistat flera av dessa spökstäder och delar här med sig av sina intryck.

Vill inte att ungrare föder ungerska barn

KRÖNIKA

Hur mat- och läkemedels-industrin skapat en pandemi

BOKRECENSIONCivilingenjören, den teknologie doktorn, författaren och samhällsdebattören Lars Bern vill i sin bok Den metabola epidemin ge en bild av hur storföretag med enorma ekonomiska intressen skadar vår hälsa på olika sätt. Texten är omfattande och ämnet tungt, men boken är intressant och förvånansvärt lättläst.

Så använder Allmänna arvsfonden miljarderna

NYA TIDER GRANSKAR ARVSFONDENGenom alla de dödsbon som tillfaller Allmänna arvsfonden sitter fonden i dag på stora tillgångar. Dessa miljarder ska delas ut till olika projekt, och valen av mottagare har vid flera tillfällen kritiserats. Bland annat har organisationer som själva har radikala åsikter fått pengar för att motverka radikalisering. Nya Tiders granskning visar att en stor del av pengarna går till uttalat etniska organisationer, där svenskar exkluderas. Främst är det olika somaliska organisationer och så kallade ensamkommande som sticker ut.

Statliga exportcentra – vackra ord, men målen följs inte upp

ANALYSSvensk handel med utlandet måste gå med vinst. Mycket stor vinst. Annars klarar vi inte av välfärden. Dessvärre går vi i motsatt riktning, svensk export tappar fart. Regeringen har försökt skapa förutsättningar för företagen att kunna exportera sina produkter och tjänster genom att år 2015 inrätta så kal­lade regionala exportcentra. Nu kommer dock förödande kritik från både näringslivet och statens egna revisorer. Pengar rullar till tveksam nytta.

Skolinspektionen stoppade Karams by i Dalarna

INRIKESEn skola och tusen lägenheter i hjärtat av Dalarna. Nya Tider kan avslöja de muslimska planerna på att ta över det lilla samhället Garpenberg strax utanför Hedemora. Det är ägaren till den kontroversiella friskolan Nya Kastets Skola, Rabie Karam, som förra året lämnade in även denna ansökan, men då fick han avslag av Skolinspektionen. Karam överklagade och nu har Skolinspektionen avslagit även överklagandet. Till Nya Tider berättar Karam att det var tänkt att de nya invånarna skulle försörja sig på att odla fisk och isbergssallad i växthus.

Gå till arkivet