Skip to Content

Georadarn visar skeppet inne i gravhögen. Foto: Stillbild Youtube

Nytt fynd av vikingaskepp, långhus och runsten i Östfold

Digital utgåva

I början av oktober meddelade norska arkeologer att man hittat en runsten i Rakkestad i Östfold, och en vecka senare, den 15 oktober, avhölls en presskonferens där man presenterade det världssensationella fyndet av ett gravsatt vikingaskepp vid Jellhaugen mellan Halden och Sarpsborg, precis längs E6:an.

Publicerad: 19 oktober, 2018, 13:19

  • Svenska

Läs även

Redan på 1860-talet hade man vid Jellhaugen grävt ut två gravar, som tidigare varit högar, och frilagt ”spår efter två båtfynd och en hällebyggd grav med skelett”, men efter dålig dåtida dokumentationsprocedur återtäckte man fynden och arkiverade kunskaperna utan att markera något på kartor.

Översiktsbilden visar fynden på platsen, med skeppet och de funna långhusen. Foto: NIKU

Intill ligger också en stor synlig gravhög och området berörs också av Europaväg 6 som löper anmärkningsvärt nära gravhögen. Man lägger lätt märke till Jellhaugen i Jellestad vid en bilfärd på E6:an genom Bergs församling i Haldens kommun. Högen är daterad genom kol-14 till perioden 426–598 efter Kristus. Arkeologerna har dock kunnat konstatera att denna hög blivit plundrad på 800-talet och dessutom har den restaurerats genom att arkeologerna själva år 1989 körde fram mer jord så att den fick en storlek de uppskattade att den hade från början. Kung Jell skulle ligga begravd där i sin båt, berättade bönder i området för en arkeolog 1944. Högen har även varit lägerplats för svenska armén 1814 och dansbana för lokalbefolkningen, vilket den lämpade sig för då den blivit så platt.

På senare tid har sökningar i området med metalldetektorer lett till flera guldfynd. När man för två år sedan genomförde en provgrävning för att undersöka möjligheterna att bygga en vatten- och dräneringsanläggning för lantbrukets förbättring, fann arkeologerna så många diversefynd att de blev varse att platsen hade mycket mer att erbjuda än spridda småfynd. Bland annat anades spår av fler gravar. Man bestämde då att området måste kartläggas med georadar innan några ytterligare åtgärder kunde utföras.

Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och Østfold fylkeskommune har under en tids hemlighetsmakeri genomfört undersökningarna, men på grund av detta års väderförhållanden valde man att avvakta våren och sommaren tills nederbörd och temperaturer normaliserades under hösten.

Resultaten från de fyra hektar som avsökts är tidskrävande att analysera, men redan nu vet man en del basfakta, som att flera andra gravhögar under århundradenas lopp överplöjts och jämnats ut på grund av jordbrukets behov. Tre stora monumentala gravhögar och sex till åtta mindre högar har det funnits enligt vad man kan skönja på georadarbilderna. Dessutom har arkeologerna funnit tydliga spår av stolphål som indikerar att fem stycken, upp till 40 meter långa, långhus stått på platsen. Vid vilken tid de stått där och om de funnits exakt samtidigt, kan man ännu inte uttala sig om.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Gå till arkivet

Send this to a friend